TURKIET: Argare på Sverige än på Finland – Vill kunna köpa svenska vapen

2022 05 16

Det kommer allt fler uppgifter om vad Turkiets president är ute efter för att häva sin blockering mot Sveriges och Finlands Natoansökan.

Flera turkiska medier rapporterar om president Recep Tayyip Erdogans krav för att godkänna en ansökan från de nordiska länderna

Kräver utlämningar

För det första kräver Turkiet att länderna ska utlämna 33 personer med påstådda kopplingar till PKK och den så kallade Gülenrörelsen, rapporterar Reuters med hänvisning till statliga medier som i sin tur hänvisar till ett uttalande från det turkiska justitiedepartementet.

Gülenrörelsen leds av den religiösa ledaren och författaren Fetullah Gülen. President Erdogan tidigare vän anklagas för att ha försökt genomföra en statskupp 2016.

Sveriges svar

Enligt Reuters har Sverige och Finland avvisat en majoritet av Turkiets utlämningskrav. Turkiet har än så länge mottagit 19 nej. I ytterligare fem fall väntar Turkiet på svar. Nio fall utreds fortfarande, uppger Reuters.

Flera PKK-medlemmar

Sexton av personerna som Turkiet pekat ut uppges tillhöra PKK, Kurdistans arbetarparti. Elva personer befinner sig i Sverige och sex i Finland.

PKK är terrorklassade av både EU och USA. Enligt Turkiet tillåter Sverige den terrorstämplade organisationen att bedriva sin verksamhet helt fritt inom rikets gränser.

– Vi har sagt till dem att vi inte kan tillfredsställas av Sveriges redan existerande deklaration av att PKK står på deras terrorlista. De har sagt att de ska komma med en ny plan, säger Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu enligt den oberoende nyhetssajten Middle East Eye.

Sämre läge för Sverige

Enligt utrikesministern ser situationen sämst ut för Sverige. Han framhäver att Turkiet har en positivare syn på utvecklingen i Finland.

– De är mer lyhörda och konstruktiva, säger han.

”Risk för låsning”

Paul T Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, säger att han har svårt att se ett scenario där Sverige tvärvänder och går med på Turkiets kravbild.

– Det finns risk att det blir en låsning för det här är politiskt och ideologiskt viktiga frågor både i Turkiet och Sverige. Det skulle vara väldigt svårt för Sverige att ge upp kurdernas sak, som många Socialdemokrater bryr sig djupt om, säger han till SVT.

Ytterligare ett krav

Turkiet vill även att samtliga finska och svenska beslut att sluta exportera vapen till Ankara omgående hävs. De nordiska länderna införde ett vapenembargo mot Turkiet 2019 efter landets offensiv mot kurdiska YPG, den beväpnade grenen av Demokratiska unionspartiet i Rojava, Syrien.

Sverige har goda relationer med YPG som starkt bidrog till att besegra IS under det syriska inbördeskriget.

Turkiet hävdar dock att YPG är en täckmantel för PKK. Sveriges stöd till YPG betraktas således indirekt som ett stöd till PKK.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen