13 oktober 2025

Diktaturen slår tillbaka – stora bekymmer för Putin

2023 03 10

Ryssland har stött på nya problem i kriget mot Ukraina.

Gerillasoldater från Belarus har de senaste veckorna utfört allt fler sabotage mot ryska försörjningsled och militära föremål, uppger Sky News.

– Belarusiska partisaner utför bland annat sabotage mot landets järnvägar i försök att skydda och hjälpa Ukraina, framhåller nyhetskanalen.

Enligt Sky News uppgifter har partisanerna utfört totalt 17 sabotage mot järnvägsspår för att förhindra transporter av ryska trupper och vapen.

Sprängde flygplan

Men att spränga järnvägsspår är bara en av motståndsrörelsens taktiker.

Söndagen den 26 februari lyckades den belarusiska oppositionsgruppen Bypol spränga ett toppmodernt ryskt radarplan som var stationerat vid det belarusiska militärflygfältet i Machulishchi, beläget 12 kilometer från Minsk.

Planet som attackerats är av samma typ som används i kriget för att avfyra robotar mot Ukraina.

Kommer fler dåd

Belarus diktator  Alexandr Lukasjenko och hans allierade i Moskva kan förvänta sig fler sabotage på belarusisk mark.

Det framhåller den före detta belarusiska militären ”Anton” som har anslutit till motståndsrörelsen.

– Belarusierna kommer inte tillåta att ryssarna fritt använder vårt territorium för krigshandlingar mot Ukraina. Vi vill tvinga dem att lämna vårt land, säger han till nyhetsbyrån AP.

Panik i Minsk

Enligt Viasna, en belarusisk människorättsgrupp, råder det en panikartad stämning hos regimen i Minsk efter den senaste utvecklingen i landet.

Regimen har fängslat minst 1 575 personer som har protesterat mot kriget. Över 50 personer har, på olika grunder, dömts till fängelsestraff som sträcker sig från ett till 23 år.

– Myndigheterna är väldigt rädda för hur stor motståndsrörelsen har blivit. De vet inte hur de ska bekämpa den, så de har valt hårt förtryck och hot som sina huvudverktyg, säger Viasnas talesperson Pavel Sapelka enligt Sky News.

Putins nickedocka

Sedan invasionens början har Belarus tillåtit Ryssland att stationera soldater, ammunition, stridsflyg och andra vapen i landet.

När Moskva inledde sin fullskaliga invasion tillät Lukasjenko ryska trupper att anfalla Ukraina via Belarus.

Det inhemska stödet för Lukasjenko är lågt, men diktatorn har med hjälp av Moskva använt våld för att bekämpa oppositionen i landet. 

Foto: F. Andrejevic resp President of Russia

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen