Därför kan det bli iskallt – trots global uppvärmning

2024 01 20

Vintern är just nu iskall på många håll i Sverige, men samtidigt pågår den globala uppvärmningen för fullt.

Det har varit en kall och snörik vinter i Sverige så här långt. På vissa håll har det till och med slagits köldrekord.

Men trots det betraktar meteorologerna det här som en relativt normal vinter.

Det finns heller ingen motsättning mellan det kalla vädret och rapporterna om att den globala uppvärmningen når nya höjder, enligt experter.

Skillnad mellan väder och klimat

Att vissa vintrar är kallare än andra är fullständigt normalt, säger Michael Tjernström, professor emeritus i meteorologi vid Stockholms universitet, till P4 Jönköping.

Men överlag är de kalla vintrarna mindre kalla idag än de varit historiskt sett.

– Det är faktiskt varmare nu, och det var kallare förr, säger han.

Det är väldigt viktigt att skilja mellan väder och klimat. Vädret kan variera jättemycket från dag till dag, från månad till månad och från år till år, förklarar professorn.

Hade varit kallare

Om det inte vore för den globala uppvärmningen så skulle den kalla vintern förmodligen ha varit ännu kallare, menar han.

– Ja, om vi förutsätter att väderutvecklingen varit densamma, minus den globala uppvärmningen, så hade köldrekorden varit kallare och köldperioderna längre, säger Michael Tjernström.

Varmare i alla vädersituationer

Den globala uppvärmningen fortsätter alltså, och den kalla vintern står inte i motsättning till larmrapporterna om klimatförändringar.

Globalt sett var 2023 det varmaste året som hittills har uppmätts på jorden.

Forskning från bland annat SMHI visar att det har blivit varmare i nästan alla vädersituationer.

Det innebär alltså att även de kalla vintrarna har blivit varmare jämfört med tidigare.

– Rent statistiskt är det ett mycket tydligt mönster, som vi kopplar till klimatförändringarna. Sedan betyder ju inte det här att det är så för varje enskild väderhändelse, sade Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, till DN tidigare i januari.

Foto: Ovra Studio

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen