DN riktar skarp kritik mot Expressen

2022 02 15

Expressen beter sig både ohyfsat och oprofessionellt skriver Dagens Nyheters ledarredaktion.

Bakgrunden till DN:s kritik är dels att Expressen frågade Annie Lööf efter TV4-debatten nyligen om hon var gravid, dels Expressens försvar i efterhand, framhåller DN i kväll.

Frågan om graviditet

Annie Lööf röt ifrån gällande att en journalist frågade om hon var gravid. Partiledaren har tidigare trauman kring sitt första barns födelse och efter Expressenjournalistens fråga kände Annie Lööf sig tvingad att förklara att hon nyligen genomgått ytterligare en operation och att hon inte längre kan få fler barn, rapporterar DN.

Frågan ställdes som ett SMS till Annie Lööfs medarbetare uppger Sveriges Radio.

Varför frågan ställdes

Karin Olsson, kulturchef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Expressen, förklarar till SVT varför frågan ställdes.

– Under partiledardebatten så började det att spridas uppgifter, påståenden och rykten i sociala medier om att Annie Lööf kunde vara gravid. Då funderade vår reporter att om det här stämmer kommer Annie Lööf inte kunna vara närvarande under valrörelsen, något som skulle vara en nyhet med stort allmänintresse.

DN:s ledarskribent kritiserar

DN:s ledarskribent kritiserar nu Expressen och frågan som ställdes till Centerpartiets partiledare.

– Vi har i Sverige haft en medieetik som låter politikers privatliv vara just privat. Det är ledsamt om Expressen nu bestämt sig för att kvinnliga politiker inte längre ska få ha det området i fred. När jag söker på Twitter hittar jag dessutom bara tre tweets från partiledardebatten som tar upp det här och som spekulerar kring att Lööf skulle se gravid ut. På grund av lösa tankar från tre twittrare tycker Expressen alltså ändå att det är rimligt att frångå dessa principer.

Baserades på tre tweets

Under partiledardebatten twittrades det om Annie Lööf. Vilket var bakgrunden till tankarna om att ställa frågan till partiledaren.

– Jag har inte gjort själva reporterarbetet, men det var reflektioner bland annat utifrån sociala medier som gjorde att tanken kom upp. Det var ingen självklar fråga att ställa, för naturligtvis är det här en väldigt känslig fråga som normal sett är off-limit, förklarar Karin Olsson.

Pressades av Expressens fråga

DN:s ledarskribent anser att Expressen gått för långt på flera punkter.

– Efter Lööfs markering på Instagram kom artiklar i både Aftonbladet och Expressen. Aftonbladet fokuserade på att C-ledaren rasade mot integritetsintrånget. Expressen å sin sida valde att i stället beskriva det som att Annie Lööf gått ut och öppenhjärtigt berättat om sina operationer och att hon inte kan få fler barn. En berättelse som hon alltså pressades att gå ut med av Expressens okänsliga fråga, anser DN:s ledarskribent.

Ohyfsat och oprofessionellt

– Att Lööf rasat mot att få en så okänslig fråga hävdar Expressen mest handlar om en pr-strategi för att få mer uppmärksamhet. Det är inte bara ohyfsat utan också obegripligt oprofessionellt, fortsätter DN.

Ska inte ställa sådana frågor

– Att man inte ska fråga kvinnor om de är gravida tillhör grundläggande hyfs. Att man inte ska ställa sådana frågor till någon som man vet har traumatiska erfarenheter kring graviditeter och förlossningar kan tyckas ännu mer självklart, betonar DN.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen