Därför har Sverige inte erkänt Taiwan

2022 08 02

Sverige saknar diplomatiska förbindelser med Taiwan.

Trots avsaknaden av ett svenskt erkännande är banden mellan Sverige och Taiwan omfattande enligt regeringen.

– Sverige har ett handelskontor i Taipei. Handelsutbytet är en viktig del av våra förbindelser, liksom kulturutbytet, det akademiska samarbetet och de parlamentariska kontakterna. Sverige och Taiwan håller årliga överläggningar inom det så kallade Joint Business Council, framhåller regeringen på sin hemsida.

Därför har Sverige inte erkänt Taiwan

Trots en stark relation är Sverige ett av de länder i världen som inte har erkänt Taiwan som en självständig stat.

Enligt SVT:s tidigare Asienkorrespondent Niklas Sjögren är det varken konstigt eller ovanligt.

Han berättar att ungefär 15 länder i världen har erkänt Taiwans självständighet. Det rör sig om länder i Centralafrika, Karibien och i Stilla havet.

– Det handlar om att Kina förbjuder förbindelser med både Kina och Taiwan. Kina säger: ”Ska ni ha diplomatiska förbindelser med Taiwan, då har ni inte det med Kina”, säger Niklas Sjögren till SVT Nyheter och tillägger:

– Det gör att man måste välja. Vem vill missta en av världens största marknader och en ekonomisk supermakt som Kina? Många länder har i valet fastnat för Kina. Man kan inte ha diplomatiska förbindelser i dag utan att reta Kina mer än vad man önskar.

Första besöket på 25 år

Klockan 16.44 svensk tid landade Nancy Pelosi i Taiwan.

Det är första gången på 25 år som en högt uppsatt amerikansk politiker besöker ön.

Den amerikanska talesmannen utryckte genast sitt stöd för den taiwanesiska demokratin.

– Vår delegations besök i Taiwan hedrar Amerikas orubbliga engagemang för att stödja Taiwans pulserande demokrati, skrev Nancy Pelosi på Twitter.

Länder som erkänt Taiwan

Belize	1989-nutid
Guatemala	1933-nutid
Haiti	1956-nutid
Vatikanstaten	1942-nutid
Honduras	1985-nutid
Marshallöarna	1998-nutid
Nauru	1980-2002, 2005-nutid
Palau	1999-nutid
Paraguay	1957-nutid
Federationen Saint Kitts och Nevis	1983-nutid
Saint Lucia	1984-1997, 2007-nutid
Saint Vincent och Grenadinerna	1981-nutid
Tuvalu Eswatini (Swaziland)	1979-nutid 1969-nutid

Källa: World Population Review resp UI

Foto: T. Volz

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen