DRIVMEDEL: Chockhöjt literpris i dag

2022 10 09

Hann du inte tanka i går? Då blir det en rejäl slant dyrare i dag.

Drivmedelspriserna i Sverige har gått upp och ner länge. I dag höjs de igen. Om du tankade 95-oktanig bensin i går för 20 kronor litern, kostar motsvarande mängd 21,31 i dag. Samma höjning gäller dieseln.

Och i måndags stod var det betydligt lägre priset på tankstationernas pumpar.

Det var i slutet på april i år som riksdagen biföll ett regeringsförslag om att energiskatten skulle tas bort under en period.

Stor börda

– I dag läggs en alltför stor börda på dem som är beroende av bilen som transportmedel för att färdas i vardagen, underströk bland andra moderaten och riksdagsledamoten Niklas Wykman när förslaget klubbades igenom i våras.

Han tillade:

– Propositionens förslag är ett viktigt steg för att reducera den höga skattebördan som regeringen har lagt på de som behöver bilen i vardagen och för jobbet.

Nu läggs alltså skatten på igen.

Kan sänkas igen

Men en kraftfull sänkning på flera kronor kan aktualiseras igen. Detta eftersom Sverige fått ja på sin förfrågan till EU:s ministerråd, om att under en begränsad period få krypa ner under den lägsta nivån för unionens energiskattedirektiv.

Om sänkningen, som kan bli närmare tre kronor för bensinen och runt kronan för diesel, ska slå igenom krävs det dock att den blivande svenska regeringen tar emot EU:s utsträckta hand.

Historisk perspektiv

För att sätta prisutvecklingen i ett historiskt perspektiv kan man roa sig med att se vad det genomsnittliga bensinpriset var 1950: 74 öre.

1960 betalade vi 73 öre, för att 1970 tvingas punga ut med 84 öre.

Tio år senare slantade vi upp sex kronor och 29 öre.

Omsätter vi respektive prisuppgift till i dag motsvarar 74 öre år 1950 13,60 kronor per liter, medan priset 1960 skulle bli 8,64 och priset 1970 skulle bli 6,64 och jämförelsen 1980 skulle landa i 9,42.

Det berättar sajten Bilnyckeln som använt sig av SCB:s prisomvandlare.

Foto: E.Maclean

Text: Redaktionen

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Ett Natostridsflyg har skjutit ned en drönare.

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

– Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 14

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen