Det ser ut som Boris – men det är inte Boris

2022 05 18

Folk vände på sig både en och två gånger och var säkra på att det var Storbritanniens premiärminister som kom gående nedför gatan.

Men när allt kom omkring så var det inte Boris Johnson – dock en person som var extremt lik den världsberömda brittiska premiärministern med en kraftig blond kalufs.

På pricken som Boris

I själva verket var det den prisbelönta skådespelare Kenneth Branagh som spelar Boris Johnson i den nya TV-miniserien This England som har premiär på brittiska TV-kanalen Sky Atlantic framöver.

– Kenneth Branagh ser ut på pricken som Boris Johnson, rapporterar The Sun som sett den 42 sekunder långa trailern som nu har släppts.

Samma framåtlutande gång

– Med hjälp av specialkosmetika har den 61-åriga skådespelaren lyckats efterlikna Boris Johnson på alla punkter och han har till och med premiärministerns framåtlutande gång.

TV-serien består av fem avsnitt där tittarna får följa dramatiska skeenden i såväl Storbritanniens historia som Boris Johnsons personliga liv.

Svävar mellan liv och död

Serien börjar med att Boris Johnson utnämns till premiärminister strax innan det första fallet av covid-19 registreras i Storbritannien.

Man får även följa när Boris själv smittas och insjuknar svårt i pandemin varpå han svävar mellan liv och död.

Får sonen Wilfred

Men Boris överlever och TV-tittarna får följa med när glädjen står på topp för Boris och hans Carrie då de får sonen Wilfred.

Kopplat till pandemin ställer Boris dock till det vid flera tillfällen och tonar bland annat ned virusets risker.

– Jag var på sjukhuset häromkvällen och jag tror det var några coronaviruspatienter där. Jag skakade hand med varenda en, säger Boris vid ett tillfälle i TV-serien.

Harry Potter

TV-serien är skapad av Michael Winterbottom och Kenneth Branagh får mycket beröm i brittisk press för de sekunder som släppts i trailern.

Han har tidigare spelat ibland annat Valkyria, Harry Potter och Dunkirk.

Hösten 2022

För att This England ska bli så genuin som möjligt har filmteamet baserat skeendet på intervjuer med riktiga doktorer och sköterskor inom brittiska sjukvården.

Seriens premiär är planerad till hösten 2022

Skulle Boris Johnson behöva en riktigt bra stand-in så vet han vem han ska vända sig till.

Foto: Sky

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen