Därför kan det bli iskallt – trots global uppvärmning

2024 01 20

Det har varit en kall och snörik vinter i Sverige så här långt. På vissa håll har det till och med slagits köldrekord.

Men trots det betraktar meteorologerna det här som en relativt normal vinter.

Det finns heller ingen motsättning mellan det kalla vädret och rapporterna om att den globala uppvärmningen når nya höjder, enligt experter.

Skillnad mellan väder och klimat

Att vissa vintrar är kallare än andra är fullständigt normalt, säger Michael Tjernström, professor emeritus i meteorologi vid Stockholms universitet, till P4 Jönköping.  

Men överlag är de kalla vintrarna mindre kalla idag än de varit historiskt sett.

– Det är faktiskt varmare nu, och det var kallare förr, säger han.

Det är väldigt viktigt att skilja mellan väder och klimat. Vädret kan variera jättemycket från dag till dag, från månad till månad och från år till år, förklarar professorn.

Hade varit kallare

Om det inte vore för den globala uppvärmningen så skulle den kalla vintern förmodligen ha varit ännu kallare, menar han.

– Ja, om vi förutsätter att väderutvecklingen varit densamma, minus den globala uppvärmningen, så hade köldrekorden varit kallare och köldperioderna längre, säger Michael Tjernström.

Varmare i alla vädersituationer

Den globala uppvärmningen fortsätter alltså, och den kalla vintern står inte i motsättning till larmrapporterna om klimatförändringar.

Globalt sett var 2023 det varmaste året som hittills har uppmätts på jorden.

Forskning från bland annat SMHI visar att det har blivit varmare i nästan alla vädersituationer.

Det innebär alltså att även de kalla vintrarna har blivit varmare jämfört med tidigare.

– Rent statistiskt är det ett mycket tydligt mönster, som vi kopplar till klimatförändringarna. Sedan betyder ju inte det här att det är så för varje enskild väderhändelse, sade Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, till DN tidigare i januari.

Foto: Ovra Studio

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trisslotter stoppas i butiker

2024 05 17

Den populära skraplotten kan förbjudas i fysiska butiker.

– En nyligen presenterad utredningen vill i praktiken sätta stopp för trissförsäljningen i dagligvaruhandeln.

Det säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna, i ett uttalande på branschorganisationens Youtubekanal.

Stopp för betalkort

Bygdeson hänvisar till regeringens utredning ”Ett nytt förbud mot spel på kredit”.

I utredningen föreslås det att ett förbud ska införas mot att licenshavare och spelombud tillåter eller medverkar till att spel om pengar betalas med krediter.

– Det man vill göra är att förbjuda spel på kredit, vilket kan tyckas vara lovvärt, men som förslaget är formulerat innebär det att det blir stopp för allt att spel på kredit, inklusive alla former av betalkort, säger Pär Bygdeson och tillägger:

– Om det här förslaget går igenom riksdagen kommer den som säljer Trisslotter, eller andra spel i butik enbart kunna ta emot betalning via kontanter eller swish.

Livsmedelshandlarna ska kommentera utredningens förslag i ett remissvar som ska skickas till regeringen senast torsdagen den 23 maj. 

Pär Bygdeson konstaterar att organisationen kommer uppmana regeringen att ändra förslaget.  

– Från Livsmedelshandlarnas sida kommer vi att påpeka problemen med detta och begära att alla betalsätt ska vara godkända vid köp av spel i fysisk butik.

Fakta: Trisslotten

- Sveriges mest sålda skraplott

- Lanserades 1986

- Det säljs omkring 300 000 Trisslotter varje dag

- Under 2022 blev antalet miljonvinster på Triss 88 stycken. Det totala vinstvärdet för samtliga Trisslotter uppgick till 182 300 000 kronor

- Rent statistiskt behöver du köpa 32 876 Trisslotter innan du får en vinst på 10 000 kronor eller mer, vilket skulle kosta 986 280 kronor

Källor: Svenska Spel, Compricer resp CasinoWings

Foto: Svenska Spel

Text: Redaktionen