Den svenska havredryckstillverkaren Oatly gör en storsatsning på fabriken i Sverige.

Satsningen görs för att möta en allt större efterfrågan i Europa.

Gör mångmiljoninvestering

Oatly, som producerar havredrycker, gör en mångmiljoninvestering i företagets fabrik i Landskrona, rapporterar Sydsvenskan.

Bolaget investerar 160 miljoner i anläggningen under 2026 och början av 2027, rapporterar tidningen.

– Vi kommer att ta denna anläggning från att producera 150 miljoner liter till 200 miljoner liter, säger Oatlys chef för daglig drift och hållbarhet, Simon Broadbent, till tidningen.

Bakgrunden är en ökad efterfrågan i Europa – Oatlys produkter blir allt mer populära.

Fabriken i Landskrona ska nu bland annat börja producera förpackningar i nya format, däribland en 1,5-litersförpackning samt en mindre förpackning.

”Som ett livsstilsvarumärke”

Oatly lägger stort fokus på globala dryckestrender och snabba lanseringar.

Företaget tar hjälp av ett stort, globalt nätverk av dryckesexperter som håller koll på olika trender runt om i världen.

Detta är ett viktigt framgångsrecept för Oatly.

– Vi närmar oss inte smaker som ett livsmedelsföretag, utan som ett livsstilsvarumärke. Vi ser ett mode-liknande beteende i smakvärlden, säger Sofia Ehlde, global innovationschef, enligt tidningen.

Och nu satsar man alltså på att växa ytterligare.

Företaget har dock periodvis haft det kämpigt och även råkat ut för en del bakslag den senaste tiden.

LÄS OCKSÅ: Energibolag i konkurs

Bakslag i Storbritannien och USA

Tidigare i februari kom till exempel beskedet att Oatly inte får använda ordet ”mjölk” för sina produkter i Storbritannien.

Detta efter ett beslut i landets högsta domstol.

Oatly har också råkat ut för bakslag i USA, där man noterat en volymminskning med 13 procent det senaste kvartalet, rapporterar DI.

Tappat förklaras med att kaffekedjan Starbucks har dragit ned på sina inköp, eftersom man anser att havredrycken är för dyr, enligt tidningen.

Omkring 60 procent av Oatlys intäkter kommer dock från Europa, och nu gör företaget alltså en ny storsatsning med en mångmiljoninvestering i fabriken i Landskrona.

LÄS OCKSÅ: Ryskt panikdrag vid fronten - går emot alla regler

Foto: B. Oyoo

Text: Redaktionen

Svensk vindkraft befinner sig som bekant i en svår situation.

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

Men regeringen har framfört ett förslag som kan innebära att hushåll som bor nära ett vindkraftverk kan få skattefri ersättning.

Kan få ersättning

Beräkningar pekar på att det kan röra sig om tiotusentals kronor om året – men det exakta beloppet är ännu oklart.

Förslaget innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ges rätt till ett belopp motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning. 

Storleken på vindkraftsersättningen föreslås bero på avståndet till anläggningen.

Skattefritt

Det föreslås också en ändring i inkomstskattelagen som innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad.

Det framgår av en lagrådsremiss.

Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Vindkraftsersättning ska betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning, menas det.

Läs mer: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Stora utmaningar

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

– Det är ett väldigt besvärligt läge med detta att det är väldigt få som får tillstånd, säger branschjuristen Ina Müller Engelbrektson till SR.

Kan bli dyrare el

På bara ett par år har kommunernas motstånd gått från 70 till 90 procent.

I praktiken innebär det utmaningar med att få fram ny elproduktion i Sverige de kommande åren.

Malin Strand vid Energiforsk kommenterar.

– Konsekvensen är att om det blir mindre el så blir ju elen dyr, säger hon.

Läs mer: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen