Dubbelbesked från Ica – hoppas locka till sig storbankernas kunder

2023 12 15

Under den senaste tiden har allt fler banker beslutat att sänka boräntorna.

Detta i takt med att inflationstakten fortsätter att sjunka och marknadsräntorna faller.

Samtidigt ger man besked om att räntan på sparkonto höjs.

Det framhåller Ica i ett pressmeddelande.

Ger dubbelbesked

Ica banken ger under fredagen besked om att man sänker listräntorna för fasta löptider på bolån från ett år och uppåt med upp till 0,33 procentenheter.

Samtidigt höjs räntan på sparkonto med 0,2 procentenheter.

– I kombination med vår stammisrabatt på bolån, som är kopplad till inköp på ICA, Apotek Hjärtat och ICA Försäkring, kommer vi kunna erbjuda mycket konkurrenskraftiga priser på bolån till ICA-kunderna, säger Marie Halling som är vd för ICA Banken.

“Ett bra erbjudande”

Justeringen vad gäller räntan på sparkontot träder i kraft på måndagen, vilket innebär att den nya räntan landar på 2,7 procent

– Sparandet är en oerhört viktig del av vardagsekonomin. Därför vill vi prioritera att ge våra kunder ett bra erbjudande, med både förstärkt sparränta och en attraktiv ränta på lönekonto, fortsätter Marie Halling.

Utmanar storbankerna

I veckan har även Nordea och Handelsbanken gett besked om att man sänker boräntorna.

Nu följer Ica storbankerna och sänker räntan för bolånen, ett beslut som man hoppas ska locka över kunder från storbankerna.

I samband med att flera banker sänkt räntorna är det många som hoppas på att vi har nått en räntetopp för den här gången.

På väg ner

I såväl Sverige som Europa och USA är inflationen på väg ner och många ser fram emot eventuella räntesänkningar från riksbanken under nästa år.

Riksbanken understryker att inflationen är på väg ner, men att det är för tidigt att pusta ut.

– Penningpolitiken fungerar och inflationen är på väg ner. Men det är för tidigt att säga att vi är klara med inflationsbekämpningen, säger vice riksbankschef Aino Bunge.

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

JUST NU: Finansministern varnar alla som jobbar

2025 06 02

Det skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) och äldre- och socialförsäkringsminister Anja Tenje (M) i en debattartikel i Dagens Industri.

Ministrarna listar flera förslag som Socialdemokraterna presenterat under den nyligen avslutade S-kongressen:

- Höjda ersättningsnivåer i sjukförsäkringen

- Karensavdraget ska slopas

- Förkortning av arbetstiden

Enligt M-ministrarna kommer förslagen leda till ökade kostnader för vanliga arbetare.

– Sanningen är att det är alla de som faktiskt går till jobbet varje dag, och redan betalar hög skatt, som kommer få stå för notan. Tillsammans med företagen, som annars hade kunnat anställa fler och bidra med tillväxt och konkurrenskraft, skriver Svantesson och Tenje.

– Svenska hushåll och företag som under de senaste åren har kämpat med stigande räntor och hög inflation kommer behöva betala för de som inte jobbar. Det är varken rätt eller rättvist mot dem som arbetar och betalar skatt, och det är inte värdigt för dem som hålls kvar i utanförskap.

Svaret: ”Handlar om rättvisa och respekt”

Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget eftersom de anser att det drabbar olika yrkesgrupper olika hårt. Enligt partiet kan exempelvis tjänstemän ofta jobba hemifrån och undvika att förlora en dagsinkomst vid sjukdom, medan de som arbetar i till exempel hemtjänst, butik eller kollektivtrafik saknar den möjligheten.

– Vanligt folk ska inte tvingas ställas inför valet att ha råd vara hemma när de är sjuka eller att kunna betala för den allt dyrare matkassen. Det handlar om rättvisa och respekt, har partiledare Magdalena Andersson sagt om beslutet att slopa karensavdraget.

LÄS MER: FI varnar: Ta inga lån från dessa företag | Ekonomibladet

”46 000 kronor per år”

Under partikongressen beslutade S att partiet ställer sig bakom en kortare arbetsvecka, men överlåter frågan till arbetsmarknadens parter.

S-profilen Annika Strandhäll har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning.

– Alla andra nordiska länder har genomfört arbetstids­förkortningar. Faktum är att i Sverige har vi det längsta arbets­livet i hela Europa, sade Strandhäll till Sveriges Radio när förslaget presenterades.

Från högerkanten låter det dock annorlunda.

Starka näringslivsaktörer som Svenskt Näringsliv varnar för att en arbetstidsförkortning kan få stora ekonomiska konsekvenser för Sverige.

Enligt organisationen kan en förkortad arbetsvecka från 40 till 35 timmar per vecka leda till en minskning av BNP med 509 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 8,1 procent av BNP eller 46 000 kronor per person och år.

– Med oförändrade välfärdsambitioner skulle det innebära ett kraftig ökat skattetryck motsvarande en höjning av skatten med 2 400 kronor i månaden per vuxen person, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida.

LÄS MER: Konkurserna minskar – men här ökar de kraftigt | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen