Danske Bank varnar – Sverige sämst i Norden

2025 05 23

Den bostadssociala situationen i Sverige är väldigt dålig jämfört med andra nordiska länder.

Det menar Danske Bank och fastighetsföretaget Veidekke i en ny debattartikel.

Nu kräver de kraftfulla åtgärder – inspirerade av andra länder i Norden.

Sämst i Norden

Louis Landeman, chef hållbarhetsanalys på Danske Bank, har skrivit en debattartikel tillsammans med Veidekkes kommersiella direktör Lennart Weiss.

I debattinlägget, som publicerats i DN, påtalar debattörerna att en jämförelse som Danske Bank gjort mellan de nordiska länderna visar att Sverige är sämst i klassen när det gäller bostadspolitik.

På landsbygden gapar många bostäder tomma, samtidigt som hemlösheten växer i städerna, menar debattörerna. Den dåliga bostadssituationen drabbar framför allt svagare grupper.

– Jämfört med de andra nordiska länderna har vi i Sverige betydligt färre statliga stödsystem riktade mot svagare grupper. Därför har vi också en strukturell hemlöshet och trångboddhet som är mångfaldigt högre än vad den är i våra nordiska grannländer, skriver debattörerna i tidningen.

Systemskifte förändrade villkoren

Sverige har historiskt sett haft en framgångsrik social bostadspolitik, anser de två företrädarna för Danske Bank och Veidekke.

Men de senaste åren har vi halkat efter och blivit sämre än våra grannländer.

– Med 1990-talets systemskifte förändrades ramvillkoren i grunden. De kommunala bostadsbolagen ska i dag drivas efter affärsmässiga principer. Bostadsbidragen har kraftigt urholkats, menar Landeman och Weiss.

Nu kräver de kraftfulla socialpolitiska åtgärder – med inspiration från de andra nordiska länderna.

– Vår genomgång av internationella exempel visar att det finns en skattkista att ösa ur, bara vi är beredda att öppna oss för lärdomar från andra länder, skriver debattörerna.

Danske Bank har redan tidigare lyft fram möjligheten att hämta bostadspolitisk inspiration från Norge, Finland och Danmark.

Hösten 2024 frågade sig banken varför det är så höga inträdeströsklar på bostadsmarknaden i Sverige, och föreslog en rad åtgärder inspirerade av övriga Norden. Dessa tas även upp i debattartikeln.

I Norge har man bland annat skattesubventionerade bosparkonton, riktade startlån och en högre nivå av marknadsbaserad hyressättning, framhöll banken i ett uttalande.

I Finland har man riktade produktionsstöd och generösa bostadsbidrag, och i Danmark en marknadsbaserad prissättning av bolån med en högre grad av flexibilitet för hushållen, framhöll Danske Bank i en rapport.

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen

Panik i jätteland – hela flygbranschen kan kollapsa

2026 04 30

Priset på flygbränsle har chockhöjts.

Nu är en total nedstängning nära förestående i Indien, varnar flygbolagens branschorganisation FIA.

I ett brev till ministeriet för civil luftfart vädjas det om akut hjälp innan det är för sent.

– Flygbranschen i Indien är under extrem press och står på randen att lägga ned eller stoppa sin verksamhet. Flygsektorns svåra tillstånd har förvärrats av det västasiatiska kriget och den orimliga ökningen av priset pÅ turbinbränsle, framhåller FIA enligt Hindustan Times.

"Helt olönsamt"

Priset har höjts med 73 rupier per liter, motsvarande cirka 10 kronor per liter.

En ökning som gjort internationella flygningar “helt ogenomförbara”, menar FIA.

– Bränslepriset för internationell verksamhet höjdes med 73 rupier per liter, vilket praktiskt taget gjorde internationell verksamhet tillsammans med inhemsk verksamhet helt olönsam och resulterade i betydande förluster för flygsektorn i april 2026.

Valutan på lägsta nivå

Vanligtvis uppgår bränslekostnaderna till 30-40 procent av flygbolagens utgifter. Kriget i Iran och det efterföljande oljekrisen har förändrat det radikalt.

Idag utgör kostnaderna snarare 55-60 procent, enligt FIA.

– Lägg också till att rupien har försvagats ytterligare till sin lägsta nivå, vilket adderar ytterligare belastning på flygbolagen när det gäller prissättningen på turbinbränsle.

LÄS MER: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

Flera bolag på ruinens brant

För att ta sig ur krisen vill branschen se att regeringen tar till flera akuta åtgärder. Bland annat att skjuta fram punktskatten på flygbränsle och sänka momsen i stora delstater som New Delhi och Tamil Nadu. 

Sedan oljekrisen tilltog befinner sig flera större flygbolag på ruinens brant. Det amerikanska bolaget Spirit Airlines är exempelvis på väg i konkurs. USA:s president Donald Trump kan emellertid rädda flygbolaget med en affär som bedöms vara värd motsvarande nästan 5,4 miljarder kronor, rapporterar Daily Express.

Ryanair, Lufthansa och KLM tillhör också några av jättarna som ställt in flera avgångar till sommaren.

LÄS MER: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

Foto: D. Eledut

Text: Redaktionen

Bensinen kan bytas ut – 40 kronor litern

2026 04 30

Det har återaktualiserat debatten om fossila bränslens framtid.

EU har redan haft uppe frågan om att förbjuda försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer, det vill säga bensin- och dieselbilar, men backade i december förra året.

Flera biltillverkare har dock ändå börjat planera för ett sådant scenario.

Bland annat förbereds ett nytt bränsle, det så kallade e-bränslet, som ska kunna ersätta bensin och diesel vid mackarna i framtiden.

Men det kan bli hög prislapp.

Att framställa en liter e-bränsle 2030 bedöms kosta över 40 kronor litern, rapporterar Vi Bilägare.

75 kronor vid pump

Prognosen kommer från en studie som gjorts av ingenjörsbolaget Ionect. Uppdragsgivaren var tankesmedjan Transport & Environment, som enligt Vi Bilägare har en kritisk hållning till e-bränsle.

Priset vid pump skulle emellertid bli ännu högre.

Hela 75 kronor litern, förutsatt att bränslet framställs av restprodukter från det e-bränsle som används i flygbranschen.

– Med sådana priser skulle e-bränsle bli oöverkomligt för de flesta förare, särskilt när elbilar erbjuder ett mycket billigare alternativ, framhåller Transport & Environment.

LÄS OCKSÅ: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

"Egentligen korkat att tillverka"

E-bränsle, eller elektrobränsle, har varit på tapeten förr. Det framställs genom att kombinera koldioxid från luften eller industriella processer med vätgas som producerats med förnybar el via elektrolys, förklarar teknikkonsultföretaget Cowi.

Fördelen anses vara att det, med rätt utveckling, kan bli en viktig del av den gröna omställningen.

Men det är alltså dyrt att framställa.

Och inte speciellt smart, enligt Maria Grahn, forskare på energisystem och elektrobränslen vid Chalmers tekniska högskola.

– Det är egentligen korkat att tillverka elektrobränslen, sade hon till SVT i höstas.

Enligt Maria Grahn motiverar sin dom med att det är ett slöseri med energi att producera ytterligare bränsle av förnybar energi, men också med att koldioxid extraheras ur rökgaser och senare släpps ut i atmosfären igen.

LÄS MER: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen