DONALD TRUMP: Då hade jag bombat Moskva

2024 05 29

Om Donald Trump hade varit president 2022 hade han bombat Moskva.

Det är ett av de senaste utspelen från republikanernas presidentkandidat, enligt rådgivare och vittnen som sammanstrålat med Trump under hans kampanj.

Kommentaren ska ha fällts vid ett av Trumps privata arrangemang, vars mål är att samla in pengar från rika väljare, där expresidenten ofta diskuterar utrikespolitik, inflation och invandring.

Det uppger Washington Post.

Bland annat ska Donald Trump alltså ha sagt han skulle ha bombat Moskva om han var president när Vladimir Putin beordrade den fullskaliga invasionen av Ukraina för två år sedan.

Han ska ha sagt samma sak om Peking vid händelse av att Kina invaderar Taiwan.

– Vilket överraskande några av bidragsgivarna, framhåller den amerikanska tidningen.

Hyllade Putin efter invasionen

Det är inte konstigt att uttalandet förvånade.

Donald Trump har tidigare hyllat Putin för invasionen och diktatorns taktik i det olagliga kriget.

– Det här är genialt. Putin förklarar en stor del av Ukraina självständigt, sade han i ett konservativt radioprogram kort efter att kriget brutit ut.

Trump syftade på den del av Ukraina där Putin inledningsvis beordrade ryska styrkor att korsa gränsen, de båda ukrainska regionerna Luhansk och Donetsk som tillsammans utgör Donbass.

Putin har kallat trupperna för ”fredsbevarande” styrkor vilket fått hård kritik från mer eller mindre hela världen.

Men Donald Trump använde samma term som den ryska ledaren.

– Så Putin säger nu att en stor del av Ukraina är självständigt. Jag säger “Hur smart är det?”. Och han kommer att gå in och vara en fredsbevarare. Det är den starkaste fredsstyrkan.

Putin: Föredrar Biden

Trump har även påstått att han skulle kunna avsluta kriget på 24 timmar. Han har dock inte velat berätta hur, och många experter bedömer att presidentkandidatens plan består av att Ukraina skulle behöva göra stora eftergifter.

– Jag kan inte berätta exakt hur jag skulle göra, då förlorar jag mina förhandlingskort, sade han i en intervju med NBC i höstas.

När Putin själv fått frågan om han föredrar Trump eller Joe Biden som president svarade han, kanske något förvånande, den senare.

– Biden. Han är mer erfaren, förutsägbar som person. En traditionell politiker, sade diktatorn i februari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen