Donald Trump vägrar bli informerad – fruktar ny skandal

2024 08 23

Donald Trump vill inte vara med på ett informationsmöte, eftersom han fruktar en fälla som kan leda till en ny skandal.

Ex-presidenten och presidentkandidaten Donald Trump har vid flera tillfällen fått allvarliga anklagelser riktade mot sig.

Han har bland annat stått åtalad för att ha hanterat hemliga dokument på ett felaktigt sätt. Ett åtal som har lagts ned under sommaren.

Nu avslöjar Trump att han inte vill bli informerad om landets säkerhetsläge av underrättelsetjänsten – eftersom han då tror sig riskera att bli anklagad för att ha läckt information, skriver Daily Mail.

”Säger att du har läckt ut den”

Presidentkandidater brukar erbjudas en så kallad ”briefing”, alltså en genomgång av det nationella säkerhetsläget, där de får viktig information av underrättelsetjänsten.

Men Donald Trump säger till Daily Mail att han inte vill ta del av ett sådant informationsmöte.

– Jag behöver inte den genomgången, säger Trump till tidningen.

Han är rädd att genomgången av underrättelseinformation ska användas mot honom.

– De kommer in, de ger dig en informationsgenomgång. Och sedan två dagar senare så läcker de ut den och säger sedan att du har läckt ut den, säger Trump.

Viktigt för nationell säkerhet

Informationsgenomgången syftar till att hjälpa presidentkandidater att förstå och förbereda sig för de säkerhetsproblem som de kan tvingas hantera om de blir valda.

Ett annat syfte med genomgången är att försäkra att kandidaterna inte säger någonting som allvarligt kan underminera USA:s nationella säkerhet.

Det säger Mike Morrell, tidigare biträdande chef för CIA.

– Målet är att skydda nationell säkerhet under kampanjen genom att ge kandidaterna en djup känsla för det nationella säkerhetslandskapet, säger han.

– Låt mig förklara: Både våra motståndare och våra allierade och partners kommer att lyssna noga, extremt noga, på vad kandidaterna säger om olika frågor under valkampanjen, och att då säga fel sak kan skada vår nationella säkerhet. Briefingen syftar till att motverka det, säger Mike Morrell.

Biden satte stopp

Men Donald Trump vill alltså inte ha någon sådan briefing, av rädsla för att sedan bli anklagad för att ha läckt information, säger han.

Förutom presidentkandidater så har även ex-presidenter rätt till en briefing, och Trump är bådadera. 2021 tog dock Biden ifrån Trump rätten att få den typ av information, och hänvisade till Trumps ”felaktiga beteende”.

Trump har bland annat anklagats för att ha förvarat hemliga dokument på otillåtna platser, bland annat i sitt hem. Men det åtalat har alltså lagts ned.

Och nu har han alltså återigen erbjudits att bli informerad av underrättelsetjänsten, men tackat nej.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget ligger på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen

”Slutgiltig varning” – USA ställer ultimatum till rysk granne

2025 11 30

Flera medlemmar i den amerikanska senaten slår larm om utvecklingen i ett av Rysslands grannländer.

Larmet kommer från båda sidor av senaten.

Utvecklingen går åt helt fel håll i det ryska grannlandet Georgien, menar senatorerna.

– Frustrationen över Tbilisi närmar sig en brytpunkt på båda sidor av gången, säger en anonym republikans rådgivare, till Kyiv Post.

– De äventyrar aktivt decennier av partnerskap. Detta uttalande är en slutgiltig, tydlig varning innan straffåtgärder träder i kraft.

”Mörkt nytt kapitel”

Det var vid förra årets val i Georgien som partiet Georgisk dröm kom till makten.

Valresultatet utlöste stora protester i landet.

Utvecklingen är djupt oroande, menar senatorerna James Risch som är republikan och Jeanne Shaheen som är demokrat.

– Senatorerna ramar in det gångna året som ett "mörkt nytt kapitel", vilket markerar en skarp vändning från de provästliga löften som Georgisk dröm gav under sin valkampanj, rapporterar Kyiv Post.

– Protesterna var mer än rutinmässig politisk opposition – de var ett försvar för Georgiens postsovjetiska demokratiska och provästliga utveckling.

Förvärras

De amerikanska senatorerna menar att det styrande partiet i Georgien driver landet mot ett alltmer auktoritärt styre.

– Georgisk dröm har antagit auktoritära lagar för att undertrycka oliktänkande, riktat in sig på politisk opposition genom fängelser och partiförbud, skrämt ledare i civilsamhället och förtalat USA och dess ambassadpersonal, säger de i ett gemensamt uttalande, rapporterar tidningen.

– Dessa aldrig tidigare skådade åtgärder utgör ett betydande nedslag mot det georgiska folket.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Konsekvenser

I uttalandet ställer senatorerna ett ultimatum till det georgiska styret.

– Den georgiska regeringen måste omedelbart vända kurs, återställa politiska friheter och återigen engagera sig i demokratisk styrning, framhåller senatorerna.

– Återgå till den demokratiska väg som ligger till grund för Georgiens postsovjetiska ambitioner – eller riskera isolering, intern oro och ett växande främlingskap från Washington.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: Steve Abraham

Text: Redaktionen