Därför tror jag på öronbedövande jubel vid Liberalernas valvaka 2022

2021 06 05

Detta är en av de tyngsta dagarna för Liberalerna i mannaminne. Nattsvart! Men det är alltid som mörkast precis innan gryningen.

Efter Liberalernas katastrofresultat i stora SCB-mätningen är rubrikerna nattsvarta.

◾Aftonbladet: ”Bara ett under kan rädda Liberalerna”

◾DN:  ”En usel utgångspunkt för Sabuni”

◾SR:  ”Historiskt bottennapp”

◾SVT: ”Avgrundens rand”

Och det är verkligen ett dåligt resultat i en den extra viktiga mätning som SCB utgör då undersökningen har större underlag än andra undersökningar. 2,5 % är det sämsta SCB-resultatet för Liberalerna på i stort sett 50 år. Det sämsta ända sedan SCB:s mätningar började 1972. Det är total kris.

Men min prognos kvarstår – jag tror fortfarande att Liberalerna har goda chanser att klara det här. Goda chanser att klättra över 4 % på valkvällen och att därmed sitta kvar i riksdagen. Ja, till och med reella chanser att bli vågmästare och få igenom en hel del av sin politik från 2022 till 2026.

Göra sitt allra yttersta

Min poäng är med andra ord att skillnaden mellan katastrof och succé ofta kan vara väldigt liten i politiken. Och trots alla nattsvarta rubriker ikväll är min prognos att det finns god chans till öronbedövande jubel på Liberalernas valvaka på söndagskvällen den 11 september 2022. Då tror nämligen jag att partiet får mer än 4,0% vilket med tanke på rådande läge denna mandatperiod vore en stor framgång.

Men det är inte säkert – värsta tänkbara scenario för ett riksdagsparti kan inte uteslutas. L löper förhöjd risk att trilla ur riksdagen – och det vet partiledningen om. Den insikten i sig är en av de faktorer som gör att jag är säker på att partiet kommer att göra sitt allra yttersta och lite till för att fixa detta.

Faktorer som talar för L

Här är några andra faktorer som ligger bakom min analys: 

✅ Nyamko är orädd, rättfram och uppenbarligen underskattad. Hon har lagt sin energi på att försöka ena partiet vilket var ett omöjligt uppdrag eftersom man var tvungen att välja mellan Löfven eller Kristersson. Senast i november efter landsmötet torde hela partiet sluta samman för att gemensamt kämpa inför valet. När hon får lägga sin energi utåt istället för inåt så ger det positivt effekt.

✅ Liberalerna har en unik position som det parti som säger ja till ett regeringsalternativ där hårdare tag mot brottsligheten och åtstramning av migrationen blir paradfrågor samtidigt som partiet kan bli den stora motvikten mot SD-genomslag på andra områden. Där finns det en betydande väljargrupp.

Vi tar det igen – väljare som vill strama åt migrationen och som vill ha mycket hårdare tag mot brottslingar och som uppskattar SD i de två frågorna men som inte uppskattar SD i en rad andra frågor. Väljare som gärna samverkar med SD så länge SD inte alls får genomslag inom en rad andra områden. Med andra ord liberala väljare som ser sig som pragmatiska och som hellre har en SD-beroende regering än en Löfvenregering. Det finns en hel del sådana väljare även om man kanske inte tror det mellan alla skrikande tidningsrubriker där mycket är svart eller vitt.

Liberalkonservativa M och konservativa KD ligger även betydligt närmare konservativa SD rent ideologiskt jämfört med liberala L.

✅ Det är punkten ovan som är L:s unika strategiska regeringsmässiga marknadsföringsfönster i valkampanjen 2022. Det är ett fönster som har en hel del tyngd enligt min bedömning.

✅ Stödröster! Det kan komma ett läge där till och med SD:are stödröstar på Nyamko. Det kan låta märkligt men vänta får ni se. Om vi i slutspurten har ett läge där det väger nästan 50-50 och där L ligger på cirka 3 % så hänger allt för SD, KD och M på att Liberalerna når 4,0 %. Men det är framförallt moderata väljare som kan tänkas stödrösta på L. Och då M har över 22 % så finns det många M-väljare som kan tänkas stödrösta på L med vetskapen att de inte löper risk att M själva faller under 4 % bara för att de stödröstar på ett annat parti.

✅ Mindre partier får ökat genomslag i valkampanjer.

✅ Inget parti som suttit i riksdagen två mandatperioder eller mer i sträck har fallit ur sedan 1940. Jag älskar att studera historik och statistik och båda dessa tunga parametrar ger ett visst stöd till L.

När jag lägger samman allt det här, ja då hör jag ett öronbedövande jubel bortifrån Liberalernas valvaka på söndagskvällen den 11 september 2022.

[yop_poll id="149"]

JUST NU: Jättevarning från Tyskland – kan inträffa om några år

2025 04 28

Försvarsalliansen Nato, som sedan 1949 arbetat för fred och säkerhet i västvärlden, kan upphöra att existera.

Det hävdar Tysklands nytillträdde förbundskansler Friedrich Merz.

Enligt Merz kan försvarsalliansen vara ett minne blott om några år, rapporterar Dagbladet med hänvisning till ett tal från förbundskanslern vid ett CDU-möte i Berlin.

Enligt tidningen säger Merz att det är oklart om Nato kommer att fortsätta existera under de kommande decennierna.

Vidare uppger han att förtroendet för demokratin i Tyskland är på den lägsta nivån sedan andra världskriget.

– Förtroendet för vår demokrati har skadats på ett sätt som saknar motstycke i vårt lands efterkrigshistoria, säger förbundskanslern enligt tidningen.

Avslutningsvis varnar Merz för att EU hotas av både kriget i Ukraina och av "rädda, osäkra och till och med radikaliserade medborgare" i unionens medlemsländer.

Hök som utrikesminister

På måndagen har Merz utnämnt partikollegan Johann Wadephul till Tysklands nästa utrikesminister.

Wadephul beskrivs som en konservativ och hökaktig politiker av tyska medier. Han har tidigare varit vice gruppledare för CDU och är känd för att förespråka en mer säkerhetsdriven och transatlantisk utrikespolitik.

Wadephul har konsekvent förespråkat ett starkare tyskt militärt stöd till Ukraina, djupare samarbete inom Nato och en mer kritisk hållning till Kinas växande inflytande i Europa.

Den nytillträde utrikesministern har också kritiserats USA:s utrikespolitik under Donald Trump.

I en intervju med tidningen Frankfurter Allgemeine riktade han hård kritik mot president Trump och vicepresident JD Vance utskällning av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset i februari.

– Det var chockerande. Både utifrån ett intellektuellt och känslomässigt perspektiv, sade Wadephul.

Foto: Steffen Prößdorf

Text: Redaktionen


JUST NU: Rysk kärnvapenbåt har öppnat eld i hemlighet

2025 04 28

En rysk kärnvapenubåt har avfyrat en kryssningsrobot.

Händelsen ägde rum under en militärövning i Stilla havet, enligt det ryska försvarsdepartementet.

Roboten ska ha avfyrats från den atomdrivna ubåten Krasnoyarsk, som kan bestyckas med nukleära ballistiska robotar.

Enligt den ryska militärledningen var det en version av kryssningsroboten Kalibr som testsköts.

– Stillahavsflottans Krasnoyarsk-atomubåt flyttades i hemlighet till det tilldelade området i Stilla havet för att avfyra en Kalibr-kryssningsrobot mot ett kustmål, står det i uttalandet.

– Kryssningsroboten träffade framgångsrikt kustmålet vid testområdet Kura på Kamtjatkahalvön. Avståndet till målet översteg 1 100 kilometer.

Därför har det betydelse

Den ryska flottans verksamhet har fått ökad uppmärksamhet under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Rysslands diktator Vladimir Putin har lovat att stärka flottan med flera atomdrivna ubåtar.

– Det kommer säkerställa Rysslands säkerhet i decennier framöver, har Putin sagt.

Öppnar för vapenvila

Vladimir Putin har inte kommenterat provskjutningen.

Under måndagen har han däremot öppnat för en tillfällig vapenvila i Ukraina.

Putin föreslår en fullständig vapenvila mellan den 8 till 10 maj. Datumen överensstämmer med det ryska 80-årsfirandet av segern mot Nazityskland i ”det stora fosterländska kriget”. Samtliga dagar är helgdagar i Ryssland, rapporterar Reuters.

– Baserat på humanitära överväganden deklarerar den ryska sidan vapenvila under dagarna av 80-årsfirandet av segern – från midnatt den 7-8 maj till midnatt den 10-11 maj, framhåller Kreml i ett uttalande.

Den 9 maj kallas för ”segerdagen” i Ryssland. Då firas segern i andra världskriget med pompa och ståt i flera ryska städer. En tillfällig vapenvila skulle innebära att firandet kan genomföras utan risk för ukrainska attacker.

Ukraina har än så länge inte kommenterat det ryska förslaget.  

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen