Desperat läge i Spanien – vänder blickarna mot Sverige

2024 08 14

Sommaren i Sydeuropa är extremt utmanande.

Klimatförändringarna slår hårt mot länder som Spanien och Grekland.

I det förstnämnda har man periodvis fått stänga av vattnet på grund av långvarig torka och i förorter till grekiska huvudstaden Aten har tiotusentals personer de senaste dagarna evakuerats med anledning av omfattande skogsbränder.

Nu slår de två länderna larm till EU, rapporterar Politico.

Spanien och Grekland hänvisar till hur man drabbas extremt mycket hårdare av klimatförändringarna än unionens nordligare medlemmar, exempelvis Sverige, och varnar för en kommande ekonomisk katastrof om inte åtgärder vidtas.

– Jag är en stor förespråkare för den gröna omställningen. Men det kan inte ske på bekostnad av dem som faktiskt lider av konsekvenserna av klimatförändringarna idag, säger den grekiska premiärministern Kyriakos Mitsotakis till tidningen.

Vill se EU-fond

Konservativa Kyriakos Mitsotakis har gått samman med den spanska socialistiska vice premiärministern Teresa Ribera i kampanjen.

De förenas i just kravet på åtgärder som ska hjälpa de två länderna i kampen mot extremväder.

Bland annat förespråkar man en ny EU-fond som ska kunna bidra med ekonomiska medel.

– Man vill investera så fort som möjligt eftersom det minskar kostnaderna och det ger tidig tillgång till förmåner. Det är därför den ekonomiska diskussionen är viktig, säger Ribera.

Vädjade till Sverige

I Grekland har ett område över 100 000 hektar brunnit den senaste veckan.

Drygt 700 brandmän från Turkiet, Frankrike, Italien, Spanien och Tjeckien har kallats in för att bekämpa elden.

Problemen var liknande förra året.

Då vädjade Grekland till Sverige – och fick direkt grönt ljus från regeringen om hjälp.

Via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, skickades skopande flygplan för skogsbrandsbekämpning.

200 insatser

Varje år genomför Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, cirka 200 insatser i utländska kris- och konflikthärdar. 

MSB arbetar även med insatser för att utveckla andra länders förmåga att förebygga och hantera kriser och att integrera genus- och miljöaspekter i krishanteringen.

– De erfarenheter som vi får från omfattande krissituationer i andra länder är mycket värdefulla också i det nationella arbetet – och vice versa, framhåller myndigheten på sin hemsida.

Foto: A. G. Pont resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 november 2025

UPPGIFTER: Flera länder kan hämnas mot Ryssland – ”det otänkbara”

2025 11 28

Flera länder överväger att ”hämnas” mot Ryssland.

Länder inom EU och Nato har under lång tid utsatts för rysk hybridkrigföring.

Nu överväger de ”det otänkbara” – att hämnas och slå tillbaka, enligt uppgifter.

Kan hämnas mot Ryssland

Moskva misstänks ha utfört en lång rad aktioner för att destabilisera EU och Nato.

Det handlar om alltifrån drönaroperationer och sabotage, till cyberattacker.

Nu överväger EU- och Natoländerna att ”hämnas” på olika sätt, vilket tidigare har setts som otänkbart, rapporterar Politico.

Det som övervägs är alltifrån gemensamma offensiva cyberoperationer till överraskande militärövningar.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad är svaret, hur långt kan vi gå? frågar sig Lettlands utrikesminister Baiba Braže, enligt tidningen.

Hon vill se ett mer proaktivt svar från de drabbade EU- och Natoländerna.

– Det är inte prat som sänder en signal — det är att göra, säger hon.

Även Tysklands försvarsminister Florian Hahn är inne på samma linje.

– Överlag måste Europa och alliansen fråga sig hur länge vi är villiga att tolerera denna typ av hybridkrigföring ... och om vi borde överväga att själva bli mer aktiva inom detta område, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Överväger ”det otänkbara”

Skiftet mot att överväga mer aktiva ”hämndaktioner” har kommit efter att ryska drönare har flugit över europeiska länder som Polen och Rumänien och orsakat kaos på flygplatser.

En explosion på en viktig polsk järnvägsförbindelse nyligen väckte också starka reaktioner.

Ryssland har även anklagats för att lönnmörda politiska fiender i Storbritannien, spränga vapenförråd i Centraleuropa, finansiera högerextremism för att destabilisera de europeiska länderna – och så vidare.

Nu överväger EU- och Natoländer alltså en rad aktiva motåtgärder som tidigare har varit ”otänkbara”.

”Kan inte tillåta oss vara rädda”

Europa ska förvisso inte sjunka till Rysslands nivå, men heller inte ”krypa ihop”, enligt den svenska överbefälhavaren Michael Claesson.

– Vi kan inte tillåta oss själva att vara rädda och känna mycket ångest för eskalering. Vi måste vara bestämda, har Claesson tidigare sagt, enligt tidningen.

Europa kan bland annat komma att svara på Rysslands desinformationsinsatser genom egna insatser i landet, enligt tidningen.

Offensiva cyberattacker övervägs också, liksom överraskande militärövningar.

Italiens försvarsminister Guido Crosetto är en av dem som driver på kravet på att Europa ska svara, och har presenterat en 125-sidig plan för hur man kan slå tillbaka mot Putins Ryssland.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Ukrainskt angrepp mot Europa: ”Ta er samman – pinsamt”

2025 11 28

Europa får hård kritik från ukrainskt håll.

EU är en nära allierad till Ukraina.

Men nu kommer skarp kritik mot de europeiska länderna från en ukrainsk nyckelperson som beskriver det europeiska agerandet som ”pinsamt”.

”Är det inte pinsamt?”

Dmytro Kuleba var Ukrainas utrikesminister 2020-2024, och har alltså spelat en mycket central roll i Zelenskyjs regering under kriget.

Nu går han till hårt angrepp mot EU, rapporterar Euronews.

Kuleba beskriver det europeiska agerandet i samband med kriget som ”pinsamt” och är framför allt kritisk till den europeiska beslutstakten. Europa måste ”ta sig samman”, menar han.

– Är det inte pinsamt att nästan fyra år in i kriget hoppar europeiska ledare fortfarande från ett ämne till ett annat, från att skicka fredsbevarande styrkor till att förstärka den ukrainska armén, säger Dmytro Kuleba till kanalen.

Den tidigare ukrainska utrikesministern menar att Ukrainas europeiska allierade misslyckas med att ”ge svar på de mest avgörande frågorna”.

– Med denna beslutstakt och konceptuella förståelse för vart Europa är på väg, väntar inga bra tider för Europa framöver, säger Kuleba.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar - "Kan försvinna på ett ögonblick"

”Uppskattar varje ansträngning”

Han riktar liknande kritik mot den så kallade ”Koalitionen av villiga”, där flera europeiska länder ingår.

– Jag uppskattar varje ansträngning som görs för att stödja Ukraina, men när det gäller dessa stora frågor handlar Koalitionen av de villiga mer om branding och ramar än att faktiskt ge svar på de mest avgörande frågorna, säger den tidigare ukrainska utrikesministern till kanalen.

Just nu pågår ett intensivt arbete kring det förslag till fredsplan som har lagts fram av USA.

Även om europeiska representanter har deltagit i förhandlingar i Genève, har EU till stor del hamnat utanför arbetet med fredsplanen, konstaterar kanalen.

Det ursprungliga förslaget till fredsplan som lades fram kritiserades för att vara pro-ryskt.

På frågan om de amerikanska förhandlarna går att lita på, svarar Kuleba:

–  Inte riktigt, men vi har inget annat Amerika.

– Så du måste engagera dig med dem, med förståelsen att du inte kan förlita dig helt på dem. Men det finns så många frågor där Amerika är oersättligt, att du inte bara kan säga: vi vill inte ha något med dig att göra eftersom du pratar med ryssarna för ofta och lägger deras idéer som dina egna på bordet, säger Dmytro Kuleba.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: Nato resp European Parliament

Text: Redaktionen