De vill bli Europas mäktigaste

2021 05 09

Europas folkrikaste land går till val 26 september och paniken är nu påtaglig inom det ledande högerpartiet Kristdemokraterna som rasar rejält i mätningarna. Två kandidater vill ta över efter Angela Merkel som inte ställer inte upp för omval.

Kristdemokraterna utgörs av två systerpartier; CDU som finns i 15 av landets 16 delstater och dess systerparti CSU som finns i delstaten Bayern.

Armin Laschet

Han leder Nordrhein-Westfalen som är den folkrikaste av Tysklands delstater. Laschet ses som Merkels favorit och valdes till Kristdemokraterna CDU:s partiledare med knapp marginal. Som CDU-bas förväntas han bli kanslerkandidat för både CDU och CSU inför valet men 60-åringen har svag popularitet och får bara stöd av 12% av tyskarna enligt vissa mätningar rapporterar Deutsche Welle.

Laschet har profilerat sig som EU-vän men samtidigt anklagats för att ha en alltför daltande inställning gentemot Putin och han är positiv till Putins gasledning i Östersjön. Hans största opinionsmässiga minus är dock hans svaga karisma och ibland sägs det skämtsamt att hans främsta passion är kompromisser.

Markus Söder

Han leder Bayern, den näst folkrikaste delstaten, och är mycket populärare än Laschet enligt mätningar som pekar på att 43% av tyskarna vill se honom som CDU/CSU:s kandidat. I en tid då Merkels kristdemokrater tappat stöd i takt med att pandemin slagit allt hårdare mot landet så har Söder setts som en politiker som kräver hårdare tag mot smittspridningen vilket ökat hans popularitet.

Söder sticker inte ut på något nämnvärt sätt rent politiskt jämfört med Laschet och de båda kommer bra överens. Han är dock mer karismatisk och skojfrisk.

Vinnaren ställs mot Socialdemokraternas vicekansler och landets finansminister Olaf Scholz.

[forminator_poll id="3069"]

UPPGIFTER: Tvärvänder om kritiserad skatt – höjdes 2024

2025 06 23

Regeringen har tidigare beslutat att höja avfallsskatten (deponisskatten).

– Från och med den 1 januari 2024 ska du som har ett företag som bedriver en verksamhet på en avfallsanläggning betala avfallsskatt med 725 kronor per ton avfall. Samma skatt per ton avfall kommer att gälla för företag som har en industrianläggning där avfall bildas, fastslog Skatteverket.

Nu låter det annorlunda.

Regeringen har beslutat att göra en översyn av skatten, vilket flera aktörer inom avfallshanteringsbranschen har efterfrågat.

– Det är hög tid att vi ser över deponiskatten. Det finns tecken på att skatten bidrar till att avfall hanteras sämre ur miljösynpunkt, därför får nu myndigheterna detta uppdrag, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har också uttalat sig om det nya beslutet.

–  Det är viktigt att styrmedel som ska ge incitament till hållbar resursanvändning är effektiva och verkningsfulla. Omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan, säger hon.

”Samhällsekonomisk förlust”

Branschorganisationen Avfall Sverige har framhållit att avfallsskatten inte är ett effektivt styrmedel, varken miljömässigt eller ekonomiskt.

– I själva verket förefaller skatten ge en samhällsekonomisk förlust och dess utformning riskerar att hindra tillkomsten av attraktiva cirkulära lösningar för olika slags avfall, fastslog organisationen i september 2023.

Ska utreda skatten

Skatteverket och Naturvårdsverket får i uppdrag att göra en översyn av avfallsskatten och analysera skattens miljöstyrande effekt. Myndigheterna ska vid behov föreslå förändringar och lämna förslag på lagändringar.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2026.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Mordförsök på Zelenskyj

2025 06 23

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har stoppat två mordförsök på landets president Volodymyr Zelenskyj.

Det första mordförsöket planerades av den ryska säkerhetstjänsten FSB, rapporterar nyhetsbyrån Ukrainian National News (UNN).

Enligt UNN planerade FSB att mörda Zelenskyj när han befann sig i presidentkansliet i Kyiv. Den ryska säkerhetstjänsten ska ha rekryterat två överstar från UDO (Administration of State Guard of Ukraine) – en ukrainsk säkerhetsstyrka som är direkt underställd presidenten.  

– Komplotten gick ut på att döda Zelenskyj under hans förflyttning inom Ukrainas presidentkansli, uppger den ukrainske underrättelsechefen Vasyl Malyuk i ett samtal med journalister.

Efter incidenten har flera personer frihetsberövats, bland annat en överste i UDO.

– Det är dessa som ska skydda höga tjänstemän i vårt land. Samtidigt förberedde de ett mordförsök på vår president, säger Malyuk.

Andra mordförsöket

Det andra mordförsöket var planerat att äga rum på flygplatsen Rzeszów i Polen.

Enligt Malyuk hade en pensionerad polsk militär anlitats för uppgiften.

Den polska pensionären ska ha rekryterats av Moskva redan under sovjettiden.

Han "återaktiverades" för att eliminera Zelenskyj på flygplatsen i Rzeszów. Planen var att skjuta presidenten eller döda honom med en drönare.

Ukrainsk och polsk underrättelsetjänst satte stopp för mordförsöket.

– Vi grep honom tillsammans. Våra polska kollegor agerade professionellt; det var en gemensam operation, säger Malyuk.

Överlevt flera mordförsök

Volodymyr Zelenskyj har överlevt flera mordförsök de senaste åren.

Under krigets första veckor försökte Ryssland mörda honom flera gånger.

Två olika grupper av legosoldater fick i uppdrag att döda presidenten. Den ryskstödda Wagnergruppen och tjetjenska specialstyrkor, rapporterade The Times.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen