I Sverige råder det brist på bostäder i många kommuner.

Samtidigt finns det också många som tjänar mycket pengar på att hyra ut sin bostad.

I vissa kommuner kan man tjäna extra mycket, visar en kartläggning från DN.

Här tjänar de mest

Kartläggningen är baserad på uppgifter från Skatteverket angående överskott vid uthyrning av privatbostad, rapporterar tidningen.

I vissa kommuner finns det särskilt stora möjligheter för privatpersoner att hyra ut.

Det gäller bland annat kommuner i norra Sverige, där det sker en stor industriomställning som innebär att många nya löntagare behöver en bostad.

Gällivare är den kommun som toppar listan på överskott vid uthyrning, enligt tidningen.

Där noteras ett genomsnittligt överskottsbelopp på 67 415 kronor.

Tvåa på listan ligger Danderyd.

Mycket uthyrning i Norrland

Det är dock många norrländska kommuner där det genomsnittliga överskottsbeloppet för uthyrning av privatbostad är högt jämfört med resten av landet.

Förutom Gällivare så handlar det bland annat om Kiruna, Haparanda och Skellefteå, enligt tidningens genomgång.

– Jag förstår att man hugger på det om man ser en öppning i marknaden men det är olyckligt att det har blivit såhär. Det är långt ifrån bra, säger Henrik Ölvebo (MP), kommunalråd i Gällivare, till tidningen.

Det handlar inte bara om lägenheter som hyrs ut i andra hand, utan också om villor.

Utvecklingen mot mer andrahandsuthyrning kan få negativa konsekvenser för bostadsmarknaden och för samhället, menar många.

Unga vuxna vill hyra ut

Samtidigt är det alltså många som ser sin chans att tjäna en slant på sin bostad.

En undersökning som Skandiamäklarna har gjort visar att unga vuxna är särskilt intresserade av att hyra ut, inte minst på grund av inflation och höga räntor, rapporterar Fastighetssverige.

I en undersökningen uppger två av fem i åldern 18-29 år att de har hyrt ut hela eller delar av sin bostad det senaste året, enligt tidningen. Bland befolkningen i stort är motsvarande siffra 14 procent.

Foto: Zana Lee

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen