TURKIET: Argare på Sverige än på Finland – Vill kunna köpa svenska vapen

2022 05 16

Det kommer allt fler uppgifter om vad Turkiets president är ute efter för att häva sin blockering mot Sveriges och Finlands Natoansökan.  

Flera turkiska medier rapporterar om president Recep Tayyip Erdogans krav för att godkänna en ansökan från de nordiska länderna

Kräver utlämningar

För det första kräver Turkiet att länderna ska utlämna 33 personer med påstådda kopplingar till PKK och den så kallade Gülenrörelsen, rapporterar Reuters med hänvisning till statliga medier som i sin tur hänvisar till ett uttalande från det turkiska justitiedepartementet.

Gülenrörelsen leds av den religiösa ledaren och författaren Fetullah Gülen. President Erdogan tidigare vän anklagas för att ha försökt genomföra en statskupp 2016.

Sveriges svar

Enligt Reuters har Sverige och Finland avvisat en majoritet av Turkiets utlämningskrav. Turkiet har än så länge mottagit 19 nej. I ytterligare fem fall väntar Turkiet på svar. Nio fall utreds fortfarande, uppger Reuters.

Flera PKK-medlemmar

Sexton av personerna som Turkiet pekat ut uppges tillhöra PKK, Kurdistans arbetarparti. Elva personer befinner sig i Sverige och sex i Finland.

PKK är terrorklassade av både EU och USA. Enligt Turkiet tillåter Sverige den terrorstämplade organisationen att bedriva sin verksamhet helt fritt inom rikets gränser.

– Vi har sagt till dem att vi inte kan tillfredsställas av Sveriges redan existerande deklaration av att PKK står på deras terrorlista. De har sagt att de ska komma med en ny plan, säger Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu enligt den oberoende nyhetssajten Middle East Eye.

Sämre läge för Sverige

Enligt utrikesministern ser situationen sämst ut för Sverige. Han framhäver att Turkiet har en positivare syn på utvecklingen i Finland.

– De är mer lyhörda och konstruktiva, säger han.

”Risk för låsning”

Paul T Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, säger att han har svårt att se ett scenario där Sverige tvärvänder och går med på Turkiets kravbild. 

– Det finns risk att det blir en låsning för det här är politiskt och ideologiskt viktiga frågor både i Turkiet och Sverige. Det skulle vara väldigt svårt för Sverige att ge upp kurdernas sak, som många Socialdemokrater bryr sig djupt om, säger han till SVT.

Ytterligare ett krav

Turkiet vill även att samtliga finska och svenska beslut att sluta exportera vapen till Ankara omgående hävs. De nordiska länderna införde ett vapenembargo mot Turkiet 2019 efter landets offensiv mot kurdiska YPG, den beväpnade grenen av Demokratiska unionspartiet i Rojava, Syrien. 

Sverige har goda relationer med YPG som starkt bidrog till att besegra IS under det syriska inbördeskriget.

Turkiet hävdar dock att YPG är en täckmantel för PKK. Sveriges stöd till YPG betraktas således indirekt som ett stöd till PKK.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Svenska stridsflygplan i skarp insats

2025 08 20

Svenska stridsflygplan av modellen Jas 39 Gripen har deltagit i en skarp Natoinsats.

Det uppger försvarsalliansen i ett uttalande.

Under natten mot tisdag lyfte Gripenplanen från en flygbas i Polen efter att ryska stridsflyg attackerat Ukraina.

Enligt Nato syftade insatsen till att ”säkerställa försvaret av Natos territorier”.

Även flygplan från Polen och Tyskland deltog i den skarpa insatsen, som enligt Nato syftade till att skydda alliansens luftrum och en logistisk knutpunkt i Polen.

–  Styrkor från dessa nationer hjälpte till att skydda den logistiska knutpunkten i Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina, säger överste Martin L. O'Donnell, talesperson för Supreme Headquarters Allied Powers Europe, i ett uttalande.

Kommenterar inte

Den svenska Försvarsmakten vill inte gå ut med detaljer om insatsen.

I en kommentar till TV4 uppger Försvarsmakten att man inte kommer att uttala sig om händelsen, eftersom den genomfördes under Natos befäl.

Stark närvaro i Polen

Det svenska flygvapnet spelar en avgörande roll i försvaret av polskt luftrum.

Flera Gripenplan är stationerade i landet. De ingår i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing.

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef. 

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar.

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen

STOR FÖRVIRRING: Kreml vägrar svara

2025 08 20

På tisdagskvällen hävdade Vita huset att Rysslands diktator Vladimir Putin har gått med på att träffa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Putin har gått med på ett nästa steg i en fredsprocess. Han är redo för ett möte med president Zelenskyj, sade Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt.

Den amerikanske presidenten Donald Trump upprepar budskapet i podcasten "The Mark Levin Show".   

– De planerar ett möte, säger han i programmet.

Vägrar att svara

President Zelenskyj har gett grönt ljus till ett möte med Putin.

Men från ryskt håll låter det annorlunda.

Ingen representant från Kreml har bekräftat att Putin är redo att möta den ukrainske presidenten, rapporterar oberoende Moscow Times.

Mycket tyder på att Kreml försöker skjuta upp processen, uppger tidningen med hänvisning till ett uttalande från Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

– Vi säger inte nej till någon form av arbetsformat, varken bilateralt eller trilateralt. Presidenten har sagt det upprepade gånger, säger Lavrov till den statliga tv-kanalen Rossia 24, utan att bekräfta att förberedelser pågår för ett möte mellan Zelenskyj och Putin.

Samma vaga tongångar hörs från Kremls officiella kanaler.

I ett uttalande framhåller den ryska regimen att man "överväger möjligheten" att hålla "direkta samtal" på hög nivå med Ukraina.

LÄS MER: Krisen växer – stor attack skakar Ryssland

Hävdar: Ryssland har gjort eftergifter

Samtidigt delar USA:s särskilda sändebud i Ryssland, Steve Witkoff, med sig av nya detaljer om president Trumps möte med sin ryske motsvarighet Vladimir Putins i Alaska förra veckan.

Enligt Witkoff gjorde Ryssland eftergifter ”nästan omedelbart” under toppmötet.

– Ryssarna gjorde nästan omedelbart eftergifter vid det första mötet i Alaska, säger han till Fox News.

Witkoff specificerar inte vilka eftergifter det rör sig om.

LÄS MER:  Putin ger häpnadsväckande inbjudan – till Zelenskyj

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen