Därför är Norrland extra viktigt om det blir krig

2024 01 13

Norrland är ett strategiskt område om det blir krig i Sverige.

– Både Nato och Ryssland är intresserade av att kunna påverka norra Sverige, säger överste Lars Karlsson, chef för norra militärregionen, till P4 Västerbotten.

Mycket som händer

Det sker krig på flera håll i världen. Kriget i Ukraina och konflikterna i Israel är två av dem.

Men det sker också mycket annat som kan skapa skada i vår samtid.

– Kravaller, desinformation, it-attacker och sabotage är tillräckligt påfrestande var för sig, uppger Länsstyrelsen i Jämtlands län.

– Vid höjd beredskap i landet kommer de troligen i tät följd eller alla samtidigt. Då krävs det snabb och effektiv samordning för att se till att rätt resurser används på rätt sätt vid rätt tillfälle.

Kan komma till Sverige

De senaste dagarna har det kommit flera uttalanden från ledande politiker och militärer, inte minst från ÖB Per Micael Bydén, som fått svenskarna att reagera.

Uttalandena gäller att svenskarna inte kan räkna med att alltid leva i fred.

Krig och katastrofer kan även komma till Sverige.

Stort ansvar

Det är mycket som måste fungera om Sverige skulle utsättas för ett angrepp, oavsett varifrån det i sådana fall kommer.

Matförsörjningen behöver fungera så väl som infrastrukturen. Men också mycket annat.  

I synnerhet bär det svenska försvaret ett stort ansvar på sina axlar. 

Därför är Norrland viktigt

Norrland är viktig strategisk polats ifall det blir krig i Sverige.

– Norrland och nordkalotten får alltmer värde med tanke på bland annat den ryska marinbasen, med de strategiska ubåtarna på Kolahalvön. Så vi bor i ett strategiskt område som både Nato och Ryssland är intresserade av att kunna påverka, uppger Lars Karlsson för radion.

Hela Sverige

Trots att intresset av nordkalotten ökar finns det inget som säger att Norrland ska vara mer hotat än övriga delar av Sverige.

Men Lars Karlsson säger att om Sverige blir inblandat i ett angrepp så kommer även de norra delarna av landet att beröras.  

Foto: M. Dore

Text: Redaktionen


Europeiskt torg döps om – efter Donald Trump

2025 10 16

Ett torg i Ukraina kommer att döpas om efter Donald Trump.

Trump-administrationen fortsätter med sina ansträngningar för att få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Efter framgången i Gaza är det många som har fått upp hoppet om att ett eldupphör kan gå att lösa även när det gäller Ryssland och Ukraina.

Nu kommer besked om att ett torg i det krigshärjade landet kommer att döpas om efter Donald Trump, rapporterar Kyiv Independent.

Döps om

Det är i staden Tjernihiv – belägen i de norra delarna av landet – som den amerikanska presidentens namn kommer att pryda ett helt torg.

Tjernihivs stadsfullmäktige döper nu om Sagotorget (Fairy Tale Square) efter USA:s president Donald Trump.

Beslutet att döpa om Sagotorget fattades "för att hedra framstående politiska ledare i modern tid, samt för att dra internationell uppmärksamhet till återuppbyggnaden av hjältedstaden Tjernihiv".

“Hoppas på Trump”

Marina Semenenko, en medlem av partiet Europeisk Solidaritet som lade fram förslaget, förklarar.

– Invånarna i Tjernihiv uttrycker sin uppriktiga förhoppning om att det, inför nya internationella utmaningar, blir Donald Trump som lyckas anstränga sig för att stoppa ännu ett stort krig och uppnå varaktig fred. Vi tror att han för detta med rätta skulle kunna bli Nobelpristagare.

Läs mer: ”De har lovat” – Trump bekräftar kalldusch för Putin

Attack i går kväll

Tjernihiv är en av många ukrainska städer som har attackerats av Ryssland under Kremls anfallskrig.

Så sent som i går kväll slog ryska drönare ner i staden.

En brand bröt ut vid en civil anläggning i Tjernihiv, och en drönare träffade ett bostadshus i Semenivka, uppger Ukrainska Pravda.

Inga dödsfall

Räddningstjänsten uppger att inga personer dog i samband med attacken.

– Lyckligtvis rapporterades inga dödsfall.

Det är i nuläget oklart om några personer skadades i drönarattacken.

Läs mer: Putin hånad i Sankt Petersburg

Arkivfoto: Tayminna resp Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


Historiskt läkemedel på väg: 600 000 svenskar har sjukdomen

2025 10 16

I dag lider 600 000 svenskar av sjukdomen sömnapné. Av dessa behöver omkring 400 000 behandling för sjukdomen som orsakar andningsuppehåll i sömnen. 

– Det blir syrebrist i hjärnan som kan leda till flera farliga symptom och biverkningar. Vid upprepade andningsuppehåll sjunker syresättningen i blodet vilket kan orsaka hjärt- kärlproblem. En av de vanligaste orsakerna till hjärtinfarkt är just dålig syresättning i blodet, skriver organisationen Apné Sverige om folksjukdomen.

Helt ny medicin

I dag tvingas många patienter med sömnapné använda en andningsmask kopplad till en maskin under natten.

Nu har dock masken, som många upplever som störande, fått en utmanare. För första gången någonsin är en läkemedelsbehandling mot sömnapné inom räckhåll, rapporterar Göteborgs universitet med hänvisning till en europeisk studie där forskare från det svenska universitetet haft ledande roller.

Studien visar att läkemedlet sulthiam minskar antalet andningsuppehåll och förbättrar sömnkvaliteten för patienter med sömnapné. Patienter som använde läkemedlet hade upp till 47 procent procent färre andningsuppehåll och bättre syresättning jämfört med dem som fick placebo.

– Sulthiam stabiliserar kroppens andningsreglering och öka andningsdriften, vilket minskar risken för att svalget faller ihop under sömnen. När det gäller biverkningar var de flesta lindriga och övergående, skriver Göteborgs universitet om läkemedlet.

LÄS MER: Svenska läkemedelsjätten investerar 25 miljarder i Kina – efter stor skandal 

Stort genombrott

Jan Hedner, senior professor i lungmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har haft en ledande roll i studien. Han beskriver resultatet som ett genombrott.

– Vi har länge arbetat länge med den här behandlingsstrategin, och resultaten visar att det går att påverka sömnapné farmakologiskt. Det känns som ett genombrott, och nu ser vi fram emot större och längre studier för att avgöra om effekten håller över tid och om behandlingen är säker för bredare patientgrupper, säger professorn.

LÄS OCKSÅ: Läkemedelsverket varnar – “Ovanligt att se den här förfalskningen”

Foto: Magnus Pehrsson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen