Dramatisk smäll för Sveriges hushåll – om två veckor

2023 12 27

Om två veckor väntas ett betydande ekonomiskt bakslag för stor del av svenska folket.

Under julhelgen var hushållen “bortskämda” med lägre elpriser – åtminstone ur perspektiv att det var en bra bit lägre nivåer än motsvarande period förra året.

Men glädjen blir kortvarig.

Om blott två veckor förväntas elpriserna tredubblas, rapporterar Dagens Nyheter.

Detta samtidigt som elskatten dessutom höjs från och med 1 januari 2024.

– Bara skattehöjningen innebär runt en tusenlapp per år i prishöjning för en vanlig villa, säger Ann-Catrin Dahlbom, som är partneransvarig på elhandelsbolaget Elskling, till DN.

30 minusgrader

Idag har spotpriset legat på 36 öre i samtliga fyra elområden i landet – lågt för årstiden.

Det som i allra högsta grad bidrar till den stora prissvängningen framöver är att kallare väder drar in över Sverige.

I Götaland förväntas det bli minus tio grader kort efter nyår, i Svealand minus 20 och i Norrland hela 30 minusgrader – mitt på dagen.

– På måndag börjar kall luft dra ner över landet och det ser ut att bli riktigt kallt i nästa vecka om prognosen står sig, säger Josefine Qvarnesjö-Bergstedt, meteorolog på vädertjänsten Storm, till Expressen.

Ett grundscenario

Och det kalla vädret kommer alltså smitta av sig på elpriserna med start om bara ett par veckors tid.

– Om två veckor är grundscenariot att elpriserna är betydligt högre nu än i mellandagarna, i genomsnitt någonstans runt 100 öre per kilowattimme, säger energimarknadsanalytikern Christian Holtz från analysfirman Merlin & Metis till DN.

Han påpekar att när temperaturen sjunker ökar elanvändning och det blir en starkare priskoppling till Tyskland – vilket gör gaspriset särskilt betydelsefullt.

Avviker från tidigare prognos

Det nya beskedet avviker från den prognos som elbolaget Bixia gjorde före jul och som pekade på ett elpris på runt 60 öre per kilowattimme de närmaste veckorna.

Bixia lade visserligen in brasklappen om att det kan bli kyligare, men menade ändå att hela januari månad lär få ett snittpris på 80 öre per kilowattimme, vilket i så fall blir lägre än förra året.

– Det beror på dämpade gaspriser och att elpriset på kontinenten ligger på en tredjedel mot i fjol. Vårt takpris blir lägre och även om kylan håller i sig och vi behöver importera el lär priset inte bli mycket högre än en krona per kWh, sade Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia, i ett pressmeddelande vid tillfället.

Foto: C. Patterson

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen