DRAMATISK FÖRÄNDRING: Ukrainas flyktingar rör sig delvis i ny riktning

2022 04 02

En kartläggning av de senaste dagarnas rörelsemönster avseende den enorma flyktingströmmen från Ukraina visar på en stor förändring rapporterar BBC News.

Ny trend

Polen är det land som tagit emot klart flest flyktingar från Ukraina sedan kriget bröt ut den 24 februari och totalt är siffran nu uppe i 2 437 000 flyktingar som flytt in i Polen.

Men de senaste dagarna har Polens gränsmyndigheter noterat en ny trend.

Tillbaka till Ukraina

Antalet flyktingar har minskat kraftigt senaste veckan och nu i fredags registrerades det näst lägsta flyktingantalet sedan Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina inleddes den 24 februari.

Dessutom konstateras att hela 15 000 personer bara på fredagen rörde sig i motsatt riktning – det vill säga från Polen tillbaka in i Ukraina.

Många flyktingar kvar

– Antalet personer som rört sig in i Ukraina sedan kriget inleddes är hela 421 000, uppger polska gränsmyndigheter till BBC News.

Sammantaget har mer än 10 miljoner människor flytt sina hem i Ukraina på grund av de ryska attackerna och bombningarna.

– 6,5 miljoner människor är flyktingar inom det egna landet, det vill säga Ukraina.

Land för land

Över 4 miljoner människor har flytt in i Europa och fördelningen ser ut så här enligt FN:s siffror:

2,4 miljoner till Polen

0,6 miljoner till Rumänien

0,4 miljoner till Moldavien

0,4 miljoner till Ungern

0,3 miljoner till Slovakien

Därutöver har en rad andra länder i Europa tagit emot stora mängder flyktingar.

Tvångsförflyttat

Ryssland har kidnappat och tvingat ukrainare att flytta sig in i Ryssland vilket bidragit till att Ryssland tagit emot 0,4 miljoner flyktingar.

Den allra största nöden finns bland alla miljontals flyktingar som inte lyckats ta sig ut ur Ukraina utan är kvar inne  landet.

Fördelning inom landet

International Organisation for Migration, IOM, presenterar en undersökning som visar följande avseende Ukrainas internflyktingar.

30 % kommer från Kyiv

36% kommer från östra Ukraina

20 % kommer från norra Ukraina

40 % finns nu i västra Ukraina

3 % finns i Kyiv

Inte mer än 5 procent

– Blott 5 procent hade lämnat sina hem redan innan krigsutbrottet. De allra flesta flydde när kriget inleddes eller när kriget nådde deras hemområden, uppger BBC News.

Foto: D. Preez

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen