Dödad av vithaj – klassas som provocerad attack

2023 04 26

35-åringen var chanslös när hajen gick till attack. Men hajens dödliga angrepp klassas nu officiellt som en framprovocerad incident.

Det överraskande beskedet kommer från Internationella Hajattackarkivet.

Överlevde Afghanistankriget

Britten Simon Nellist, 35 år, är en mycket erfaren militär som bland annat tjänstgjort två gånger i Afghanistan.

Det bidrog till att dödsfallet blev en svår chock för familjen och fick stor uppmärksamhet när det skedde i fjol.

– Hans mamma undrade hur han kunde återvända oskadd från krigsfronten i Afghanistan och sen åka till Australien, ta en simtur och bli dödad, säger släktingar till Daily Mail.

Skräckslagna på stranden

Han var gevärsskytt vid brittiska Royal Air Force och hade beslutat sig för att slå sig ned i Australien tillsammans med sin flickvän. Men simturen blev hans sista stund i livet.

– Skräckslagna strandflanörer såg hur han dödades av hajen bara 150 meter ut från stranden, uppger tidningen.

– Hajen ”exploderade upp” vid ytan innan den drog med sig mannen ut i havet, enligt vittnen.

Hajen provocerad

Nu står det klart att det tragiska dödsfallet klassas som en framprovocerad incident.

Det uppger Internationella Hajattackarkivet i Florida som dokumenterar alla hajattacker över hela världen och klassificerar dem baserat på alla omständigheter.

– Simon Nellist gjorde visserligen inget medvetet för att provocera fram attacken, framhåller Gavin Naylor vid Hajforskningsavdelningen till Shark Bytes.

Men det finns andra tydliga skäl till varför attacken bedöms vara framprovocerad.

– Han simmade i ett område där folk var ute och fiskade.

Inte normalt

– Fiske är en aktivitet som drar till sig hajar. Därför klassificeras det som framprovocerat, klargör Hajarkivet.

Fiske leder enligt arkivet till att hajar inte beter sig normalt.

– Faktorer som drar till sig hajar – fiske, läten, dykning efter musslor eller andra beteenden som stressar eller stimulerar hajarna – skapar icke-typiska beteenden, förklarar Gavin Naylor.

Delfiner eller sälar

Hajforskare inom bevarande av marina miljöer menar att hajar inte ser människor som något de äter.

Men allvarliga incidenter kopplas ofta till händelser där hajen egentligen är ute efter att fånga mat i form av djur som är ungefär lika stora som människor, rapporterar tidningen.

Delfiner och sälar är två exempel.

– Hajar är faktiskt ganska försiktiga när det gäller att ge sig efter nya sorters villebråd, säger marinekolog Robert Harcourt vid Macquarie University i Sydney, Australien.

Foto: G. Schömbs

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen