Dramatisk smäll för Sveriges hushåll – om två veckor

2023 12 27

Under julhelgen var hushållen “bortskämda” med lägre elpriser – åtminstone ur perspektiv att det var en bra bit lägre nivåer än motsvarande period förra året.

Men glädjen blir kortvarig.

Om blott två veckor förväntas elpriserna tredubblas, rapporterar Dagens Nyheter.

Detta samtidigt som elskatten dessutom höjs från och med 1 januari 2024.

– Bara skattehöjningen innebär runt en tusenlapp per år i prishöjning för en vanlig villa, säger Ann-Catrin Dahlbom, som är partneransvarig på elhandelsbolaget Elskling, till DN.

30 minusgrader

Idag har spotpriset legat på 36 öre i samtliga fyra elområden i landet – lågt för årstiden.

Det som i allra högsta grad bidrar till den stora prissvängningen framöver är att kallare väder drar in över Sverige.

I Götaland förväntas det bli minus tio grader kort efter nyår, i Svealand minus 20 och i Norrland hela 30 minusgrader – mitt på dagen.

– På måndag börjar kall luft dra ner över landet och det ser ut att bli riktigt kallt i nästa vecka om prognosen står sig, säger Josefine Qvarnesjö-Bergstedt, meteorolog på vädertjänsten Storm, till Expressen.

Ett grundscenario

Och det kalla vädret kommer alltså smitta av sig på elpriserna med start om bara ett par veckors tid.

– Om två veckor är grundscenariot att elpriserna är betydligt högre nu än i mellandagarna, i genomsnitt någonstans runt 100 öre per kilowattimme, säger energimarknadsanalytikern Christian Holtz från analysfirman Merlin & Metis till DN.

Han påpekar att när temperaturen sjunker ökar elanvändning och det blir en starkare priskoppling till Tyskland – vilket gör gaspriset särskilt betydelsefullt.

Avviker från tidigare prognos

Det nya beskedet avviker från den prognos som elbolaget Bixia gjorde före jul och som pekade på ett elpris på runt 60 öre per kilowattimme de närmaste veckorna.

Bixia lade visserligen in brasklappen om att det kan bli kyligare, men menade ändå att hela januari månad lär få ett snittpris på 80 öre per kilowattimme, vilket i så fall blir lägre än förra året.

– Det beror på dämpade gaspriser och att elpriset på kontinenten ligger på en tredjedel mot i fjol. Vårt takpris blir lägre och även om kylan håller i sig och vi behöver importera el lär priset inte bli mycket högre än en krona per kWh, sade Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia, i ett pressmeddelande vid tillfället.

Foto: C. Patterson

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen