TURKIET: Argare på Sverige än på Finland – Vill kunna köpa svenska vapen

2022 05 16

Det kommer allt fler uppgifter om vad Turkiets president är ute efter för att häva sin blockering mot Sveriges och Finlands Natoansökan.  

Flera turkiska medier rapporterar om president Recep Tayyip Erdogans krav för att godkänna en ansökan från de nordiska länderna

Kräver utlämningar

För det första kräver Turkiet att länderna ska utlämna 33 personer med påstådda kopplingar till PKK och den så kallade Gülenrörelsen, rapporterar Reuters med hänvisning till statliga medier som i sin tur hänvisar till ett uttalande från det turkiska justitiedepartementet.

Gülenrörelsen leds av den religiösa ledaren och författaren Fetullah Gülen. President Erdogan tidigare vän anklagas för att ha försökt genomföra en statskupp 2016.

Sveriges svar

Enligt Reuters har Sverige och Finland avvisat en majoritet av Turkiets utlämningskrav. Turkiet har än så länge mottagit 19 nej. I ytterligare fem fall väntar Turkiet på svar. Nio fall utreds fortfarande, uppger Reuters.

Flera PKK-medlemmar

Sexton av personerna som Turkiet pekat ut uppges tillhöra PKK, Kurdistans arbetarparti. Elva personer befinner sig i Sverige och sex i Finland.

PKK är terrorklassade av både EU och USA. Enligt Turkiet tillåter Sverige den terrorstämplade organisationen att bedriva sin verksamhet helt fritt inom rikets gränser.

– Vi har sagt till dem att vi inte kan tillfredsställas av Sveriges redan existerande deklaration av att PKK står på deras terrorlista. De har sagt att de ska komma med en ny plan, säger Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu enligt den oberoende nyhetssajten Middle East Eye.

Sämre läge för Sverige

Enligt utrikesministern ser situationen sämst ut för Sverige. Han framhäver att Turkiet har en positivare syn på utvecklingen i Finland.

– De är mer lyhörda och konstruktiva, säger han.

”Risk för låsning”

Paul T Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, säger att han har svårt att se ett scenario där Sverige tvärvänder och går med på Turkiets kravbild. 

– Det finns risk att det blir en låsning för det här är politiskt och ideologiskt viktiga frågor både i Turkiet och Sverige. Det skulle vara väldigt svårt för Sverige att ge upp kurdernas sak, som många Socialdemokrater bryr sig djupt om, säger han till SVT.

Ytterligare ett krav

Turkiet vill även att samtliga finska och svenska beslut att sluta exportera vapen till Ankara omgående hävs. De nordiska länderna införde ett vapenembargo mot Turkiet 2019 efter landets offensiv mot kurdiska YPG, den beväpnade grenen av Demokratiska unionspartiet i Rojava, Syrien. 

Sverige har goda relationer med YPG som starkt bidrog till att besegra IS under det syriska inbördeskriget.

Turkiet hävdar dock att YPG är en täckmantel för PKK. Sveriges stöd till YPG betraktas således indirekt som ett stöd till PKK.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen