Danska statsministerns nyårstal får stor internationell uppmärksamhet

2022 01 02

Danmarks statsminister Mette Frederiksen får stora rubriker och en hel del beröm efter sitt traditionella nyårstal i går kväll.

Landets tradition med nyårstal med statsministern har pågått ända sedan 1940 och från 1961 har talen sänts i radio och TV.

Huvudnyhet på BBC News

Årets nyårstal med den socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen får nu mycket stor uppmärksamhet och hon bjöd på en rad nyheter i talet. Den nyhet som får störst uppmärksamhet och som hör till en av huvudnyheterna i såväl BBC News som Singapores ledande dagstidning Straits Times är beskedet att danska inrikesflyg ska bli gröna och fossilfria.

Fossila bränslen och fossilfritt

Fossilfritt betyder att flygplansenergin inte ska komma från fossila bränslen som kol, olja och gas vilka är ändliga energikällor som släpper ut stora mängder koldioxid i atmosfären vilket i sin tur leder till klimatförändringar.

Till de fossilfria energislagen hör förnybar energi som solkraft, vindkraft, vattenkraft och bioenergi, samt den fossilfria men icke förnybara energikällan kärnkraft.

Flygresor ska bli gröna

– Att resa är att leva och därför flyger vi. Men det är samtidigt skadligt för vårt klimat. Tänk om Danmark kan vara med och lösa det problemet. Vi ska göra det grönt att flyga, sa statsminister Mette Frederiksen i sitt nyårstal.

Hon preciserade därefter vad hon menade i talet.

Är redan på väg dit

– Senast 2025 ska danskarna ha möjlighet att flyga grönt. Och senast 2030 ska vi kunna flyga helt grönt när vi flyger inrikes i Danmark. Blir det svårt? Ja. Är det möjligt? Ja det tror jag. Vi är redan på väg. Duktiga forskare och verksamheter arbetar på lösningarna, sa Frederiksen.

Kan påverka hela världen

Danska regeringens mål kan få betydelse för hela världen hoppas Mette Frederiksen.

– Lyckas vi med det så är det ett grönt genombrott. Inte bara för Danmark utan för hela världen, säger Frederiksen.

– När andra länder i världen är för långsamma så ska Danmark gå först, framhåller Danmarks statsminister.

Hon får en hel del beröm i dansk media efter talet där hon även utlovade krafttag inom äldrevården och sjukvården.

Sverige i fokus                                                                                                                

BBC uppmärksammar att även Sverige planerar att göra inrikesflyget fossilfritt till 2030 och siktar på fossilfri internationell flygtrafik till 2045.

Frankrikes metod

Samtidigt avser Frankrike att förbjuda inrikesflyg som kan ske med tågtrafik på mindre än 2,5 timmar vilket skulle innebära att flygtrafiken upphör från Paris till städer som Nantes, Lyon och Bordeaux.

Elflygplan i Nya Zeeland

I november skedde den första flygningen med ett elflygplan mellan Nya Zeelands nordö och sydö och nu förbereder Wellington International Airport för regelbunden flygtrafik med ett 12-sitsigt elflygplan inom fem år.

Framtidens flygplan

Flygplanstillverkaren Airbus planerar flygplan som drivs av väte och om vätet framställs med förnybar energi, till exempel bioenergi, så skulle Danmark kunna nå sitt mål enligt BBC.

Airbus siktar på att ha väteplanen redo för trafik år 2035.

Andra nyheter i Mette Frederiksens tal var bland annat följande:

▪Skrota den nuvarande och omfattande äldrelagen med en helt ny lag som är enklare och mer kortfattad och som ger alla äldre större värdighet, självbestämmande, stöd och valfrihet.

Se och läs hela Mette Frederiksens tal här.

Foto: Mette Frederiksen, FB


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen