Detta område kan påverkas mest av Natomedlemskapet

2023 07 11

Sverige tar stormsteg mot ett medlemskap i Nato.

Efter att för över ett år sedan ha ansökt till försvarsorganisationen har väntan varit lång.

Såväl Turkiet som Ungern har väntat med att ratificera Sveriges ansökan, och stora krav har ställts på Sverige i synnerhet från turkiskt håll.

Nu har dock Sverige och Turkiet nått en överenskommelse, och president Recep Tayyip Erdogan har gått med på att föra Sveriges ansökan vidare.

Överenskommelsen gjordes under toppmötet i Vilnius.

“Kommer synas påtagligt”

En som menar att beskedet om medlemskapet är välkommet är Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok.

Han förklarar även att ett område där medlemskapet kommer att märkas av ordentligt är i Östergötland.

– Det tror jag kommer att synas ganska påtagligt och ganska snart faktiskt, säger han till Sveriges Radio.

– Östergötland har ju en stor försvarsindustri som har stor försvarsverksamhet överlag, inte minst i Linköping där vi har både tillverkning av försvarsmateriel och flera försvarsanläggningar.

Väntas ske snart

Det var den 16 maj förra året som den dåvarande regeringen fattade beslutet om att ansöka om medlemskap i försvarsorganisationen.

Beslutet togs med brett stöd i riksdagen, men väntan på att formellt accepteras in i organisationen har varit lång.

Demirok menar att medlemskapet nu kan påverka saker i Sverige mycket snabbt.

– Här kommer vi nog se att det händer saker ganska snart, fortsätter han.

Turkiet är redo

Turkiet har under processen ställt flera krav på Sverige, bland annat utlämningar av personer som kopplas till organisationen PKK.

Nu menar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Erdogan är redo för ett svenskt medlemskap.

– Erdogan har varit tydlig med att Turkiet är redo att ratificera Sverige, säger han enligt SVT.

Vill förhandla

Erdogan har även sagt att han vill förhandla om ett EU-medlemskap för Turkiet.

Turkiet är en viktig samarbetspartner för EU men har inte uppnått kraven för att ansluta till unionen.

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


19 mars 2026

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen