DEKLARATIONEN 2025: Då kommer skatteåterbäringen

2025 03 04

Senast 7 mars dimper deklarationen ned i brevlådan.

I år är det nära 8,4 miljoner deklarationer som skickas ut och de allra flesta får den digitalt, uppger Skatteverket.

Totalt är det 8 394 016 personer som får en deklaration digitalt eller på papper i år.

Pappersdeklarationerna tar längre tid att trycka. De postas mellan den 17 mars och 15 april.

– Men även den som får sin deklaration på papper kan med sin e-legitimation logga in från den 7 mars och ta del av sin förifyllda deklaration digitalt, på Mina Sidor på skatteverket.se, säger Emelie Köhn, deklarationsexpert på Skatteverket.

Då kommer pengarna

Skatteverkets deklarationstjänst öppnar den 18 mars. Den som vill deklarerar kan således göra det från och med nämnda datum.

Den som inte behöver göra några ändringar eller tillägg får ett snabbt slutskattebesked.

Om de förifyllda uppgifterna godkänns senast 2 april kan den eventuella skatteåterbäringen komma redan samma månad.

– Det är viktigt att kontrollera att uppgifterna i deklarationen stämmer innan du godkänner den. Kontrollera om du har rätt till avdrag och om du behöver lämna in någon bilaga. Om du ändrar eller gör tillägg i deklarationen kommer ditt slutskattebesked och eventuell skatteåterbäring i juni, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket.

Besked om eventuell kvarskatt och när den ska betalas framgår även av slutskattebeskedet.

Här är alla viktiga datum

Viktiga datum för deklarationen 2025:

- 3-7 mars Deklarationen skickas till digitala brevlådor

- 17 mars-15 april Pappersdeklarationen skickas ut

- 18 mars Deklarationstjänsten öppnar

- 2 april Senaste dagen att godkänna för att få pengar i april

- 8-11 april Skatteåterbäring för dem som får pengar i april

- 2 maj Sista dag att deklarera

- 14 juli Sista dag att betala kvarskatt för den som får sitt slutskattebesked i april.

- 12 september Sista dag att betala kvarskatt för den som får sitt slutskattebesked i juni. Eget datum kommer att framgå på slutskattebeskedet

Källa: Skatteverket 

Foto: Fialotta Bratt, Skatteverket

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen