Det ser ut som Boris – men det är inte Boris

2022 05 18

Folk vände på sig både en och två gånger och var säkra på att det var Storbritanniens premiärminister som kom gående nedför gatan.

Men när allt kom omkring så var det inte Boris Johnson – dock en person som var extremt lik den världsberömda brittiska premiärministern med en kraftig blond kalufs.

På pricken som Boris

I själva verket var det den prisbelönta skådespelare Kenneth Branagh som spelar Boris Johnson i den nya TV-miniserien This England som har premiär på brittiska TV-kanalen Sky Atlantic framöver.

– Kenneth Branagh ser ut på pricken som Boris Johnson, rapporterar The Sun som sett den 42 sekunder långa trailern som nu har släppts.

Samma framåtlutande gång

– Med hjälp av specialkosmetika har den 61-åriga skådespelaren lyckats efterlikna Boris Johnson på alla punkter och han har till och med premiärministerns framåtlutande gång.

TV-serien består av fem avsnitt där tittarna får följa dramatiska skeenden i såväl Storbritanniens historia som Boris Johnsons personliga liv.

Svävar mellan liv och död

Serien börjar med att Boris Johnson utnämns till premiärminister strax innan det första fallet av covid-19 registreras i Storbritannien.

Man får även följa när Boris själv smittas och insjuknar svårt i pandemin varpå han svävar mellan liv och död.

Får sonen Wilfred

Men Boris överlever och TV-tittarna får följa med när glädjen står på topp för Boris och hans Carrie då de får sonen Wilfred.

Kopplat till pandemin ställer Boris dock till det vid flera tillfällen och tonar bland annat ned virusets risker.

– Jag var på sjukhuset häromkvällen och jag tror det var några coronaviruspatienter där. Jag skakade hand med varenda en, säger Boris vid ett tillfälle i TV-serien.

Harry Potter

TV-serien är skapad av Michael Winterbottom och Kenneth Branagh får mycket beröm i brittisk press för de sekunder som släppts i trailern.

Han har tidigare spelat ibland annat Valkyria, Harry Potter och Dunkirk.

Hösten 2022

För att This England ska bli så genuin som möjligt har filmteamet baserat skeendet på intervjuer med riktiga doktorer och sköterskor inom brittiska sjukvården.

Seriens premiär är planerad till hösten 2022

Skulle Boris Johnson behöva en riktigt bra stand-in så vet han vem han ska vända sig till.

Foto: Sky

Text: Redaktionen


JUST NU: Kaos på ryska flygplatser

2025 07 06

Kaos har uppstått på ryska flygplatser.

Kaotiska scener uppges ha utspelat sig på flera ryska flygplatser.

Flera flygplatser har tvingats stänga tillfälligt och ett stort antal flyg har blivit inställda, enligt ryska myndigheter.

Kaos på flygplatser

Kaoset uppstod under natten mellan lördag och söndag, rapporterar Kyiv Post.

Enligt ryska försvarsministeriet beror det på ukrainska drönarattacker.

Ministeriet hävdar på söndagsmorgonen att man har skjutit ned 120 ukrainska drönare i tio olika regioner i Ryssland under natten.

Detta ska ha lett till att flera flygplatser tvingats stänga och att många flyg blivit inställda.

Bland annat påverkades flygplatser i Moskva och Sankt Petersburg.

I Moskva blev 174 flyg inställda på Sheremetyevo flygplats, och ytterligare 47 blev kraftigt försenade.

”Måste sitta och ligga på golvet”

Trängsel, trafikstockning och kaos ska ha uppstått på grund av situationen.

– Många passagerare har tillbringat mer än nio timmar på flygplatser. Situationen är allvarligast på Sheremetyevo flygplats, rapporterar den ryska mediekanalen Baza, enligt tidningen.

– Folk måste sitta och ligga på golvet – det finns inga lediga platser kvar ens på kaféer och i affärslounger, tillägger mediekanalen.

Dessutom har vissa passagerare inte fått stiga av sina flygplan efter landning, på grund av den kaotiska situationen.

Det är oklart vilka flygplatser som har tvingats stänga på lördagskvällen och vilka som ”bara” har drabbats av inställda flyg och annat kaos.

Drönare i flera regioner

Enligt Ryssland har kaoset alltså uppstått på grund av drönarattacker. Kyiv har inte kommenterat uppgifterna.

Ryska försvarsministeriet uppger bland annat att det har skjutit ned 30 drönare över Bryanskregionen, 29 över Kurskregionen och tre över Leningradregionen med staden Sankt Petersburg.

Kaoset på flygplatserna ska enligt ryska uppgifter ha pågått på kvällen och natten mot söndag.

Foto: Leonardo Yip resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

USA uppges ha sagt nej till Sverige och Finland.

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen