Därför tror jag på öronbedövande jubel vid Liberalernas valvaka 2022

2021 06 05

Detta är en av de tyngsta dagarna för Liberalerna i mannaminne. Nattsvart! Men det är alltid som mörkast precis innan gryningen.

Efter Liberalernas katastrofresultat i stora SCB-mätningen är rubrikerna nattsvarta.

◾Aftonbladet: ”Bara ett under kan rädda Liberalerna”

◾DN:  ”En usel utgångspunkt för Sabuni”

◾SR:  ”Historiskt bottennapp”

◾SVT: ”Avgrundens rand”

Och det är verkligen ett dåligt resultat i en den extra viktiga mätning som SCB utgör då undersökningen har större underlag än andra undersökningar. 2,5 % är det sämsta SCB-resultatet för Liberalerna på i stort sett 50 år. Det sämsta ända sedan SCB:s mätningar började 1972. Det är total kris.

Men min prognos kvarstår – jag tror fortfarande att Liberalerna har goda chanser att klara det här. Goda chanser att klättra över 4 % på valkvällen och att därmed sitta kvar i riksdagen. Ja, till och med reella chanser att bli vågmästare och få igenom en hel del av sin politik från 2022 till 2026.

Göra sitt allra yttersta

Min poäng är med andra ord att skillnaden mellan katastrof och succé ofta kan vara väldigt liten i politiken. Och trots alla nattsvarta rubriker ikväll är min prognos att det finns god chans till öronbedövande jubel på Liberalernas valvaka på söndagskvällen den 11 september 2022. Då tror nämligen jag att partiet får mer än 4,0% vilket med tanke på rådande läge denna mandatperiod vore en stor framgång.

Men det är inte säkert – värsta tänkbara scenario för ett riksdagsparti kan inte uteslutas. L löper förhöjd risk att trilla ur riksdagen – och det vet partiledningen om. Den insikten i sig är en av de faktorer som gör att jag är säker på att partiet kommer att göra sitt allra yttersta och lite till för att fixa detta.

Faktorer som talar för L

Här är några andra faktorer som ligger bakom min analys: 

✅ Nyamko är orädd, rättfram och uppenbarligen underskattad. Hon har lagt sin energi på att försöka ena partiet vilket var ett omöjligt uppdrag eftersom man var tvungen att välja mellan Löfven eller Kristersson. Senast i november efter landsmötet torde hela partiet sluta samman för att gemensamt kämpa inför valet. När hon får lägga sin energi utåt istället för inåt så ger det positivt effekt.

✅ Liberalerna har en unik position som det parti som säger ja till ett regeringsalternativ där hårdare tag mot brottsligheten och åtstramning av migrationen blir paradfrågor samtidigt som partiet kan bli den stora motvikten mot SD-genomslag på andra områden. Där finns det en betydande väljargrupp.

Vi tar det igen – väljare som vill strama åt migrationen och som vill ha mycket hårdare tag mot brottslingar och som uppskattar SD i de två frågorna men som inte uppskattar SD i en rad andra frågor. Väljare som gärna samverkar med SD så länge SD inte alls får genomslag inom en rad andra områden. Med andra ord liberala väljare som ser sig som pragmatiska och som hellre har en SD-beroende regering än en Löfvenregering. Det finns en hel del sådana väljare även om man kanske inte tror det mellan alla skrikande tidningsrubriker där mycket är svart eller vitt.

Liberalkonservativa M och konservativa KD ligger även betydligt närmare konservativa SD rent ideologiskt jämfört med liberala L.

✅ Det är punkten ovan som är L:s unika strategiska regeringsmässiga marknadsföringsfönster i valkampanjen 2022. Det är ett fönster som har en hel del tyngd enligt min bedömning.

✅ Stödröster! Det kan komma ett läge där till och med SD:are stödröstar på Nyamko. Det kan låta märkligt men vänta får ni se. Om vi i slutspurten har ett läge där det väger nästan 50-50 och där L ligger på cirka 3 % så hänger allt för SD, KD och M på att Liberalerna når 4,0 %. Men det är framförallt moderata väljare som kan tänkas stödrösta på L. Och då M har över 22 % så finns det många M-väljare som kan tänkas stödrösta på L med vetskapen att de inte löper risk att M själva faller under 4 % bara för att de stödröstar på ett annat parti.

✅ Mindre partier får ökat genomslag i valkampanjer.

✅ Inget parti som suttit i riksdagen två mandatperioder eller mer i sträck har fallit ur sedan 1940. Jag älskar att studera historik och statistik och båda dessa tunga parametrar ger ett visst stöd till L.

När jag lägger samman allt det här, ja då hör jag ett öronbedövande jubel bortifrån Liberalernas valvaka på söndagskvällen den 11 september 2022.

[yop_poll id="149"]

JUST NU: Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen