Detaljen avslöjar: Här är Putins plan för kriget i Ukraina

2023 10 29

Det framgår av den ryska statsbudgeten för 2024.

För första gången i modern historia kommer landet att spendera sex procent av bruttonationalprodukten (BNP) på militären.

Försvarsutgifterna kommer därmed att överstiga anslagen som läggs på skola, vård och omsorg.

– Kriget mot Ukraina och västvärlden är inte bara Kremls största prioritet; det är nu också den främsta drivkraften för Rysslands ekonomiska tillväxt.

Det framhåller de ryska journalisterna Pavel Luzin och Alexandra Prokopenko i en analys som publicerats av oberoende Moscow Times.

Avslöjar Putins plan med kriget

Enligt Luzin och Prokopenko är den nya budgeten dåliga nyheter för alla som har förhoppningar om att Ryssland ska avsluta sitt anfallskrig i Ukraina.

Putin planerar för ett långt och utdraget krig.

Det framhåller journalisterna i sin analys av budgeten.

– De rekordstora försvarsutgifterna visar att Kreml inte har för avsikt att avsluta sitt krig mot Ukraina – snarare tvärtom. Statens pengar kommer att gå till att fylla på vapenlagren. 

Varnar för två åtgärder

Luzin och Prokopenko varnar även för att de ökade utgifterna innebär att den ryska staten har en tillräckligt stor försvarsbudget för att kunna finansiera nya förslag med koppling till invasionen av Ukraina.

Journalisterna lyfter fram två exempel på åtgärder som kan innebära en eskalering av kriget:

- Ett införande av krigslagar i hela Ryssland

- En fullskalig mobilisering

Enorma ryska förluster

Samtidigt som Putin planerar att ödsla mer pengar på militären så lider den ryska armén stora förluster i Ukraina.

Framför allt rapporteras det om skyhöga ryska förluster i slaget om den östra staden Avdiivka.

Trots det så fortsätter Ryssland att skicka nya soldater till frontlinjen i närheten av staden, rapporterar den amerikanska tankesmedjan ISW.

Den ryska taktiken har än så länge varit ett fiasko. Under en enstaka dag uppges Ryssland förlorat 1 400 soldater och 175 pansarfordon.

– Ryssland har enbart i anfallet mot Avdiivka tappat materiel för någonstans mellan hälften och 3/4 av den svenska armén, framhåller Rysslandsexperten Oscar Jonsson i ett inlägg på sociala medie-plattformen X.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Turkiet planerar jättebygge – ska gå genom hela Europa

2026 05 15

Om Europa eller Nato hamnar i en väpnad konflikt med Ryssland måste oljeledningar kunna förse trupper med bränsle över hela kontinenten.

En sådan ledning ska gå från Västeuropa till Östeuropa. Idag tar den nuvarande emellertid slut i Tyskland.

Det vill Turkiet ändra på.

Natojätten har därför föreslagit att bygga en ny pipeline värd 1,2 miljarder dollar, rapporterar Bloomberg.

Oljeledningen ska användas av Natoallierade för att kunna transportera bränsle som behövs för militära ändamål, uppger källor med insyn för Bloomberg.

– Det följer påtryckningar från alliansen att expandera sina militära ledningsnätverk, skriver nyhetsbyrån.

Genom två länder

Ambitionen är att ledningen ska gå från väst till öst. 

Ett absolut minimum är dock att man förbereder för att länder i Natos sydöstra del ska kunna ta del av den. Av det skälet har Turkiet gått fram med förslaget att ledningen ska byggas genom Bulgarien till Rumänien.

– Enligt källor skulle en bränsleledning från Turkiet kunna bli fem gånger billigare än alternativ som redan föreslagits, inklusive rutter genom Grekland eller länder väster om Rumänien, skriver den ryska oberoende exiltidningen The Moscow Times, som också rapporterar om bygget.

ANDRA LÄSER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Hög sekretess

Rörledningen skulle inte vara tillgänglig för civilt bruk. Den potentiella kapaciteten är dessutom sekretessberlagd.

Frågan har kommit upp på bordet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och störnignarn i energiförsörjningen efter att Hormuzsundet stängt, erfar Bloomberg.

De baltiska länderna på Natos östra flank har särskilt efterlyst ledningen, enligt den tyska generallöjtnanten  Kai Rohrschneider. 

LÄS MER: 36 länder ska ta Putin till domstol

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen