DEMOKRATI: Dödshot och hat vardag inför val

2022 10 11

I spåren av den hätska stämning som piskades upp inför, under och efter det amerikanska presidentvalet 2020 går landet inom mindre än en månad till det så kallade mellanårsvalet.

Och stämningarna i jättelandet USA har knappast blivit lugnare, tvärtom.

Flera valförrättare vittnar om fler och brutalare hot och hat.

– Jag hade en bebis på 2,5 månader och en 5-årig son. Och ett av hoten postades hem till mig, framhåller Claire Woodall-Vogg, valförrättare i Milwaukee, Wisconsin, till SVT.

Wisconsin i fokus efter valet 2020

Just i delstaten Wisconsin är det extra upprört eftersom den dåvarande presidenten, Donald Trump, tappade den efter omräkning.

Det har republikanerna än i dag svårt att acceptera.

Men det är inte bara i den delstaten som valförrättare drabbats.

USA Today berättar om valförrättaren Lisa Deeley i delstaten Pennsylvania och staden Philadelphia, som under rösträknandet 2020 för ett ögonblick lämnade rösträkningslokalen och gick ut för att ta en nypa luft.

Överöst av hot och hat

En Trump-supporter dök upp och överöste henne med hot, hat och anklagelser omvalfusk.

Incidenten filmades och lades ut på sociala medier. Därefter blev livet ett helvete både för Deeley och hennes anhöriga. Hennes mor flyttade till en annan stad för att komma undan problemen och Deeley själv kunde inte förflytta sig de kortaste vägarna till och från hemmet.

– Alla som har haft den här positionen före mig har arbetat i relativ anonymitet, sa Deeley som nu befarar att det till framtida val blir svårt att rekrytera valförättare.

Mellanårsval en indikatorför Biden

Undersökningar visar att en av fem valförrättare signalerar att de inte vill ha uppdraget fler gånger.

Mellanårsvalet äger rum den 8 november och brukar avslöja hur den sittande presidenten har lyckats hittills.

Av hävd är det inte ovanligt att vederbörandes parti tappar platser i kongressen, just på grund av att amerikanerna vill visa sitt missnöje över den politik som, i det här fallet, Joe Biden har bedrivit.

Foto: S Davis

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen