Danske Bank varnar – Sverige sämst i Norden

2025 05 23

Den bostadssociala situationen i Sverige är väldigt dålig jämfört med andra nordiska länder.

Det menar Danske Bank och fastighetsföretaget Veidekke i en ny debattartikel.

Nu kräver de kraftfulla åtgärder – inspirerade av andra länder i Norden.

Sämst i Norden

Louis Landeman, chef hållbarhetsanalys på Danske Bank, har skrivit en debattartikel tillsammans med Veidekkes kommersiella direktör Lennart Weiss.

I debattinlägget, som publicerats i DN, påtalar debattörerna att en jämförelse som Danske Bank gjort mellan de nordiska länderna visar att Sverige är sämst i klassen när det gäller bostadspolitik.

På landsbygden gapar många bostäder tomma, samtidigt som hemlösheten växer i städerna, menar debattörerna. Den dåliga bostadssituationen drabbar framför allt svagare grupper.

– Jämfört med de andra nordiska länderna har vi i Sverige betydligt färre statliga stödsystem riktade mot svagare grupper. Därför har vi också en strukturell hemlöshet och trångboddhet som är mångfaldigt högre än vad den är i våra nordiska grannländer, skriver debattörerna i tidningen.

Systemskifte förändrade villkoren

Sverige har historiskt sett haft en framgångsrik social bostadspolitik, anser de två företrädarna för Danske Bank och Veidekke.

Men de senaste åren har vi halkat efter och blivit sämre än våra grannländer.

– Med 1990-talets systemskifte förändrades ramvillkoren i grunden. De kommunala bostadsbolagen ska i dag drivas efter affärsmässiga principer. Bostadsbidragen har kraftigt urholkats, menar Landeman och Weiss.

Nu kräver de kraftfulla socialpolitiska åtgärder – med inspiration från de andra nordiska länderna.

– Vår genomgång av internationella exempel visar att det finns en skattkista att ösa ur, bara vi är beredda att öppna oss för lärdomar från andra länder, skriver debattörerna.

Danske Bank har redan tidigare lyft fram möjligheten att hämta bostadspolitisk inspiration från Norge, Finland och Danmark.

Hösten 2024 frågade sig banken varför det är så höga inträdeströsklar på bostadsmarknaden i Sverige, och föreslog en rad åtgärder inspirerade av övriga Norden. Dessa tas även upp i debattartikeln.

I Norge har man bland annat skattesubventionerade bosparkonton, riktade startlån och en högre nivå av marknadsbaserad hyressättning, framhöll banken i ett uttalande.

I Finland har man riktade produktionsstöd och generösa bostadsbidrag, och i Danmark en marknadsbaserad prissättning av bolån med en högre grad av flexibilitet för hushållen, framhöll Danske Bank i en rapport.

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen