TURKIET: Argare på Sverige än på Finland – Vill kunna köpa svenska vapen

2022 05 16

Det kommer allt fler uppgifter om vad Turkiets president är ute efter för att häva sin blockering mot Sveriges och Finlands Natoansökan.

Flera turkiska medier rapporterar om president Recep Tayyip Erdogans krav för att godkänna en ansökan från de nordiska länderna

Kräver utlämningar

För det första kräver Turkiet att länderna ska utlämna 33 personer med påstådda kopplingar till PKK och den så kallade Gülenrörelsen, rapporterar Reuters med hänvisning till statliga medier som i sin tur hänvisar till ett uttalande från det turkiska justitiedepartementet.

Gülenrörelsen leds av den religiösa ledaren och författaren Fetullah Gülen. President Erdogan tidigare vän anklagas för att ha försökt genomföra en statskupp 2016.

Sveriges svar

Enligt Reuters har Sverige och Finland avvisat en majoritet av Turkiets utlämningskrav. Turkiet har än så länge mottagit 19 nej. I ytterligare fem fall väntar Turkiet på svar. Nio fall utreds fortfarande, uppger Reuters.

Flera PKK-medlemmar

Sexton av personerna som Turkiet pekat ut uppges tillhöra PKK, Kurdistans arbetarparti. Elva personer befinner sig i Sverige och sex i Finland.

PKK är terrorklassade av både EU och USA. Enligt Turkiet tillåter Sverige den terrorstämplade organisationen att bedriva sin verksamhet helt fritt inom rikets gränser.

– Vi har sagt till dem att vi inte kan tillfredsställas av Sveriges redan existerande deklaration av att PKK står på deras terrorlista. De har sagt att de ska komma med en ny plan, säger Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu enligt den oberoende nyhetssajten Middle East Eye.

Sämre läge för Sverige

Enligt utrikesministern ser situationen sämst ut för Sverige. Han framhäver att Turkiet har en positivare syn på utvecklingen i Finland.

– De är mer lyhörda och konstruktiva, säger han.

”Risk för låsning”

Paul T Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, säger att han har svårt att se ett scenario där Sverige tvärvänder och går med på Turkiets kravbild.

– Det finns risk att det blir en låsning för det här är politiskt och ideologiskt viktiga frågor både i Turkiet och Sverige. Det skulle vara väldigt svårt för Sverige att ge upp kurdernas sak, som många Socialdemokrater bryr sig djupt om, säger han till SVT.

Ytterligare ett krav

Turkiet vill även att samtliga finska och svenska beslut att sluta exportera vapen till Ankara omgående hävs. De nordiska länderna införde ett vapenembargo mot Turkiet 2019 efter landets offensiv mot kurdiska YPG, den beväpnade grenen av Demokratiska unionspartiet i Rojava, Syrien.

Sverige har goda relationer med YPG som starkt bidrog till att besegra IS under det syriska inbördeskriget.

Turkiet hävdar dock att YPG är en täckmantel för PKK. Sveriges stöd till YPG betraktas således indirekt som ett stöd till PKK.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen