DIKTATORN: Ryssland utsatt för terrorattack

2022 10 09

Vladimir Putin anklagar nu Ukraina för att ha utfört en terrorattack mot Ryssland.

Bakgrunden är explosionen som förstörde delar av bron till Krimhalvön – som tillhör Ukraina men som Ryssland olagligen har invaderat som en del av sitt anfallskrig mot grannlandet.

Kritisk infrastruktur

– Det råder inga tvivel om att detta är ett terrordåd, säger Rysslands diktator vid samtal med chefen för Rysslands Undersökningskommitté Alexander Bastrykin.

Putin anklagar Ukrainas underrättelsestyrkor för att ha riktat in sig på att förstöra kritisk infrastruktur i Ryssland, uppger BBC News.

Gynnas av explosionen

Ryska myndigheter framför att tre personer dödades vid explosionen på bron.

– Offren befann sig i en bil som var nära den lastbil som exploderade, rapporterar BBC News.

Trots att Putin är ansvarig för det krig som lett till tiotusentals människors död i Ukraina, omfattande tortyr, massvåldtäkter och brott mot mänskligheten anser han ändå att det är Ukraina som är ansvarigt för terror.

– De som ligger bakom och de som gynnas [av broexplosionen] är Ukrainas säkerhetstjänst, säger Putin.

Försvårar för Ryssland

Enligt chefen för Rysslands Undersökningskommitté ligger även vissa ryska medborgare bakom broexplosionen liksom några utländska makter som bistått gärningsmännen i förberedelserna till attacken.

Bron binder samman Krimhalvön med Ryssland och attacken försvårar nu för Ryssland att transportera förnödenheter till Krim som ryssarna invaderade redan 2014.

Körts genom Bulgarien

Via bron har Ryssland fört in en mängd utrustning inte bara till sina styrkor i Krim utan även till ryska trupper i flera ockuperade regioner i södra Ukraina.

Enligt ryska myndigheter har lastbilen, som ryssarna bedömer transporterade sprängämnena som orsakade explosionen, körts genom Bulgarien, Georgien, Armenien, Nordossetien och Krasnodarregionen.

Bilden av Putin

Ukraina har inte medgivit att de låg bakom dådet som emellertid skapar både glädje och oro i Ukraina.

– Bron är inte förstörd utan skadad. Däremot är bilden av Putin förstörd och det är det allra viktigaste, säger Oleksiy Goncharenko som är parlamentsledamot i Ukraina.

Många ukrainare ser broexplosionen som ett mycket positivt tecken som går i linje med den senaste tidens framgångar.

Kreditkort med broexplosionen

Landets näst största bank har till och med givit ut ett nytt kreditkort med en bild på den kollapsade bron.

Samtidigt finns en ökande oro för vad Rysslands diktator kan komma att ta till för nya åtgärder för att svara på broexplosionen. Invånare i staden Zaporizhzhia är rädda för att ryssarna ska svara med nya attacker mot staden.

– Folk misstänker att de straffas av Ryssland i samband med att Moskva reagerar på den senaste tidens motgångar, rapporterar BBC News.

– De fruktar för vad som kan komma att ske de kommande dagarna.

Foto: Office President President of Russia

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen