DN riktar skarp kritik mot Expressen

2022 02 15

Expressen beter sig både ohyfsat och oprofessionellt skriver Dagens Nyheters ledarredaktion.

Bakgrunden till DN:s kritik är dels att Expressen frågade Annie Lööf efter TV4-debatten nyligen om hon var gravid, dels Expressens försvar i efterhand, framhåller DN i kväll.

Frågan om graviditet

Annie Lööf röt ifrån gällande att en journalist frågade om hon var gravid. Partiledaren har tidigare trauman kring sitt första barns födelse och efter Expressenjournalistens fråga kände Annie Lööf sig tvingad att förklara att hon nyligen genomgått ytterligare en operation och att hon inte längre kan få fler barn, rapporterar DN.

Frågan ställdes som ett SMS till Annie Lööfs medarbetare uppger Sveriges Radio.

Varför frågan ställdes

Karin Olsson, kulturchef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Expressen, förklarar till SVT varför frågan ställdes.

– Under partiledardebatten så började det att spridas uppgifter, påståenden och rykten i sociala medier om att Annie Lööf kunde vara gravid. Då funderade vår reporter att om det här stämmer kommer Annie Lööf inte kunna vara närvarande under valrörelsen, något som skulle vara en nyhet med stort allmänintresse.

DN:s ledarskribent kritiserar

DN:s ledarskribent kritiserar nu Expressen och frågan som ställdes till Centerpartiets partiledare.

– Vi har i Sverige haft en medieetik som låter politikers privatliv vara just privat. Det är ledsamt om Expressen nu bestämt sig för att kvinnliga politiker inte längre ska få ha det området i fred. När jag söker på Twitter hittar jag dessutom bara tre tweets från partiledardebatten som tar upp det här och som spekulerar kring att Lööf skulle se gravid ut. På grund av lösa tankar från tre twittrare tycker Expressen alltså ändå att det är rimligt att frångå dessa principer.

Baserades på tre tweets

Under partiledardebatten twittrades det om Annie Lööf. Vilket var bakgrunden till tankarna om att ställa frågan till partiledaren.  

– Jag har inte gjort själva reporterarbetet, men det var reflektioner bland annat utifrån sociala medier som gjorde att tanken kom upp. Det var ingen självklar fråga att ställa, för naturligtvis är det här en väldigt känslig fråga som normal sett är off-limit, förklarar Karin Olsson.

Pressades av Expressens fråga

DN:s ledarskribent anser att Expressen gått för långt på flera punkter.

– Efter Lööfs markering på Instagram kom artiklar i både Aftonbladet och Expressen. Aftonbladet fokuserade på att C-ledaren rasade mot integritetsintrånget. Expressen å sin sida valde att i stället beskriva det som att Annie Lööf gått ut och öppenhjärtigt berättat om sina operationer och att hon inte kan få fler barn. En berättelse som hon alltså pressades att gå ut med av Expressens okänsliga fråga, anser DN:s ledarskribent.

Ohyfsat och oprofessionellt

– Att Lööf rasat mot att få en så okänslig fråga hävdar Expressen mest handlar om en pr-strategi för att få mer uppmärksamhet. Det är inte bara ohyfsat utan också obegripligt oprofessionellt, fortsätter DN.

Ska inte ställa sådana frågor

– Att man inte ska fråga kvinnor om de är gravida tillhör grundläggande hyfs. Att man inte ska ställa sådana frågor till någon som man vet har traumatiska erfarenheter kring graviditeter och förlossningar kan tyckas ännu mer självklart, betonar DN.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen