Danska statsministerns nyårstal får stor internationell uppmärksamhet

2022 01 02

Danmarks statsminister Mette Frederiksen får stora rubriker och en hel del beröm efter sitt traditionella nyårstal i går kväll.

Landets tradition med nyårstal med statsministern har pågått ända sedan 1940 och från 1961 har talen sänts i radio och TV.

Huvudnyhet på BBC News

Årets nyårstal med den socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen får nu mycket stor uppmärksamhet och hon bjöd på en rad nyheter i talet. Den nyhet som får störst uppmärksamhet och som hör till en av huvudnyheterna i såväl BBC News som Singapores ledande dagstidning Straits Times är beskedet att danska inrikesflyg ska bli gröna och fossilfria.

Fossila bränslen och fossilfritt

Fossilfritt betyder att flygplansenergin inte ska komma från fossila bränslen som kol, olja och gas vilka är ändliga energikällor som släpper ut stora mängder koldioxid i atmosfären vilket i sin tur leder till klimatförändringar.

Till de fossilfria energislagen hör förnybar energi som solkraft, vindkraft, vattenkraft och bioenergi, samt den fossilfria men icke förnybara energikällan kärnkraft.

Flygresor ska bli gröna

– Att resa är att leva och därför flyger vi. Men det är samtidigt skadligt för vårt klimat. Tänk om Danmark kan vara med och lösa det problemet. Vi ska göra det grönt att flyga, sa statsminister Mette Frederiksen i sitt nyårstal.

Hon preciserade därefter vad hon menade i talet.

Är redan på väg dit

– Senast 2025 ska danskarna ha möjlighet att flyga grönt. Och senast 2030 ska vi kunna flyga helt grönt när vi flyger inrikes i Danmark. Blir det svårt? Ja. Är det möjligt? Ja det tror jag. Vi är redan på väg. Duktiga forskare och verksamheter arbetar på lösningarna, sa Frederiksen.

Kan påverka hela världen

Danska regeringens mål kan få betydelse för hela världen hoppas Mette Frederiksen.

– Lyckas vi med det så är det ett grönt genombrott. Inte bara för Danmark utan för hela världen, säger Frederiksen.

– När andra länder i världen är för långsamma så ska Danmark gå först, framhåller Danmarks statsminister.

Hon får en hel del beröm i dansk media efter talet där hon även utlovade krafttag inom äldrevården och sjukvården.

Sverige i fokus                                                                                                                

BBC uppmärksammar att även Sverige planerar att göra inrikesflyget fossilfritt till 2030 och siktar på fossilfri internationell flygtrafik till 2045.

Frankrikes metod

Samtidigt avser Frankrike att förbjuda inrikesflyg som kan ske med tågtrafik på mindre än 2,5 timmar vilket skulle innebära att flygtrafiken upphör från Paris till städer som Nantes, Lyon och Bordeaux.

Elflygplan i Nya Zeeland

I november skedde den första flygningen med ett elflygplan mellan Nya Zeelands nordö och sydö och nu förbereder Wellington International Airport för regelbunden flygtrafik med ett 12-sitsigt elflygplan inom fem år.

Framtidens flygplan

Flygplanstillverkaren Airbus planerar flygplan som drivs av väte och om vätet framställs med förnybar energi, till exempel bioenergi, så skulle Danmark kunna nå sitt mål enligt BBC.

Airbus siktar på att ha väteplanen redo för trafik år 2035.

Andra nyheter i Mette Frederiksens tal var bland annat följande:

▪Skrota den nuvarande och omfattande äldrelagen med en helt ny lag som är enklare och mer kortfattad och som ger alla äldre större värdighet, självbestämmande, stöd och valfrihet.

Se och läs hela Mette Frederiksens tal här.

Foto: Mette Frederiksen, FB


07 april 26

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Kronan kan vara på väg att stärkas rejält.

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


08 april 26

Viktigt meddelande från Skatteverket

2026 04 08

Skatteverket går ut med en varning till svenskarna.

Miljontals svenskar har deklarerat – och miljontals svenskar väntar på att återbäringen ska komma.

Men mitt i återbäringstider försöker bedragare lura folk på pengar.

Skatteverket går ut nu med en varning om att mängder av bedrägeriförsök sker just nu, rapporterar TV4.

Skatteverket varnar

30 miljarder kronor kommer att delas ut till tre miljoner svenskar.

I snitt rör det sig om en återbäring på 10 000 kronor.

Men Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, varnar för att bedragare nu pumpar ut bluff-sms och bluffmejl.

– Bedragarna drar nytta av att människor sitter och väntar på digitala besked om att pengarna kommit in, säger han till kanalen.

“De är sluga”

Det är enligt myndigheten viktigt att känna till att Skatteverket aldrig efterfrågar kontouppgifter via sms eller mejl.

– Vi kommunicerar via säkra digitala brevlådor. Vi skulle aldrig mejla och fråga om kontouppgifter eller lösa en utbetalning så, säger Schauman.

Men han beskriver bedragarna som “sluga” – och varnar för att det kan dyka upp bluffmejl och bluff-sms som ser ut att komma från myndigheten.

Läs mer: Många missar vanligt vägmärke – 2 000 kronor i böter

Det ska du göra

Om du har fått ett bluffmejl eller sms som ser ut att komma från Skatteverket, men som du misstänker är falskt och ett försök till bedrägeri ska du:

- inte klicka på länkar eller skanna QR-koder

- inte öppna bilagor

- inte svara på meddelandet.

“Radera det”

Skatteverket går ut med en tydlig uppmaning till vad som är bäst att göra för den som har fått ett misstänkt bluffmejl eller bluff-sms.

– Vi rekommenderar att du raderar mejlet eller meddelandet, uppmanar myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast genom våra e-tjänster som du loggar in i med din e-legitimation.

Läs mer: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto:

Text: Redaktionen