Diktatorns panikorder framför Putin: “En fråga om liv eller död”

2023 09 16

Världens blickar har i veckan riktats mot Ryssland och ett möte mellan två diktatorer. 

Varken Vladimir Putin eller Kim Jong-Un har särskilt många vänner i världen, men de har åtminstone varandra. 

Flera uppgifter har pekat på att Ryssland och Nordkorea dessutom avser att förstärka varandra med vapenleveranser, och under veckan har de två envåldshärskarna träffats för att fördjupa sitt samarbete. 

– Vi stöder alltid president Putins beslut och det ryska ledarskapet, sade Kim Jong-Un i ett uttalande efter mötet på onsdagen. 

Vågade inte sitta på stolen 

Men allt var inte frid och fröjd för den nordkoreanska diktatorn. 

Inför att de två ledarna skulle posera på varsin stol framför journalisternas kameror vägrade Kim Jong-Un att acceptera sin sittplats, rapporterar Sky News.

Anledningen ska ha varit bacillskräck av grova proportioner. 

Kanalen hänvisar till den ryska tidningen Kommersant som publicerat en video föreställandes en tjänsteman som, iklädd vita handskar, frenetiskt rengör en stol med sprayflaska och trasa.

– Stolen visade sig vara föremål för den nordkoreanska sidans största oro, framhåller Kreml-korrespondenten Andrei Kolesnikov till Kommersant.

"Handlade om liv eller död"

Och det var inte bara bacillerna som satte skräck i nordkoreanerna.

Även stolens utseende gjorde tjänstemännen rejält skakiga.

– Designen på stolen var sådan att det inte fanns något stöd på de solida benen baktill. Och nordkoreanerna blev nervösa, satte sig på stolen, ställde sig upp, satte sig ned igen, rapporterar Kommersant.

Andrei Kolesnikov skriver att de nordkoreanska assistenterna framför allt var mån om att inte själva råka illa ut om deras ledare skulle göra sig illa.

– Till slut handlade det om liv eller död, och inte om deras ledare, utan naturligtvis om dem själva.

Hemlig överenskommelse

Putin och Kim Jong-Un spenderade även flera timmar bakom låsta dörrar utan några kameror eller reportrar närvarande.

Vad de kom överens om har inte publicerats.

– Våra förhandlingar var goda och produktiva, sade Putin i en kommentar till rysk tv efteråt.

– Tillsammans med kamrat Putin har vi just haft en omfattande diskussion om den militära och politiska situationen på den koreanska halvön och i Europa, sade Kim Jong-Un enligt Yles rapportering.

Galet påstående

Den nordkoreanska ledaren tillade även att samarbetet med Ryssland behöver “intensifieras” för att “garantera säkerheten och freden i världen”.

Han fortsatte sedan med märkliga uttalanden som helt saknade förankring i verkligheten.

– Den ryska armén och det ryska folket kommer helt säkert att vinna en stor seger i den heliga kampen mot en stor ondska som gör anspråk på hegemoni och som föder en expansionistisk illusion, sade Kim.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen