Drönarincidenter väcker oro hos Nato – Kan tvingas agera

2022 03 17

Incidenter som skapar problem för militäralliansen som uppges vara oroade över att Rysslands krig kan sprida sig till Natoländer, även om det sker oavsiktligt.

Trio av incidenter

Förra veckan flög en drönare mer än 360 kilometer bortom Ukrainas västra gräns, innan den kraschade i  Natolandet Kroatien, uppger CNN.

Flera kroatiska tjänstemän har berättat att drönaren bar på en bomb. Det är fortfarande inte fastställt om den tillhörde ukrainska eller ryska styrkor.

Från Rumänien

En annan drönare flög nyligen in i Rumänien, söder om Ukraina.

På tisdagen uppgav Ukrainas militär att de skjutit ner en rysk drönare, som återigen tagit sig till Ukraina genom polskt luftrum.

Sätter press på Nato

Trion av drönarincidenter har förstärkt oron över att Rysslands krig i Ukraina kan sprida sig till Nato-länder, även om det sker oavsiktligt.

Incidenterna har tvingat militäralliansen att fundera över hur de ska reagera, eller om de ska reagera överhuvudtaget, rapporterar CNN.

Upprättat en linje

Amerikanska tjänstemän uppger för nyhetskanalen att USA:s militär har upprättat en kontaktlinje med Ryssland för att kunna avbryta konflikter och för att minska risken för felbedömningar.

– USA har testat linjen två till tre gånger om dagen, säger en högt uppsatt källa inom amerikanska försvaret till CNN.

Men samtidigt oroar tystnaden från den östra sidan.

Ryssland svarar inte

Natos försök till kontakt via ”dekonfliktlinjen” och skrivna brev har mötts av tystnad, vilket ger skäl till oro, då Rysslands anfallskrig i Ukraina har spridit sig längre västerut.

– Vi försöker kommunicera med dem såklart, men det krävs två sidor för att kommunicera, sade en amerikansk tjänsteman till reportrar efter ett möte i Natos högkvarter, uppger CNN.  

Ska försvara Natos territorium

Nato och USA har klargjort att de inte kommer att skicka trupper eller stridsflygplan till Ukraina. Men samtidigt har president Joe Biden och Nato varit tydliga med att ”varje tum” av Natos territorium kommer försvaras.

–  Vi kommer att fortsätta att göra allt som behövs för att skydda alliansen, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg när Ryssland inledde sin invasion av Ukraina.

Ökat sin patrullering

Samtidigt har Nato ökat sin patrullering och övervakning nära gränsen till Ukraina.

– Vi måste övervaka för att spåra, men också för att säkerhetsställa att vi kan reagera om det behövs, sade Jens Stoltenberg i veckan, enligt CNN.

Natos generalsekreterare syftar på nya luftvärnsmissilbatterier som har placerats  ut längs alliansens östra flank. Han uppgav att drönarincidenterna har visat att det sker fler militära aktiviteter i luften och att det finns en ökad risk för ”olyckor”.

– Därför måste vi vara extra vaksamma, reagera när det behövs och se till att vi kan kommunicera med ryssarna, konstaterar Stoltenberg.

Foto: L. Gnos

Text: Redaktionen

Utropar seger – superfiasko för Moskva

2026 06 08

Fortsätta närma sig Europa eller gå tillbaka till Moskva.

Det var de två scenarierna som präglade Armeniens val som ägde rum under söndagen. 

På måndagsmorgonen står utfallet klart.

Nikol Pashinyan, premiärminister i Armenien, utropar seger efter en överlägsen ledning för hans parti Civil Contract mot det proryska oppositionspartiet Starkt Armenien.

En “historisk seger”, menar Pashinyan.

– Det armeniska folket röstade för regionalt välstånd och samarbete, och jag hoppas att detta kommer att få ett positivt gensvar från Turkiet och Azerbajdzjan, säger han enligt AFP.

Glider Putin ur händerna

De tidiga resultaten visar att Starkt Armenien väntas landa på runt 23 procent i parlamentsvalet.

Ett fiasko för Moskva, som hade hoppats på betydligt större proryskt inflytande i landet som håller på att glida Putin ur händerna.

Armenien har historiskt stått Ryssland mycket nära, men har de senaste åren svängt och närmat sig både Europa och USA.

Vladimir Putin har tidigare varnat för att landet är på väg att bli ett “nytt Ukraina”.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Putin i maj enligt RBC Ukraine.

Desperata metoder

Kreml har på senare tid börjat ta till desperata metoder för att tvinga in Armenien på en mer ryssvänlig linje. Ryssland är fortfarande Armeniens största handelspartner, och har de senaste veckorna visat sin makt genom att stoppa importen av en rad armeniska varor, enligt BBC.

– Det enda sättet Ryssland kan påverka Armenien nu är ekonomiskt, säger Haykaz Fanyan vid Armeniens centrum för socioekonomiska studier, till kanalen.

Läs mer: ”Siffran ska fördubblas” – Ukraina slår rekord

Över 50 procent

Att Pashinyan sitter kvar som premiärminister efter söndagens val bedöms som en missräkning för Kreml.

EU har lovat att hjälpa landet klara de ryska ekonomiska påtryckningarna. Armenien har den senaste tiden även utökat sitt militära samarbete med USA. Den armeniske premiärministern Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.   

Civil Contract ser ut att landa på strax över 50 procent av rösterna.

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen