“Doldis” ska rädda Sverige – från landets största hot

2023 09 27

Sveriges ÖB Micael Bydén är övertygad om vad som är det största hotet mot Sverige.

Påverkanskampanjer, informationsoperationer och cyberattacker.

Det är de tre största utmaningarna för Sverige när det gäller främmande makt.

Så konstaterade ÖB förra veckan när han betonade att landet är satt under press.

En person

Utifrån ovanstående definition finns det en person som bär huvudansvaret för att skydda Sverige mot just de hot som Micael Bydén pekar ut.

Och det är ingen person som syns särskilt ofta i offentliga sammanhang.

Det handlar om Pär Norén – senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF.

"Tittar på främmande makt"

MPF:s huvudsakliga ansvar består i att samordna Sveriges psykologiska försvar.

I det ingår bland annat att upptäcka och bemöta utländsk informationspåverkan.

– Vi ska titta på vad främmande makt, med avsikt att skada våra skyddsvärden genom att vilseleda, förklarar Pär Norén i en lång intervju med Göteborgs-Posten.

Han förtydligar samtidigt att myndighetens försvarsförmåga inte riktas mot svensk informationsmiljö eftersom den rättigheten baseras på yttrandefriheten.

Pekar ut aktörer

Pär Norén pekar bland annat ut Ryssland, Kina, Iran och “ideologiskt motiverade och våldsbejakande aktörer” som de främmande makter man analyserar.

Det är i sig baserat på Säpos bedömningar.

Men vad som är MPF:s viktigaste uppdrag råder det inget tvivel om för Pär Norén.

– Det är att skydda Sverige och samhället skyddsvärden. Så att vi kan leva det liv vi själva väljer utan påverkan från någon annan, säger han till GP.

MPF:s defintion

På MPF:s hemsida definieras vad det psykologiska försvaret innebär och vad som omfattar myndighetens ansvar.

– Syftet med det psykologiska försvaret är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende, framhåller MPF.

"Påverkar människors beslut"

Myndigheten uttrycker även vad det är för typ av “otillbörliga informationspåverkan” eller "vilseledande information” som kan riktas mot Sverige och svenska intressen.

– Det kan handla om desinformation som syftar till att försvaga landets motståndskraft och befolkningens försvarsvilja.

– Eller till att på ett otillbörligt sätt påverka människors uppfattningar, beteenden och beslutsfattande.

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen