Danska soldater inte välkomna – Sveriges regering uttrycker oro

2022 01 27

Den styrka som Danmark skickat till Mali som en del av det franskledda multinationella specialförbandet Task Force Takuba lämnar nu landet.

Danmark hade skickat en styrka på 90 personer till Mali för att att bekämpa militanta islamister, som en del av det franska multinationella specialförbandet Task Force Takuba, som även Sverige är en del av.

Inte välkomna 

Kort efter att de danska trupperna anlänt till Mali meddelade militärjuntan att de inte var välkomna i landet. Anledningen är att Juntan anser att Danmark inte har följt de protokoll som finns och att de även saknar en formell inbjudan.

– Kuppgeneralerna skickade ut ett offentligt uttalande där de återigen upprepade att Danmark inte är välkommet i Mali. Det kommer vi naturligtvis inte att stå ut med så därför har vi beslutat att dra hem våra soldater, säger Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod till DR.

Sverige på plats i Mali

Sverige bidrar med närmare 380 soldater i olika insatser i Mali och utrikesminister Ann Linde (S) är oroad över att de danska trupperna nu tvingas lämna.

Ann Linde (S) oroad

– Sverige beklagar att Danmark har tvingats dra tillbaka sin kontingent vid Task Force Takuba på grund av beslutet från maliska övergångsmyndigheterna. Vi har fortsatt nära kontakt med internationella partners för att diskutera möjliga konsekvenser för Takubaoperationenens status. Oroad över utvecklingen, meddelar Ann Linde (S) på Twitter ikväll.

Hundratals svenska soldater

Sverige bidrar med omkring 220 soldater och officerare till FN-insatsen Minusma, 150 till den multinationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba och 8 officerare till EU:s tränings- och utbildningsinsats EUTM Mali, uppger Försvarsmakten.

Frankrike vädjar till juntan

Frankrike och 14 andra länder har bett juntan att tillåta att de danska trupperna stannar kvar i landet och menar att Danmark faktiskt har följt det protokoll som finns. På det svarade en talesperson för juntan att de vill att Danmark tar hem sina trupper omedelbart och att Frankrike ska sluta med sina “koloniala reflexer”, uppger France 24 .

Kommer sannolikt att påverka framtiden

Juntans beslut att be Danmark att kalla hem sina trupper visar sannolikhet hur de kommer agera i framtiden. Norge, Ungern, Portugal, Rumänien och Litauen har planerat att skicka trupper till Mali senare i år, men om det kommer att tillåtas är oklart  

Bakgrund till spänningarna i Mali

Bakgrunden till de ökade spänningarna i Mali är bland annat att militärjuntan som tog makten i mars 2020 har inte har hållit de politiska val som de lovat. Något som adderar ytterligare en dimension till spänningarna är att militärjuntan tagit hjälp av det ryska säkerhetsbolaget  Wagnergruppen för att behålla makten. 

Foto: Forsvaret

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen