DN riktar skarp kritik mot Expressen

2022 02 15

Expressen beter sig både ohyfsat och oprofessionellt skriver Dagens Nyheters ledarredaktion.

Bakgrunden till DN:s kritik är dels att Expressen frågade Annie Lööf efter TV4-debatten nyligen om hon var gravid, dels Expressens försvar i efterhand, framhåller DN i kväll.

Frågan om graviditet

Annie Lööf röt ifrån gällande att en journalist frågade om hon var gravid. Partiledaren har tidigare trauman kring sitt första barns födelse och efter Expressenjournalistens fråga kände Annie Lööf sig tvingad att förklara att hon nyligen genomgått ytterligare en operation och att hon inte längre kan få fler barn, rapporterar DN.

Frågan ställdes som ett SMS till Annie Lööfs medarbetare uppger Sveriges Radio.

Varför frågan ställdes

Karin Olsson, kulturchef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Expressen, förklarar till SVT varför frågan ställdes.

– Under partiledardebatten så började det att spridas uppgifter, påståenden och rykten i sociala medier om att Annie Lööf kunde vara gravid. Då funderade vår reporter att om det här stämmer kommer Annie Lööf inte kunna vara närvarande under valrörelsen, något som skulle vara en nyhet med stort allmänintresse.

DN:s ledarskribent kritiserar

DN:s ledarskribent kritiserar nu Expressen och frågan som ställdes till Centerpartiets partiledare.

– Vi har i Sverige haft en medieetik som låter politikers privatliv vara just privat. Det är ledsamt om Expressen nu bestämt sig för att kvinnliga politiker inte längre ska få ha det området i fred. När jag söker på Twitter hittar jag dessutom bara tre tweets från partiledardebatten som tar upp det här och som spekulerar kring att Lööf skulle se gravid ut. På grund av lösa tankar från tre twittrare tycker Expressen alltså ändå att det är rimligt att frångå dessa principer.

Baserades på tre tweets

Under partiledardebatten twittrades det om Annie Lööf. Vilket var bakgrunden till tankarna om att ställa frågan till partiledaren.  

– Jag har inte gjort själva reporterarbetet, men det var reflektioner bland annat utifrån sociala medier som gjorde att tanken kom upp. Det var ingen självklar fråga att ställa, för naturligtvis är det här en väldigt känslig fråga som normal sett är off-limit, förklarar Karin Olsson.

Pressades av Expressens fråga

DN:s ledarskribent anser att Expressen gått för långt på flera punkter.

– Efter Lööfs markering på Instagram kom artiklar i både Aftonbladet och Expressen. Aftonbladet fokuserade på att C-ledaren rasade mot integritetsintrånget. Expressen å sin sida valde att i stället beskriva det som att Annie Lööf gått ut och öppenhjärtigt berättat om sina operationer och att hon inte kan få fler barn. En berättelse som hon alltså pressades att gå ut med av Expressens okänsliga fråga, anser DN:s ledarskribent.

Ohyfsat och oprofessionellt

– Att Lööf rasat mot att få en så okänslig fråga hävdar Expressen mest handlar om en pr-strategi för att få mer uppmärksamhet. Det är inte bara ohyfsat utan också obegripligt oprofessionellt, fortsätter DN.

Ska inte ställa sådana frågor

– Att man inte ska fråga kvinnor om de är gravida tillhör grundläggande hyfs. Att man inte ska ställa sådana frågor till någon som man vet har traumatiska erfarenheter kring graviditeter och förlossningar kan tyckas ännu mer självklart, betonar DN.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen


22 okt 2026

Pinkod till bankkort ska försvinna – det här ersätter

2026 10 22

Tiderna med att knappa in en kod på fyra siffror när du betalar med ditt bankkort är på väg att ta slut.

Redan idag har metoden börjat fasas ut i och med att “blipptekniken” tagit över allt mer när det gäller mindre köp i butik. Nu kan koden dock snart vara ett minne blott även vid större köp.

Ny teknik är nämligen på väg att etablera sig i västvärlden, rapporterar franska Presse-Citron. Det är det så kallade biometriska bankkortet som introduceras, som innebär att kunden istället placerar sitt finger på en inbyggd sensor i kortet.

Den franska industrijätten Thales håller just nu på att utveckla tekniken.

– Det finns inte längre något behov av att ange din hemliga kod eftersom kortet omedelbart känner igen ditt finger, säger Frédéric Martinez, produktmarknadschef på Thales, till tekniksajten.

En tidsfråga

I Frankrike har nu flera stora banker börjat fasa ut pinkoderna och ersätta dem med den nya tekniken. Sannolikt är det bara en tidsfråga innan fler länder hänger på.

Fördelen anses vara säkerheten. Ett fingeravtryck är unikt, medan en kriminell med förhållandevis enkla medel skulle kunna lägga beslag på bankkoden.

Den franska tidningen menar dock att kunderna hittills är relativt splittrade. En del beskrivs som entusiastiska, andra ser inte någon anledning att förändra det nuvarande systemet.

– Men förändringen har definitivt börjat, skriver tekniksajten.

Andra läser: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Inopererade chip

Biometriska lösningar för betalningar är i sig inget nytt, men blir allt mer kreativa. Idag har tusentals svenskar ett inopererat chip i handen som på sikt kan ersätta kreditkort, passerkort och biljetter, rapporterade SVT i fjol.

Och redan 2019 införde Mastercard till exempel att du skulle kunna betala med hjälp av fingeravtryck eller ansiktsigenkännig. Men hittills har det handlat om köp på nätet.

– Biometri matchar konsumentens förväntningar på ännu säkrare och smidigare betalningslösningar i sin allt mer digitala livsstil. Det gör köpet mycket enklare då konsumenten slipper komma ihåg lösenord utan istället använda sitt fingeravtryck eller en bild av sig själv för att autentisera köpet. Något som kommer såväl konsumenter, handlare och banker till nytta, sade Mastercards dåvarande regionchef för Norden och Baltikum vid tillfället.

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: Axfood resp Jonas Leupe

Text: Redaktionen


22 okt 2026

Jättelik ökning i ny mätning

2026 10 22

Förra veckan konstaterades att Moderaterna stod för en ökning på fyra procentenheter i Novus senaste mätning.

Nu får Ulf Kristersson (M) ytterligare skäl att jubla.

Hans förtroendesiffror stiger med hela sju procentenheter. Nu uppger 45 procent av respondenterna att de har mycket eller ganska stort förtroende för M-ledaren i Verians senaste mätning.

Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, rapporterar SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, säger kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion.

Stort ras för Dadgostar

Dystrare läsning är det dock för Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar. Hon faller med åtta procentenheter. Ett ras som innebär en bottennoering på 11 procent – värsta på sex år.

– Så här lågt förtroende har hon inte haft sedan hon valdes 2020, säger Elisabeth Marmorstein.

Även det beskedet går i linje med Novus mätning från förra veckan, då Vänsterpartiet föll 1,2 procentenheter till den nya opinionssiffran på 7,2 procent.

Kräver omröstning

Under veckan ska Elisabeth Thand Ringqvist (C), som innehar sonderingsuppdraget, träffa alla partiledare. Bland annat just Ulf Kristersson. Tidigare i veckan sade statsministern att sonderingsuppdraget måste avslutas med en statsministeromröstning.

Blir det ingen ny regering är han själv öppen att ta nästa sonderingsuppdrag.

Men då måste någonting i de parlamentariska förutsättningarna ha förändrats.

– Det är ingen mening så länge det är uppenbart att det finns en majoritet som vill att Socialdemokraterna ska leda nästa regering, säger Kristersson till Expressen.

Hela mätningen

Här är Verians nya förtroendemätning uppdaterad 22 oktober.

🔵Ulf Kristersson (M)                        45           +7
🔵Ebba Busch (KD)                             41            -1
🔴Magdalena Andersson (S)          40           +3
🔵Jimmie Åkesson (SD)                     33           +2
🟢Amanda Lind (MP)                          24           +3 
🔵Simona Mohamsson (L)                20           +1
🟢Elisabeth Thand Ringqvist (C)  18          +/-0       
🟢Daniel Helldén (MP)                      13           +1
🔴Nooshi Dadgostar (V)                   11           -8
 
Källa: SVT/Verian.
 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet, Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen