Deadline om fyra år – statsministern ger massivt vallöfte

2026 04 20

Sverige har under de senaste åren utmärkt sig i Europa med en hög nivå av gängrelaterade våldsbrott. Både skjutningar och sprängningar har skakat det svenska samhället.

Det finns dock tecken som tyder på att utvecklingen går åt rätt håll. Under första kvartalet 2026 har antalet skjutningar minskat med 75 procent jämfört med samma period 2022, enligt statistik från regeringen.

Nu höjer statsminister Ulf Kristersson (M) tonläget. På måndagen går han ut med ett stort vallöfte till svenska folket.

Kristersson lovar att utrota den grova gängkriminaliteten på fyra år om han får fortsatt mandat att leda Sverige efter valet, rapporterar Aftonbladet.

– Då talar vi om det grova våldet, att Sverige inte längre sticker ut som ett land där det skjuts och sprängs i organiserad brottslighet. Det är fullt möjligt, säger Kristersson till tidningen.

Sprängningarna ökade 2025

Skjutningarna minskar i Sverige.

Men samtidigt ökade antalet sprängdåd under fjolåret. Under 2025 noterades 189 sprängningar jämfört med 136 sprängningar 2024.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) uppger att sprängningarna har minskat under första kvartalet 2026, men att de fortfarande ligger på ”oacceptabla nivåer”.

– Men när det gäller dödligt våld kopplat till gängen handlar det nästan uteslutande om skjutningar. Polisen beskriver sprängningarna mer som utpressningsvåld, säger han till Aftonbladet.

LÄS OCKSÅ: Google går ut med varning – “radera illa kvickt”

Anmälningar skjuter i höjden

Utvecklingen kring sprängdåden märks även i statistiken över antalet anmälda fall av förberedelser till allmänfarlig ödeläggelse. Under fjolåret registrerade polisen 240 sådana ärenden, vilket var fler än antalet fullbordade sprängningar.

Polisen beslagtog även betydligt fler handgranater under fjolåret än vad som detonerade.

– Det visar att vi ligger tidigare i händelsekedjan och griper på förberedelsestadiet av sprängningar. Samtidigt arbetar vi intensivt med det förebyggande arbetet, bland annat med sprängföretagen, men också med att påverka smuggelrutterna och införseln av sprängmedel. Det arbetet vill vi öka för att minska antalet detonationer, säger Johan Olsson, chef Nationella operativa avdelningen (Noa).

LÄS OCKSÅ: USA skickar tusentals soldater till Asien

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen