Detta ökar risken för stroke

2023 06 13

En ny studie pekar på vad som kan öka risken för stroke.

Studien visar ett tydligt samband mellan olika typer av sömnproblem och en ökad risk för att få stroke.

Sambandet handlar om svårigheter med att somna, att vakna upp för tidigt kontinuerligt och andra former av sömnlöshet, rapporterar CNN.

Ju fler symptom relaterade till sömnlöshet man har, desto högre är risken, i synnerhet om du är under 50 år.

– Det finns många behandlingar som kan hjälpa människor att förbättra sömnkvaliteten. 

– Så att bestämma vilka sömnproblem som leder till ökad risk för stroke kan möjliggöra tidigare behandlingar eller beteendeterapier för personer som har svårt att sova och eventuellt minska risken för stroke senare i livet, säger studiens författare Wendemi Sawadogo.

Olika symptom

Studien pekar på att personer med fem till åtta olika symptom av sömnlöshet löper en 51 procent högre risk för stroke än de som inte alls lider av sömnlöshet.

De med ett till fyra symptom har en 16 procent högre risk.

Liknande studie

En annan studie som publicerades i april gjorde en liknande koppling mellan dålig sömn och risken för stroke.

Resultaten från den studien visade att människor som sover mindre än fem timmar per natt löper tre gånger så hög risk som de som kontinuerligt får åtminstone sju timmars sömn.

Kan behöva hjälp

Det är vanligt att ha problem med sömnen då och då, men om det blir till ett återkommande problem kan du behöva söka hjälp.

Det finns några saker man kan prova på egen hand för att förbättra sömnen.

Det handlar bland annat om att lägga sig och gå upp samma tid varje dag.

– Varva ner en stund innan du ska sova. Sänk belysningen och stäng av skärmar cirka en timme innan du går och lägger dig, framhåller Vårdguiden 1177.

Flera orsaker

Det kan finnas flera olika orsaker till sömnproblem.

Ljud i omgivningen, ångest, oro och hormonella besvär är vanliga anledningar till dålig sömn.

Vid återkommande svårigheter med sömnen kan det vara en bra idé att kontakta en läkare.

Foto: P. Prudente

Text: Redaktionen

Norska bilister bötfälls i Sverige – förstår inte vägskylten

2025 01 14

Det är inte alltid så lätt att åka på bilsemester utomlands.

Flera trafikregler skiljer sig åt mellan olika länder, även inom Norden och EU.

Det har norrmän fått lära sig den hårda vägen, skriver Dagbladet.

Framför allt är det nya och obekanta vägskyltar i Sverige som kan ställa till problem, vilket innebär att många norska bilister som korsar gränsen kan räkna med böter som följd.

"Vad i allsin dar betyder det?"

I synnerhet är det en skylt som förvirrar: den som anger när det är förbjudet att parkera på en viss sida av vägen beroende på om det är udda eller jämnt datum.

– Sådana här skyltar kan man lätt hitta i tätbebyggda områden i Sverige, men vad i allsin dar betyder det? frågar sig den norska tidningen.

En av de enklare varianterna av vägmärket syns på bilden nedan, men ibland kan de försvåras av att även klockslag och direktiv om att förbudet gäller ett visst antal månader om året anges på samma skylt.

– Märket anger förbud mot att parkera fordon på dagar med jämnt datum på den sida av vägen som har jämna adressnummer och på dagar med udda datum på den sida av vägen som har udda adressnummer, förklarar Transportstyrelsen om den nedanstående skylten.

Bild: Transportstyrelsen

Gör annan miss

Det är dock knappast bara norrmän som har problem med att tolka parkeringsskyltar, många svenskar möter samma utmaningar.

Däremot finns det en annan parkeringsmiss som särskilt tycks drabba våra grannar i stor utsträckning när de besöker Sverige med bilen.

Och det är att de parkerar mot färdriktningen – vilket är lagligt i Norge men inte i Sverige.

– Många norrmän på roadtrips i Sverige har upplevt detta, framhöll Dagbladet under semestersäsongen i somras.

En "svenskfälla"

Fenomenet beskrivs i norska medier som en “svenskfälla” och leder till böter på 1 200 kronor.

Men Transportstyrelsen är glasklara med vad som gäller.

– Du får bara stanna eller parkera på den högra sidan av vägen i trafikens färdriktning, framhåller myndigheten.

En bil som parkeras på annat sätt bedöms kunna orsaka olyckor när föraren ska manövrera bilen till fel sida av vägen och är dessutom svårare att upptäcka i mörker när de är vända på fel håll, eftersom det saknas reflexer fram.

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen