Därför är Norrland extra viktigt om det blir krig

2024 01 13

Norrland är ett strategiskt område om det blir krig i Sverige.

– Både Nato och Ryssland är intresserade av att kunna påverka norra Sverige, säger överste Lars Karlsson, chef för norra militärregionen, till P4 Västerbotten.

Mycket som händer

Det sker krig på flera håll i världen. Kriget i Ukraina och konflikterna i Israel är två av dem.

Men det sker också mycket annat som kan skapa skada i vår samtid.

– Kravaller, desinformation, it-attacker och sabotage är tillräckligt påfrestande var för sig, uppger Länsstyrelsen i Jämtlands län.

– Vid höjd beredskap i landet kommer de troligen i tät följd eller alla samtidigt. Då krävs det snabb och effektiv samordning för att se till att rätt resurser används på rätt sätt vid rätt tillfälle.

Kan komma till Sverige

De senaste dagarna har det kommit flera uttalanden från ledande politiker och militärer, inte minst från ÖB Per Micael Bydén, som fått svenskarna att reagera.

Uttalandena gäller att svenskarna inte kan räkna med att alltid leva i fred.

Krig och katastrofer kan även komma till Sverige.

Stort ansvar

Det är mycket som måste fungera om Sverige skulle utsättas för ett angrepp, oavsett varifrån det i sådana fall kommer.

Matförsörjningen behöver fungera så väl som infrastrukturen. Men också mycket annat.

I synnerhet bär det svenska försvaret ett stort ansvar på sina axlar.

Därför är Norrland viktigt

Norrland är viktig strategisk polats ifall det blir krig i Sverige.

– Norrland och nordkalotten får alltmer värde med tanke på bland annat den ryska marinbasen, med de strategiska ubåtarna på Kolahalvön. Så vi bor i ett strategiskt område som både Nato och Ryssland är intresserade av att kunna påverka, uppger Lars Karlsson för radion.

Hela Sverige

Trots att intresset av nordkalotten ökar finns det inget som säger att Norrland ska vara mer hotat än övriga delar av Sverige.

Men Lars Karlsson säger att om Sverige blir inblandat i ett angrepp så kommer även de norra delarna av landet att beröras.

Foto: M. Dore

Text: Redaktionen

Norwegian sätter in direktflyg – ingen konkurrent vill flyga dit

2025 12 19

Norwegian satsar på en ny direktlinje under 2026.

Flygbolaget kommer i juni 2026 inviga den nya linjen som kommer trafikeras två gånger i veckan.

– Den 27 juni 2026 inviger Norwegian sin första direktlinje mellan Köpenhamn och Tbilisi, uppger Norwegian.

– Det är första gången Georgiens huvudstad får direktflyg från Norden – ett steg som väntas underlätta resandet för både turister och affärsresenärer.

Välkomnas av Georgien

Beskedet välkomnas i Georgien som tror att den nya direktlinjen kommer bli värdefull för båda länderna.

– Den här nya rutten representerar ett viktigt steg i att stärka Georgiens förbindelser med norra Europa och skapa fler möjligheter till kulturutbyte, växande turism och affärssamarbeten, säger chefen för Georgiens nationella turistorganisation, Maia Omiadze, i ett uttalande.

Restiden halveras

I dagsläget kräver resor från Skandinavien till Georgiens huvudstad minst ett byte och restiden blir därav oftast uppemot elva timmar.

Med den nya linjen kortas tiden ner ordentligt, då flyget endast kommer ta omkring 4,5 timmar.

– Vi ser fram emot att välkomna fler turister från Danmark och södra Sverige för att upptäcka Georgiens mångsidiga upplevelser, rika historia och varma gästfrihet – där tiden står stilla, säger Maia Omiadze.

LÄS OCKSÅ: BEKRÄFTAT: Här är årets smartaste bilköp

Georgien

Georgien ligger på gränsen mellan Europa och Asien.

Landet har en kuststräcka vid Svarta havet men sträcker sig också högt upp i Kaukasusbergen.

Sidenvägen passerar landet och regionen har därför varit en mötesplats för världens civilisationer under historien.

Gränsar mot Ryssland

I norr gränsar Georgien till Ryssland.

Söder om landet ligger Armenien och Turkiet och Azerbajdzjan ligger österut.

– Georgien har identifierat de skandinaviska länderna som en av de viktigaste marknaderna i processen att utveckla flyg- och turismsektorerna, uppger Norwegian.

– Norwegians direktlinje möjliggör både affärs- och fritidsresor från Nordeuropa, vilket kommer att bredda Georgiens synlighet i en region där direkt tillgång fram till nu har varit begränsad.

LÄS OCKSÅ: Helt unik fabrik ska byggas i Sverige – ska stå färdig 2028

Foto: Norwegian

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito.

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen