Därför har Sverige inte erkänt Taiwan

2022 08 02

Sverige saknar diplomatiska förbindelser med Taiwan.

Trots avsaknaden av ett svenskt erkännande är banden mellan Sverige och Taiwan omfattande enligt regeringen.

– Sverige har ett handelskontor i Taipei. Handelsutbytet är en viktig del av våra förbindelser, liksom kulturutbytet, det akademiska samarbetet och de parlamentariska kontakterna. Sverige och Taiwan håller årliga överläggningar inom det så kallade Joint Business Council, framhåller regeringen på sin hemsida.

Därför har Sverige inte erkänt Taiwan

Trots en stark relation är Sverige ett av de länder i världen som inte har erkänt Taiwan som en självständig stat.

Enligt SVT:s tidigare Asienkorrespondent Niklas Sjögren är det varken konstigt eller ovanligt.

Han berättar att ungefär 15 länder i världen har erkänt Taiwans självständighet. Det rör sig om länder i Centralafrika, Karibien och i Stilla havet.

– Det handlar om att Kina förbjuder förbindelser med både Kina och Taiwan. Kina säger: ”Ska ni ha diplomatiska förbindelser med Taiwan, då har ni inte det med Kina”, säger Niklas Sjögren till SVT Nyheter och tillägger:

– Det gör att man måste välja. Vem vill missta en av världens största marknader och en ekonomisk supermakt som Kina? Många länder har i valet fastnat för Kina. Man kan inte ha diplomatiska förbindelser i dag utan att reta Kina mer än vad man önskar.

Första besöket på 25 år

Klockan 16.44 svensk tid landade Nancy Pelosi i Taiwan.

Det är första gången på 25 år som en högt uppsatt amerikansk politiker besöker ön.

Den amerikanska talesmannen utryckte genast sitt stöd för den taiwanesiska demokratin.

– Vår delegations besök i Taiwan hedrar Amerikas orubbliga engagemang för att stödja Taiwans pulserande demokrati, skrev Nancy Pelosi på Twitter.

Länder som erkänt Taiwan

Belize	1989-nutid
Guatemala	1933-nutid
Haiti	1956-nutid
Vatikanstaten	1942-nutid
Honduras	1985-nutid
Marshallöarna	1998-nutid
Nauru	1980-2002, 2005-nutid
Palau	1999-nutid
Paraguay	1957-nutid
Federationen Saint Kitts och Nevis	1983-nutid
Saint Lucia	1984-1997, 2007-nutid
Saint Vincent och Grenadinerna	1981-nutid
Tuvalu Eswatini (Swaziland)	1979-nutid 1969-nutid

Källa: World Population Review resp UI

Foto: T. Volz

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen