Därför kan det bli iskallt – trots global uppvärmning

2024 01 20

Det har varit en kall och snörik vinter i Sverige så här långt. På vissa håll har det till och med slagits köldrekord.

Men trots det betraktar meteorologerna det här som en relativt normal vinter.

Det finns heller ingen motsättning mellan det kalla vädret och rapporterna om att den globala uppvärmningen når nya höjder, enligt experter.

Skillnad mellan väder och klimat

Att vissa vintrar är kallare än andra är fullständigt normalt, säger Michael Tjernström, professor emeritus i meteorologi vid Stockholms universitet, till P4 Jönköping.  

Men överlag är de kalla vintrarna mindre kalla idag än de varit historiskt sett.

– Det är faktiskt varmare nu, och det var kallare förr, säger han.

Det är väldigt viktigt att skilja mellan väder och klimat. Vädret kan variera jättemycket från dag till dag, från månad till månad och från år till år, förklarar professorn.

Hade varit kallare

Om det inte vore för den globala uppvärmningen så skulle den kalla vintern förmodligen ha varit ännu kallare, menar han.

– Ja, om vi förutsätter att väderutvecklingen varit densamma, minus den globala uppvärmningen, så hade köldrekorden varit kallare och köldperioderna längre, säger Michael Tjernström.

Varmare i alla vädersituationer

Den globala uppvärmningen fortsätter alltså, och den kalla vintern står inte i motsättning till larmrapporterna om klimatförändringar.

Globalt sett var 2023 det varmaste året som hittills har uppmätts på jorden.

Forskning från bland annat SMHI visar att det har blivit varmare i nästan alla vädersituationer.

Det innebär alltså att även de kalla vintrarna har blivit varmare jämfört med tidigare.

– Rent statistiskt är det ett mycket tydligt mönster, som vi kopplar till klimatförändringarna. Sedan betyder ju inte det här att det är så för varje enskild väderhändelse, sade Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, till DN tidigare i januari.

Foto: Ovra Studio

Text: Redaktionen

Flera delar av S: Inför tre nya skatter

2025 05 29

Flera delar av partiet kräver att förmögenhetsskatten ska återinföras. Dessutom vill många S-politiker se arvskatt och fastighetsskatt, rapporterar SvD.

Frågorna ska diskuteras på S-kongressen i Göteborg som inleddes i onsdags.

Många i partiledningen är dock emot förslagen – bland annat Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg.

– Jag förstår att de är frustrerade över att vi har en väldigt orättvis ekonomisk politik i Sverige. Men när det gäller kapitalskatter så är det ju ganska viktigt hur de utformas, för historiskt har vi haft kapitalskatter som har haft snedvridande effekter, säger han till SvD.

”De allra rikaste behöver vara med”

Tidigare SSU-ordföranden Lisa Nåbo tror att några av skatterna kan bli verklighet om S återfår makten.

– Det finns goda chanser att slutprodukten kommer göra det tydligt att de allra rikaste i Sverige behöver vara med och bidra mer än vad man gör i dag, säger hon till tidningen.

Avskaffades 2007

Förmögenhetsskatten avskaffades 2007. När den fanns uppgick den till 1,5 procent av förmögenheter över 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 3 miljoner kronor för gifta eller sammanboende.

Skatten kritiserades eftersom den bara stod för en bråkdel av skatteintäkterna. Många förmögna svenskar valde att flytta sina tillgångar eller bosätta sig utomlands för att undvika skatten. Kritiker lyfte också att förmögenhetsskatten hämmade sparande och investeringar.

Det finns dock experter som förespråkar ett införande av förmögenhetsskatten. En av dem är den franske ekonomiprofessorn Gabriel Zucman.

– Vi har stärkta bevis för att de allra rikaste betalar väldigt lite i skatt, betydligt mindre i procent jämfört med andra grupper i samhället, säger han i en intervju med DN.

Enligt Zucman finns det andra sätt att hantera problemen som förmögenhetsskatten skapade – exempelvis landsflykten av framgångsrika entreprenörer.

– Och de principiella argumenten är starka. Har du gjort dig en stor förmögenhet i Sverige borde du också betala skatt i Sverige, säger experten.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

JUST NU: Stort genombrott om postcovid

2025 05 29

Det visar en finsk studie som publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.

I studien fastslår forskarna att personer med en riskvariant av genen FOXP4 löper signifikant större risk att drabbas av postcovid.

– Risken för postcovid ökar med ungefär 60 procent jämfört med personer som inte har den genetiska varianten.

Det framhåller Vilma Lammi, postdoktoral forskare vid Helsingfors universitet och huvudförfattare till studien, i en intervju med Yle.

– I vår forskning hittade vi, i samarbete med forskare från flera andra länder, en av de första genetiska riskfaktorerna kopplade till postcovid, konstaterar forskaren.

13 procent i Finland

Studien bygger på data från över 15 000 personer som drabbats av postcovid. Forskarna har jämfört personernas dna med nästan 1,9 miljoner friska personer.

Resultatet visade att höga nivåer av FOXP4 var associerat med ökad risk för postcovid.

FOXP4-genen är kopplad till lungorna och hypotalamus – en viktig del av hjärnan som styr kroppens autonoma funktioner.

I Finland bär 13 procent på riskvarianten av genen, rapporterar Yle.

Vanliga symptom

Långvariga symtom efter covid-19 kallas oftast för postcovid.

Vanliga symptom är huvudvärk, lukt- och smakbortfall, yrsel, trötthet, psykiska symtom eller svårigheter att sova.   

Socialstyrelsen har tagit fram stöd till hälso- och sjukvården för vård av patienter med postcovid.

– Det kan handla om medicinska insatser, men också stöd för att komma tillbaka till jobbet eller skolan, vilka olika typer av uppföljningar som bör erbjudas och hur man på bästa sätt – och gradvis – tar sig tillbaka till vardagen igen, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Foto: G. Pappas

Text: Redaktionen