Därför kan det bli iskallt – trots global uppvärmning

2024 01 20

Vintern är just nu iskall på många håll i Sverige, men samtidigt pågår den globala uppvärmningen för fullt.

Det har varit en kall och snörik vinter i Sverige så här långt. På vissa håll har det till och med slagits köldrekord.

Men trots det betraktar meteorologerna det här som en relativt normal vinter.

Det finns heller ingen motsättning mellan det kalla vädret och rapporterna om att den globala uppvärmningen når nya höjder, enligt experter.

Skillnad mellan väder och klimat

Att vissa vintrar är kallare än andra är fullständigt normalt, säger Michael Tjernström, professor emeritus i meteorologi vid Stockholms universitet, till P4 Jönköping.  

Men överlag är de kalla vintrarna mindre kalla idag än de varit historiskt sett.

– Det är faktiskt varmare nu, och det var kallare förr, säger han.

Det är väldigt viktigt att skilja mellan väder och klimat. Vädret kan variera jättemycket från dag till dag, från månad till månad och från år till år, förklarar professorn.

Hade varit kallare

Om det inte vore för den globala uppvärmningen så skulle den kalla vintern förmodligen ha varit ännu kallare, menar han.

– Ja, om vi förutsätter att väderutvecklingen varit densamma, minus den globala uppvärmningen, så hade köldrekorden varit kallare och köldperioderna längre, säger Michael Tjernström.

Varmare i alla vädersituationer

Den globala uppvärmningen fortsätter alltså, och den kalla vintern står inte i motsättning till larmrapporterna om klimatförändringar.

Globalt sett var 2023 det varmaste året som hittills har uppmätts på jorden.

Forskning från bland annat SMHI visar att det har blivit varmare i nästan alla vädersituationer.

Det innebär alltså att även de kalla vintrarna har blivit varmare jämfört med tidigare.

– Rent statistiskt är det ett mycket tydligt mönster, som vi kopplar till klimatförändringarna. Sedan betyder ju inte det här att det är så för varje enskild väderhändelse, sade Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, till DN tidigare i januari.

Foto: Ovra Studio

Text: Redaktionen

Chockbild skakar semesterparadis – grym hemlighet avslöjad

2025 06 30

En bild på en ung kvinna vållar stor debatt i det populära semesterlandet Filippinerna.

Bilden, som danska Jyllands-Posten har delat, visar hur en ung flicka kryper upp ur ett hål i asfalten mitt på ljusa dagen i Makati City – en rik stad på den populära turistön Luzon.

Kvinnan är en av flera filippinska invånare som lever i landets avloppsystem, uppger tidningen.

Situationen beskrivs som oerhört tragisk. Den unga kvinnan är en av flera invånare som lever mitt under fötterna på finanseliten.

– Efter att de första bilderna började cirkulera ser man hur tragiskt detta är. Lokalinvånare berättar om ett stort antal filippinier som har kloaken som sitt hem, framhåller tidningens utlandskorrespondent Thomas Fhogt.

Vidare berättar Fhogt att nyheten kommer som en chock för många invånare.

–  Det som är mest förvånande är hur okänt detta är för de flesta, särskilt i en stadsdel som präglas av lyx och sitt stora finanscentrum.

Skakar landet

Bilden på kvinnan har väckt starka reaktioner i Filipinerna.

För första gången har det blivit allmänt känt att flera av landets städer har ett parallellt samhälle under jorden, rapporterar Dagbladet.

Efter händelsen har lokala myndigheter och journalister börjar undersöka avloppsystemen. I kloakerna har man hittat flera hemlösa personer.

Ökat efter pandemin

Filippinerna har stora problem med hemlöshet.

Problemen har dessutom ökat efter pandemin. Nedstängningen av landet ledde till att fler invånare hamnade i fattigdom.

I dag saknar över tre miljoner invånare i huvudstaden Manila ett hem. I storstadsområdet bor det cirka 14 miljoner människor. Över 20 procent av dessa beräknas alltså vara hemlösa.

FAKTA: Filippinerna

- Filippinerna består av drygt 7 000 öar belägna sydöst om det asiatiska fastlandet.

- Majoriteten av invånarna har malajiskt ursprung, men spansk kolonisering och senare amerikansk dominans har satt spår i kulturen.

- Politiken och ekonomin domineras sedan självständigheten 1946 av ett fåtal rika familjer. En kommunistisk revolt pågår i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: Dylanagonzales2011

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har enligt uppgift observerats i Finland.

Det rapporterar Hufvudstadsbladet med hänvisning tilll Elisabeth Braw, som är docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Braw hänvisar i sin tur till ”trovärdiga myndighetskällor” som uppger att ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen