Drönarincidenter väcker oro hos Nato – Kan tvingas agera

2022 03 17

Flera militära drönare har flugit över den ukrainska gränsen och befunnit sig på Natoterritorium.

Incidenter som skapar problem för militäralliansen som uppges vara oroade över att Rysslands krig kan sprida sig till Natoländer, även om det sker oavsiktligt.

Trio av incidenter

Förra veckan flög en drönare mer än 360 kilometer bortom Ukrainas västra gräns, innan den kraschade i Natolandet Kroatien, uppger CNN.

Flera kroatiska tjänstemän har berättat att drönaren bar på en bomb. Det är fortfarande inte fastställt om den tillhörde ukrainska eller ryska styrkor.

Från Rumänien

En annan drönare flög nyligen in i Rumänien, söder om Ukraina.

På tisdagen uppgav Ukrainas militär att de skjutit ner en rysk drönare, som återigen tagit sig till Ukraina genom polskt luftrum.

Sätter press på Nato

Trion av drönarincidenter har förstärkt oron över att Rysslands krig i Ukraina kan sprida sig till Nato-länder, även om det sker oavsiktligt.

Incidenterna har tvingat militäralliansen att fundera över hur de ska reagera, eller om de ska reagera överhuvudtaget, rapporterar CNN.

Upprättat en linje

Amerikanska tjänstemän uppger för nyhetskanalen att USA:s militär har upprättat en kontaktlinje med Ryssland för att kunna avbryta konflikter och för att minska risken för felbedömningar.

– USA har testat linjen två till tre gånger om dagen, säger en högt uppsatt källa inom amerikanska försvaret till CNN.

Men samtidigt oroar tystnaden från den östra sidan.

Ryssland svarar inte

Natos försök till kontakt via ”dekonfliktlinjen” och skrivna brev har mötts av tystnad, vilket ger skäl till oro, då Rysslands anfallskrig i Ukraina har spridit sig längre västerut.

– Vi försöker kommunicera med dem såklart, men det krävs två sidor för att kommunicera, sade en amerikansk tjänsteman till reportrar efter ett möte i Natos högkvarter, uppger CNN.

Ska försvara Natos territorium

Nato och USA har klargjort att de inte kommer att skicka trupper eller stridsflygplan till Ukraina. Men samtidigt har president Joe Biden och Nato varit tydliga med att ”varje tum” av Natos territorium kommer försvaras.

– Vi kommer att fortsätta att göra allt som behövs för att skydda alliansen, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg när Ryssland inledde sin invasion av Ukraina.

Ökat sin patrullering

Samtidigt har Nato ökat sin patrullering och övervakning nära gränsen till Ukraina.

– Vi måste övervaka för att spåra, men också för att säkerhetsställa att vi kan reagera om det behövs, sade Jens Stoltenberg i veckan, enligt CNN.

Natos generalsekreterare syftar på nya luftvärnsmissilbatterier som har placerats ut längs alliansens östra flank. Han uppgav att drönarincidenterna har visat att det sker fler militära aktiviteter i luften och att det finns en ökad risk för ”olyckor”.

– Därför måste vi vara extra vaksamma, reagera när det behövs och se till att vi kan kommunicera med ryssarna, konstaterar Stoltenberg.

Foto: L. Gnos

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen