TURKIET: Argare på Sverige än på Finland – Vill kunna köpa svenska vapen

2022 05 16

Det kommer allt fler uppgifter om vad Turkiets president är ute efter för att häva sin blockering mot Sveriges och Finlands Natoansökan.

Flera turkiska medier rapporterar om president Recep Tayyip Erdogans krav för att godkänna en ansökan från de nordiska länderna

Kräver utlämningar

För det första kräver Turkiet att länderna ska utlämna 33 personer med påstådda kopplingar till PKK och den så kallade Gülenrörelsen, rapporterar Reuters med hänvisning till statliga medier som i sin tur hänvisar till ett uttalande från det turkiska justitiedepartementet.

Gülenrörelsen leds av den religiösa ledaren och författaren Fetullah Gülen. President Erdogan tidigare vän anklagas för att ha försökt genomföra en statskupp 2016.

Sveriges svar

Enligt Reuters har Sverige och Finland avvisat en majoritet av Turkiets utlämningskrav. Turkiet har än så länge mottagit 19 nej. I ytterligare fem fall väntar Turkiet på svar. Nio fall utreds fortfarande, uppger Reuters.

Flera PKK-medlemmar

Sexton av personerna som Turkiet pekat ut uppges tillhöra PKK, Kurdistans arbetarparti. Elva personer befinner sig i Sverige och sex i Finland.

PKK är terrorklassade av både EU och USA. Enligt Turkiet tillåter Sverige den terrorstämplade organisationen att bedriva sin verksamhet helt fritt inom rikets gränser.

– Vi har sagt till dem att vi inte kan tillfredsställas av Sveriges redan existerande deklaration av att PKK står på deras terrorlista. De har sagt att de ska komma med en ny plan, säger Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu enligt den oberoende nyhetssajten Middle East Eye.

Sämre läge för Sverige

Enligt utrikesministern ser situationen sämst ut för Sverige. Han framhäver att Turkiet har en positivare syn på utvecklingen i Finland.

– De är mer lyhörda och konstruktiva, säger han.

”Risk för låsning”

Paul T Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, säger att han har svårt att se ett scenario där Sverige tvärvänder och går med på Turkiets kravbild.

– Det finns risk att det blir en låsning för det här är politiskt och ideologiskt viktiga frågor både i Turkiet och Sverige. Det skulle vara väldigt svårt för Sverige att ge upp kurdernas sak, som många Socialdemokrater bryr sig djupt om, säger han till SVT.

Ytterligare ett krav

Turkiet vill även att samtliga finska och svenska beslut att sluta exportera vapen till Ankara omgående hävs. De nordiska länderna införde ett vapenembargo mot Turkiet 2019 efter landets offensiv mot kurdiska YPG, den beväpnade grenen av Demokratiska unionspartiet i Rojava, Syrien.

Sverige har goda relationer med YPG som starkt bidrog till att besegra IS under det syriska inbördeskriget.

Turkiet hävdar dock att YPG är en täckmantel för PKK. Sveriges stöd till YPG betraktas således indirekt som ett stöd till PKK.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen