Domare i Högsta domstolen varnar USA – hela landet i fara

2025 05 02

En domare i Högsta domstolen i USA går till hårt angrepp mot Trumpadministrationen.

Den demokratiskt utsedda domaren Ketanji Brown Jackson är inte nöjd med president Trumps 100 första dagar.

I ett tal på en konferens i Puerto Rico anklagar hon Trumpadministrationen för att ha attackerat federala domare över hela landet. Jackson kallar angreppen för "icke slumpmässiga" och hävdar att det syftar till att ”skrämma” domare som fastslagit domar som inte Vita huset gillar.

Jakckson menar att utvecklingen hotar USA:s demokrati.

– Hoten och trakasserierna är attacker mot vår demokrati, mot vårt regeringssystem. Och de riskerar i slutändan att undergräva vår konstitution och rättsstatsprincipen, säger hon i talet.

Sedan vänder sig Jackson till sina juristkollegor på konferensen.

– Jag uppmanar er att fortsätta, fortsätta göra det som är rätt för vårt land. Jag tror verkligen att historien kommer att rättfärdiga er tjänstgöring.

Trumps attacker

President Trump har bland annat kritiserat domare som motsatt sig hans hårda migrationspolitik.

I mars fick den federala domaren James Boasberg uppleva presidentens ilska. Detta efter att han utfärdat en domstolsorder som hindrar Trump från att använda den gamla krigslagen ”Alien Enemies Act” för att deportera hundratals påstådda gängmedlemmar till El Salvador.

Trump kallade Boasberg för en ”radikal vänstergalning” och krävde att domaren skulle ställas inför riksrätt.

– Om en president inte har rätt att kasta ut mördare och andra brottslingar från vårt land för att den radikal vänstergalning till domare vill ta på sig rollen som president, då har vi stora problem och är dömda att misslyckas, skrev han på Truth Social.

I en intervju med Fox News har Trump öppnat för att ”titta på vad man kan göra” med så kallade ”oseriösa domare”.

– Vi har dåliga domare. Vi måste titta på vad vi kan göra när vi har att göra med oseriösa domare, sade presidenten.

I ett tal i Michigan upprepade Trump kritiken.

– Vi kan inte tillåta att en handfull kommunistiska och radikala vänsterdomare hindrar tillämpningen av våra lagar och tar på sig de plikter som enbart tillhör USA:s president. Domare försöker ta ifrån presidenten makten att hålla vårt land säkert ... det är inte bra.

Kritiken: Går för långsamt

Trump och hans tjänstemän har främst kritiserat domare för beslut relaterade till migrationspolitiken, men även för domar som kopplas till effektiviseringsmyndigheten Doge.

Vid flera tillfällen har Trumpadministrationen framhållit att det går för långsamt att fatta beslut i olika frågor.

– Att kräva en husrannsakningsorder för att gränspatrullen ska kunna genomföra en insats mot en illegal invandrare är ett rättsligt uppror mot nationell suveränitet. Det tar dagar eller veckor att få en enda husrannsakningsorder, skrev Trumps biträdande stabschef, Stephen Miller, på X den här veckan.

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen