DN riktar skarp kritik mot Expressen

2022 02 15

Expressen beter sig både ohyfsat och oprofessionellt skriver Dagens Nyheters ledarredaktion.

Bakgrunden till DN:s kritik är dels att Expressen frågade Annie Lööf efter TV4-debatten nyligen om hon var gravid, dels Expressens försvar i efterhand, framhåller DN i kväll.

Frågan om graviditet

Annie Lööf röt ifrån gällande att en journalist frågade om hon var gravid. Partiledaren har tidigare trauman kring sitt första barns födelse och efter Expressenjournalistens fråga kände Annie Lööf sig tvingad att förklara att hon nyligen genomgått ytterligare en operation och att hon inte längre kan få fler barn, rapporterar DN.

Frågan ställdes som ett SMS till Annie Lööfs medarbetare uppger Sveriges Radio.

Varför frågan ställdes

Karin Olsson, kulturchef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Expressen, förklarar till SVT varför frågan ställdes.

– Under partiledardebatten så började det att spridas uppgifter, påståenden och rykten i sociala medier om att Annie Lööf kunde vara gravid. Då funderade vår reporter att om det här stämmer kommer Annie Lööf inte kunna vara närvarande under valrörelsen, något som skulle vara en nyhet med stort allmänintresse.

DN:s ledarskribent kritiserar

DN:s ledarskribent kritiserar nu Expressen och frågan som ställdes till Centerpartiets partiledare.

– Vi har i Sverige haft en medieetik som låter politikers privatliv vara just privat. Det är ledsamt om Expressen nu bestämt sig för att kvinnliga politiker inte längre ska få ha det området i fred. När jag söker på Twitter hittar jag dessutom bara tre tweets från partiledardebatten som tar upp det här och som spekulerar kring att Lööf skulle se gravid ut. På grund av lösa tankar från tre twittrare tycker Expressen alltså ändå att det är rimligt att frångå dessa principer.

Baserades på tre tweets

Under partiledardebatten twittrades det om Annie Lööf. Vilket var bakgrunden till tankarna om att ställa frågan till partiledaren.  

– Jag har inte gjort själva reporterarbetet, men det var reflektioner bland annat utifrån sociala medier som gjorde att tanken kom upp. Det var ingen självklar fråga att ställa, för naturligtvis är det här en väldigt känslig fråga som normal sett är off-limit, förklarar Karin Olsson.

Pressades av Expressens fråga

DN:s ledarskribent anser att Expressen gått för långt på flera punkter.

– Efter Lööfs markering på Instagram kom artiklar i både Aftonbladet och Expressen. Aftonbladet fokuserade på att C-ledaren rasade mot integritetsintrånget. Expressen å sin sida valde att i stället beskriva det som att Annie Lööf gått ut och öppenhjärtigt berättat om sina operationer och att hon inte kan få fler barn. En berättelse som hon alltså pressades att gå ut med av Expressens okänsliga fråga, anser DN:s ledarskribent.

Ohyfsat och oprofessionellt

– Att Lööf rasat mot att få en så okänslig fråga hävdar Expressen mest handlar om en pr-strategi för att få mer uppmärksamhet. Det är inte bara ohyfsat utan också obegripligt oprofessionellt, fortsätter DN.

Ska inte ställa sådana frågor

– Att man inte ska fråga kvinnor om de är gravida tillhör grundläggande hyfs. Att man inte ska ställa sådana frågor till någon som man vet har traumatiska erfarenheter kring graviditeter och förlossningar kan tyckas ännu mer självklart, betonar DN.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen