Danska statsministerns nyårstal får stor internationell uppmärksamhet

2022 01 02

Danmarks statsminister Mette Frederiksen får stora rubriker och en hel del beröm efter sitt traditionella nyårstal i går kväll.

Landets tradition med nyårstal med statsministern har pågått ända sedan 1940 och från 1961 har talen sänts i radio och TV.

Huvudnyhet på BBC News

Årets nyårstal med den socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen får nu mycket stor uppmärksamhet och hon bjöd på en rad nyheter i talet. Den nyhet som får störst uppmärksamhet och som hör till en av huvudnyheterna i såväl BBC News som Singapores ledande dagstidning Straits Times är beskedet att danska inrikesflyg ska bli gröna och fossilfria.

Fossila bränslen och fossilfritt

Fossilfritt betyder att flygplansenergin inte ska komma från fossila bränslen som kol, olja och gas vilka är ändliga energikällor som släpper ut stora mängder koldioxid i atmosfären vilket i sin tur leder till klimatförändringar.

Till de fossilfria energislagen hör förnybar energi som solkraft, vindkraft, vattenkraft och bioenergi, samt den fossilfria men icke förnybara energikällan kärnkraft.

Flygresor ska bli gröna

– Att resa är att leva och därför flyger vi. Men det är samtidigt skadligt för vårt klimat. Tänk om Danmark kan vara med och lösa det problemet. Vi ska göra det grönt att flyga, sa statsminister Mette Frederiksen i sitt nyårstal.

Hon preciserade därefter vad hon menade i talet.

Är redan på väg dit

– Senast 2025 ska danskarna ha möjlighet att flyga grönt. Och senast 2030 ska vi kunna flyga helt grönt när vi flyger inrikes i Danmark. Blir det svårt? Ja. Är det möjligt? Ja det tror jag. Vi är redan på väg. Duktiga forskare och verksamheter arbetar på lösningarna, sa Frederiksen.

Kan påverka hela världen

Danska regeringens mål kan få betydelse för hela världen hoppas Mette Frederiksen.

– Lyckas vi med det så är det ett grönt genombrott. Inte bara för Danmark utan för hela världen, säger Frederiksen.

– När andra länder i världen är för långsamma så ska Danmark gå först, framhåller Danmarks statsminister.

Hon får en hel del beröm i dansk media efter talet där hon även utlovade krafttag inom äldrevården och sjukvården.

Sverige i fokus

BBC uppmärksammar att även Sverige planerar att göra inrikesflyget fossilfritt till 2030 och siktar på fossilfri internationell flygtrafik till 2045.

Frankrikes metod

Samtidigt avser Frankrike att förbjuda inrikesflyg som kan ske med tågtrafik på mindre än 2,5 timmar vilket skulle innebära att flygtrafiken upphör från Paris till städer som Nantes, Lyon och Bordeaux.

Elflygplan i Nya Zeeland

I november skedde den första flygningen med ett elflygplan mellan Nya Zeelands nordö och sydö och nu förbereder Wellington International Airport för regelbunden flygtrafik med ett 12-sitsigt elflygplan inom fem år.

Framtidens flygplan

Flygplanstillverkaren Airbus planerar flygplan som drivs av väte och om vätet framställs med förnybar energi, till exempel bioenergi, så skulle Danmark kunna nå sitt mål enligt BBC.

Airbus siktar på att ha väteplanen redo för trafik år 2035.

Andra nyheter i Mette Frederiksens tal var bland annat följande:

Skrota den nuvarande och omfattande äldrelagen med en helt ny lag som är enklare och mer kortfattad och som ger alla äldre större värdighet, självbestämmande, stöd och valfrihet.

Se och läs hela Mette Frederiksens tal här.

Foto: Mette Frederiksen, FB

Ryssland öppnar eld mot Natolands fartyg

2025 12 12

Ryssland har attackerat fartyg ägda av ett Natoland.

Ryssland har utfört attacker mot två ukrainska hamnar på fredagen.

I samband med det har tre fartyg som tillhör Natolandet Turkiet skadats.

Attacken kom bara timmar efter att Putin träffade Turkiets president Erdogan.

Fartyg attackerade

Vladimir Putin har hotat med att hämnas för Ukrainas drönarattacker mot den ryska skuggflottan.

På fredagen har Ryssland attackerat två ukrainska hamnar, rapporterar Reuters.

Men i attackerna skadades tre fartyg ägda av Natolandet Turkiet. Det handlar om fartyg som bland annat fraktar livsmedel, uppger ukrainska källor.

Bara några timmar tidigare hade Turkiets president Tayyip Erdogan bett Putin om en begränsad vapenvila för att skydda energifaciliteter och just hamnar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har lagt upp bilder som visar ett brinnande fartyg i hamnen Chrnomorsk i Odesa-regionen.

– Det här visar återigen att ryssarna inte tar möjligheten till diplomati på allvar, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Bekräftas av ägare

Ägaren till det skeppet, Cenk Shipping, bekräftar att deras fartyg har drabbats av en attack klockan 16, lokal tid.

– I det här skedet finns det inga rapporter om döda eller skadade bland besättningen. Skadan tycks vara begränsad, kommenterar företaget i ett uttalande.

Den ryska attacken mot ukrainska hamnar kommer alltså efter att Ukraina i sin tur genomfört flera attacker, bland annat mot den så kallade ”skuggflottan” och mot fartyg i Kaspiska havet som fraktade militär utrustning.

Zelenskyj bekräftar Erdogans krav

Volodymyr Zelenskyj har också bekräftat att Turkiets president Erdogan vill se ett ”begränsat eldupphör” för att skydda energianläggningar och hamnar, och att han har tagit upp det med Putin.

– President Erdogan nämnde detta för mig. Jag sade till honom att vi skulle stödja det, säger Zelenskyj.

– Såvitt jag förstår sade ryssarna helt enkelt till dem att de inte skulle gå med på någon tillfällig vapenvila om inte ett avtal undertecknas, tillade Ukrainas president, vilket Ekonomibladet har rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Erdogans uppmaning till Putin - träffades idag

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen