Drönarincidenter väcker oro hos Nato – Kan tvingas agera

2022 03 17

Flera militära drönare har flugit över den ukrainska gränsen och befunnit sig på Natoterritorium.  

Incidenter som skapar problem för militäralliansen som uppges vara oroade över att Rysslands krig kan sprida sig till Natoländer, även om det sker oavsiktligt.

Trio av incidenter

Förra veckan flög en drönare mer än 360 kilometer bortom Ukrainas västra gräns, innan den kraschade i  Natolandet Kroatien, uppger CNN.

Flera kroatiska tjänstemän har berättat att drönaren bar på en bomb. Det är fortfarande inte fastställt om den tillhörde ukrainska eller ryska styrkor.

Från Rumänien

En annan drönare flög nyligen in i Rumänien, söder om Ukraina.

På tisdagen uppgav Ukrainas militär att de skjutit ner en rysk drönare, som återigen tagit sig till Ukraina genom polskt luftrum.

Sätter press på Nato

Trion av drönarincidenter har förstärkt oron över att Rysslands krig i Ukraina kan sprida sig till Nato-länder, även om det sker oavsiktligt.

Incidenterna har tvingat militäralliansen att fundera över hur de ska reagera, eller om de ska reagera överhuvudtaget, rapporterar CNN.

Upprättat en linje

Amerikanska tjänstemän uppger för nyhetskanalen att USA:s militär har upprättat en kontaktlinje med Ryssland för att kunna avbryta konflikter och för att minska risken för felbedömningar.

– USA har testat linjen två till tre gånger om dagen, säger en högt uppsatt källa inom amerikanska försvaret till CNN.

Men samtidigt oroar tystnaden från den östra sidan.

Ryssland svarar inte

Natos försök till kontakt via ”dekonfliktlinjen” och skrivna brev har mötts av tystnad, vilket ger skäl till oro, då Rysslands anfallskrig i Ukraina har spridit sig längre västerut.

– Vi försöker kommunicera med dem såklart, men det krävs två sidor för att kommunicera, sade en amerikansk tjänsteman till reportrar efter ett möte i Natos högkvarter, uppger CNN.  

Ska försvara Natos territorium

Nato och USA har klargjort att de inte kommer att skicka trupper eller stridsflygplan till Ukraina. Men samtidigt har president Joe Biden och Nato varit tydliga med att ”varje tum” av Natos territorium kommer försvaras.

–  Vi kommer att fortsätta att göra allt som behövs för att skydda alliansen, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg när Ryssland inledde sin invasion av Ukraina.

Ökat sin patrullering

Samtidigt har Nato ökat sin patrullering och övervakning nära gränsen till Ukraina.

– Vi måste övervaka för att spåra, men också för att säkerhetsställa att vi kan reagera om det behövs, sade Jens Stoltenberg i veckan, enligt CNN.

Natos generalsekreterare syftar på nya luftvärnsmissilbatterier som har placerats  ut längs alliansens östra flank. Han uppgav att drönarincidenterna har visat att det sker fler militära aktiviteter i luften och att det finns en ökad risk för ”olyckor”.

– Därför måste vi vara extra vaksamma, reagera när det behövs och se till att vi kan kommunicera med ryssarna, konstaterar Stoltenberg.

Foto: L. Gnos

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen