Drönarincidenter väcker oro hos Nato – Kan tvingas agera

2022 03 17

Flera militära drönare har flugit över den ukrainska gränsen och befunnit sig på Natoterritorium.  

Incidenter som skapar problem för militäralliansen som uppges vara oroade över att Rysslands krig kan sprida sig till Natoländer, även om det sker oavsiktligt.

Trio av incidenter

Förra veckan flög en drönare mer än 360 kilometer bortom Ukrainas västra gräns, innan den kraschade i  Natolandet Kroatien, uppger CNN.

Flera kroatiska tjänstemän har berättat att drönaren bar på en bomb. Det är fortfarande inte fastställt om den tillhörde ukrainska eller ryska styrkor.

Från Rumänien

En annan drönare flög nyligen in i Rumänien, söder om Ukraina.

På tisdagen uppgav Ukrainas militär att de skjutit ner en rysk drönare, som återigen tagit sig till Ukraina genom polskt luftrum.

Sätter press på Nato

Trion av drönarincidenter har förstärkt oron över att Rysslands krig i Ukraina kan sprida sig till Nato-länder, även om det sker oavsiktligt.

Incidenterna har tvingat militäralliansen att fundera över hur de ska reagera, eller om de ska reagera överhuvudtaget, rapporterar CNN.

Upprättat en linje

Amerikanska tjänstemän uppger för nyhetskanalen att USA:s militär har upprättat en kontaktlinje med Ryssland för att kunna avbryta konflikter och för att minska risken för felbedömningar.

– USA har testat linjen två till tre gånger om dagen, säger en högt uppsatt källa inom amerikanska försvaret till CNN.

Men samtidigt oroar tystnaden från den östra sidan.

Ryssland svarar inte

Natos försök till kontakt via ”dekonfliktlinjen” och skrivna brev har mötts av tystnad, vilket ger skäl till oro, då Rysslands anfallskrig i Ukraina har spridit sig längre västerut.

– Vi försöker kommunicera med dem såklart, men det krävs två sidor för att kommunicera, sade en amerikansk tjänsteman till reportrar efter ett möte i Natos högkvarter, uppger CNN.  

Ska försvara Natos territorium

Nato och USA har klargjort att de inte kommer att skicka trupper eller stridsflygplan till Ukraina. Men samtidigt har president Joe Biden och Nato varit tydliga med att ”varje tum” av Natos territorium kommer försvaras.

–  Vi kommer att fortsätta att göra allt som behövs för att skydda alliansen, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg när Ryssland inledde sin invasion av Ukraina.

Ökat sin patrullering

Samtidigt har Nato ökat sin patrullering och övervakning nära gränsen till Ukraina.

– Vi måste övervaka för att spåra, men också för att säkerhetsställa att vi kan reagera om det behövs, sade Jens Stoltenberg i veckan, enligt CNN.

Natos generalsekreterare syftar på nya luftvärnsmissilbatterier som har placerats  ut längs alliansens östra flank. Han uppgav att drönarincidenterna har visat att det sker fler militära aktiviteter i luften och att det finns en ökad risk för ”olyckor”.

– Därför måste vi vara extra vaksamma, reagera när det behövs och se till att vi kan kommunicera med ryssarna, konstaterar Stoltenberg.

Foto: L. Gnos

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen