24 januari 2026

Därför kan det bli iskallt – trots global uppvärmning

2024 01 20

Vintern är just nu iskall på många håll i Sverige, men samtidigt pågår den globala uppvärmningen för fullt.

Det har varit en kall och snörik vinter i Sverige så här långt. På vissa håll har det till och med slagits köldrekord.

Men trots det betraktar meteorologerna det här som en relativt normal vinter.

Det finns heller ingen motsättning mellan det kalla vädret och rapporterna om att den globala uppvärmningen når nya höjder, enligt experter.

Skillnad mellan väder och klimat

Att vissa vintrar är kallare än andra är fullständigt normalt, säger Michael Tjernström, professor emeritus i meteorologi vid Stockholms universitet, till P4 Jönköping.  

Men överlag är de kalla vintrarna mindre kalla idag än de varit historiskt sett.

– Det är faktiskt varmare nu, och det var kallare förr, säger han.

Det är väldigt viktigt att skilja mellan väder och klimat. Vädret kan variera jättemycket från dag till dag, från månad till månad och från år till år, förklarar professorn.

Hade varit kallare

Om det inte vore för den globala uppvärmningen så skulle den kalla vintern förmodligen ha varit ännu kallare, menar han.

– Ja, om vi förutsätter att väderutvecklingen varit densamma, minus den globala uppvärmningen, så hade köldrekorden varit kallare och köldperioderna längre, säger Michael Tjernström.

Varmare i alla vädersituationer

Den globala uppvärmningen fortsätter alltså, och den kalla vintern står inte i motsättning till larmrapporterna om klimatförändringar.

Globalt sett var 2023 det varmaste året som hittills har uppmätts på jorden.

Forskning från bland annat SMHI visar att det har blivit varmare i nästan alla vädersituationer.

Det innebär alltså att även de kalla vintrarna har blivit varmare jämfört med tidigare.

– Rent statistiskt är det ett mycket tydligt mönster, som vi kopplar till klimatförändringarna. Sedan betyder ju inte det här att det är så för varje enskild väderhändelse, sade Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, till DN tidigare i januari.

Foto: Ovra Studio

Text: Redaktionen


28 aug 26

Kraftigt regn och åska – här brakar det loss i dag

2026 08 28

Vädret slår om i stora delar av landet under fredagen.

Detta i samband med att ett stort nederbördsområde drar in över Sverige.

Stora delar av landet bör stålsätta sig för ordentligt ruskväder.

– Omfattande regn och åska drar in från sydväst, framhåller vädertjänsten Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

Här slår det till först

Nederbördsområdet når västra Sverige under eftermiddagen innan det breder ut sig över andra delar av landet.

– I eftermiddag rör sig dess frontzon in över Västkusten med regn och åska. Under den andra halvan av dagen breder det ut sig över Götaland, Svealand och sydvästra Norrland, uppger SMHI i sin prognos.

I Västsverige kan det dundra på ordentligt.

– Det kan bli kraftig åska under fredagen och lördagen i Västsverige, säger TV4:s meteorolog Ulrika Elvgren till kanalen.

– Hela landet får en släng av sleven, och sedan blir det väldigt svajigt väder in mot nästa vecka, fortsätter hon.

Drar vidare

Ruskvädret håller i sig under helgen.

– Lokalt med åska i Svealand och södra Norrland, framhåller Klarts Lasse Rydqvist

Störst nederbördsmängder väntas över de norra delarna av landet.

– I morgon ligger fronten över de östra landskapen och Norrland och således är det där vi finner det mest ihållande regnet. I landets sydvästra delar väntas mer skurbetonat regn med perioder av uppehåll, uppger SMHI.

ANDRA LÄSER: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Plocka fram paraplyet

Nästa vecka väntas fortsatt ostadigt väder.

Redan under måndagen drar nästa lågtryck in över Sverige.

Stora regnmängder faller över Götaland under måndagen, medan skurar väntas på flera håll i resten av landet.

– Under tisdag och onsdag fortsätter regnet vidare norrut över Svealand och Norrland, medan det i Götaland blir mer skurbetonat. Det ostadiga vädret ser sedan även ut att bestå in över nästa helg, uppger SMHI.

LÄS OCKSÅ: Fler svenskar väljer bort elbilar 

Foto: F. Mittermeier

Text: Redaktionen


28 augusti 2026

Tu-95-bombplan attackerat

2026 08 28

Ett ryskt bombplan av typen Tu-95 har skadats.

Ukraina har slagit till mot en rad måltavlor i Ryssland.

Bland annat har oljeraffinaderiet Jaroslavl träffats av Kyjivs drönare.

Samtidigt har ett ryskt bombplan av typen Tu-95 skadats, rapporterar Kyiv Independent.

Bombplan attackerat

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar attacken mot bombplanet.

Han förklarar att attacken riktades mot den stora flygbasen i Engels i Saratov oblast, nära gränsen till Kazakstan.

– I Rysslands Engels träffade krigare från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU:s Alfagrupp ett Tu-95MS-missilbärande flygplan. Det är dessa flygplan som utför anfall mot Ukraina, framhåller Zelenskyj.

Bekräftar skadorna

Analytiker har tittat på bilder och filmklipp som visar skadorna på bombplanet.

Telegramkanalen Stratehichna Aviatsiia, som följer rysk luftfart och övervakar drönar- och robotrobotavfyringar, bekräftar träffen.

– Anfallet träffade ett Tu-95MS-flygplan, närmare bestämt flygplanets vinge. Flygplanet kan inte repareras, menas det enligt Ukrainska Pravda.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Det är Tu-95MS

Tu-95MS är ett strategiskt robotbärande bombplan från sovjettiden som för närvarande används av Ryssland. 

Enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst använder ryska styrkor denna typ av flygplan för att beskjuta Ukraina med kryssningsrobotarna Kh-101, Kh-555 och Kh-55. 

Raffinaderi träffat

Bilder och filmklipp som sprids på sociala medier visar samtidigt åtminstone två bränder vid oljeraffinaderiet Jaroslavl.

Även det bekräftar den ukrainske presidenten.

– Under det senaste dygnet slog krigare ur våra ukrainska försvarsstyrkor till mot ett oljeraffinaderi i Jaroslavlregionen. Avståndet är 1 000 kilometer från frontlinjen, menar han.

Ukraina har också slagit till mot måltavlor i Svarta havet enligt presidenten.

Läs mer: Krisläge för Trump – sätter sig på planet direkt

Foto: By Sergey Kustov - commons.wikimedia, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen