DRIVMEDEL: Chockhöjt literpris i dag

2022 10 09

Hann du inte tanka i går? Då blir det en rejäl slant dyrare i dag.

Drivmedelspriserna i Sverige har gått upp och ner länge. I dag höjs de igen. Om du tankade 95-oktanig bensin i går för 20 kronor litern, kostar motsvarande mängd 21,31 i dag. Samma höjning gäller dieseln.

Och i måndags stod var det betydligt lägre priset på tankstationernas pumpar.

Det var i slutet på april i år som riksdagen biföll ett regeringsförslag om att energiskatten skulle tas bort under en period.

Stor börda

– I dag läggs en alltför stor börda på dem som är beroende av bilen som transportmedel för att färdas i vardagen, underströk bland andra moderaten och riksdagsledamoten Niklas Wykman när förslaget klubbades igenom i våras.

Han tillade:

– Propositionens förslag är ett viktigt steg för att reducera den höga skattebördan som regeringen har lagt på de som behöver bilen i vardagen och för jobbet.

Nu läggs alltså skatten på igen.

Kan sänkas igen

Men en kraftfull sänkning på flera kronor kan aktualiseras igen. Detta eftersom Sverige fått ja på sin förfrågan till EU:s ministerråd, om att under en begränsad period få krypa ner under den lägsta nivån för unionens energiskattedirektiv.

Om sänkningen, som kan bli närmare tre kronor för bensinen och runt kronan för diesel, ska slå igenom krävs det dock att den blivande svenska regeringen tar emot EU:s utsträckta hand.

Historisk perspektiv

För att sätta prisutvecklingen i ett historiskt perspektiv kan man roa sig med att se vad det genomsnittliga bensinpriset var 1950: 74 öre.

1960 betalade vi 73 öre, för att 1970 tvingas punga ut med 84 öre.

Tio år senare slantade vi upp sex kronor och 29 öre.

Omsätter vi respektive prisuppgift till i dag motsvarar 74 öre år 1950 13,60 kronor per liter, medan priset 1960 skulle bli 8,64 och priset 1970 skulle bli 6,64 och jämförelsen 1980 skulle landa i 9,42.

Det berättar sajten Bilnyckeln som använt sig av SCB:s prisomvandlare.

Foto: E.Maclean

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen