DRIVMEDEL: Chockhöjt literpris i dag

2022 10 09

Hann du inte tanka i går? Då blir det en rejäl slant dyrare i dag. 

Drivmedelspriserna i Sverige har gått upp och ner länge. I dag höjs de igen. Om du tankade 95-oktanig bensin i går för 20 kronor litern, kostar motsvarande mängd 21,31 i dag. Samma höjning gäller dieseln.

Och i måndags stod var det betydligt lägre priset på tankstationernas pumpar.

Det var i slutet på april i år som riksdagen biföll ett regeringsförslag om att energiskatten skulle tas bort under en period.

Stor börda

– I dag läggs en alltför stor börda på dem som är beroende av bilen som transportmedel för att färdas i vardagen, underströk bland andra moderaten och riksdagsledamoten Niklas Wykman när förslaget klubbades igenom i våras.

Han tillade:

– Propositionens förslag är ett viktigt steg för att reducera den höga skattebördan som regeringen har lagt på de som behöver bilen i vardagen och för jobbet.

Nu läggs alltså skatten på igen.

Kan sänkas igen

Men en kraftfull sänkning på flera kronor kan aktualiseras igen. Detta eftersom Sverige fått ja på sin förfrågan till EU:s ministerråd, om att under en begränsad period få krypa ner under den lägsta nivån för unionens energiskattedirektiv.

Om sänkningen, som kan bli närmare tre kronor för bensinen och runt kronan för diesel, ska slå igenom krävs det dock att den blivande svenska regeringen tar emot EU:s utsträckta hand.

Historisk perspektiv

För att sätta prisutvecklingen i ett historiskt perspektiv kan man roa sig med att se vad det genomsnittliga bensinpriset var 1950: 74 öre.

1960 betalade vi 73 öre, för att 1970 tvingas punga ut med 84 öre.

Tio år senare slantade vi upp sex kronor och 29 öre.

Omsätter vi respektive prisuppgift till i dag motsvarar 74 öre år 1950 13,60 kronor per liter, medan priset 1960 skulle bli 8,64 och priset 1970 skulle bli 6,64 och jämförelsen 1980 skulle landa i 9,42.

Det berättar sajten Bilnyckeln som använt sig av SCB:s prisomvandlare.

Foto: E.Maclean

Text: Redaktionen


Pensionärer missar viktigt bidrag – kan få flera tusen mer i månaden

2026 01 17

Svenska pensionärer riskerar att gå miste om tusentals kronor i tillägg.

Många svenska pensionärer som har rätt till tillägg missar det helt – trots enkla möjligheter att söka.

Det är ett stöd som kan ge flera tusen kronor mer i månaden, rapporterar Senioren.

Stort bidrag står outnyttjat

Bostadstillägget ska stödja pensionärer med stram ekonomi.

– Bostadstillägg är ett skattefritt tillägg för dig som har låg pension. Du kan få upp till 7 290 kronor per månad, beroende på din ekonomi, bostadskostnad, dina tillgångar och din familjesituation, meddelar Pensionsmyndigheten.

Det högsta beloppet som ensamstående kan få är upp till 7 290 kronor per månad, medan makar eller sambor kan få upp till 3 645 kronor.

LÄS MER: Moskva hånar hela Europa

Missar bidraget

Men många pensionärer tror felaktigt att de inte är berättigade till stödet och väljer därför att inte ansöka.

Enligt Pensionsmyndigheten bedömdes omkring 123 000 personer som hade rätt till bostadstillägg 2020 – ändå inte sökte det.

– Ett beslut om bostadstillägg gäller oftast tills vidare, men om din ekonomiska situation förändras ska bostadstillägget räknas om, uppger myndigheten.

Krav för tillägg

För att kunna ansöka om bostadstillägg finns några grundläggande krav – du måste bo i Sverige, ta ut hela din allmänna pension och vara minst 67 år.

I vissa situationer kan även den som får änkepension eller utländsk pension ha rätt till bostadstillägg.

Storleken på tillägget beror på din ekonomiska situation, inklusive inkomster, bostadskostnad och tillgångar.

– Det är viktigt att anmäla ändringar så fort som möjligt för att inte gå miste om bostadstillägg. Du kan även bli återbetalningsskyldig om du inte anmäler rätt uppgifter, meddelar Pensionsmyndigheten.

Att ta reda på om man är berättigad är enkelt:

  1. Gör en preliminär beräkning på Pensionsmyndighetens hemsida för att se om det är värt att ansöka.
  2. Fyll i ansökan digitalt med BankID om du har det, eller via blankett om du behöver hjälp.

LÄS MER: Riksbanken övertygade om 2026: Efterlängtat besked för hushållen

Foto: E Ann

Text: Redaktionen


“Dummaste jag någonsin hört” – bakslag för Trump

2026 01 17

Donald Trump ser inte ut att ha något större stöd i Grönlandsfrågan.

Den amerikanske presidenten fortsätter att hota Grönland.

Donald Trump vill se att den danska ön blir amerikansk mark inom en snar framtid – med hänvisning till att den behövs för nationell säkerhet.

Men världsledare, grönlänningar och danskar protesterar – och det gör även kongressledamöter från Trumps eget parti.

En går till och med så långt som att beskriva att det är det “dummaste han någonsin hört”.

Skulle gå samman

Senator Thom Tillis förutspår att ledamöter från båda sidor skulle gå samman och kräva kongressens godkännande om det blev tydligt att Trump förberedde en omedelbar militär insats, rapporterar Politico.

– Om det förekom någon form av handling som såg ut att ha som mål att faktiskt landstiga på Grönland och genomföra ett olagligt övertagande … så skulle det finnas tillräckligt många här för att rösta igenom en “war powers resolution” och stå emot ett veto, säger han.

“Dummaste jag någonsin hört”

Representanthusetledamoten Don Bacon  går ännu längre och förutspår att det skulle leda till riksrätt, samtidigt som han kallar Trumps besatthet av Grönland för “det dummaste jag någonsin hört”.

Senatorn Lisa Murkowski är på samma sida.

– Grönland måste ses som vår allierade, inte som en tillgång, och jag tror att det är det budskapet du hör från den här delegationen, säger hon.

Läs mer: Trump hotar omvärlden – ”Gör det om de inte håller med”

75 procent säger nej

Tre fjärdedelar av amerikanerna säger att de motsätter sig att USA försöker ta kontroll över Grönland, enligt en ny opinionsundersökning från CNN utförd av SSRS. 

Undersökningen visar att endast 25 procent av amerikanerna gynnar ett amerikanskt försök att ta kontroll över det danska territoriet.

Fler republikaner

50 procent av republikanerna och republikanskt lutande oberoende väljare säger att de stöder det, medan 50 procent är emot. 

Demokrater och demokratiskt lutande oberoende väljare är djupt emot förslaget, med 94 procent motståndare totalt, varav 80 procent svarar att de är starkt emot det.

Läs mer: UPPGIFTER: EU gör sig redo – ska tvinga bort Trump från Grönland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen