Danska lågpriskedjan expanderar i Sverige – “Efterfrågan är stor”

2025 04 12

Den danska lågpriskedjan Jem & Fix växer.

Lågpriskedjan fortsätter därmed utmana kedjor som Byggmax.

Jem & Fix öppnade två nya butiker i mars – och nu i april kommer ytterligare en butik att öppnas i Sverige.

Det rapporterar Market.

Ny butik

Jem & Fix öppnade den 25 mars i Ljusdal och den 4 mars i Kil.

Dessutom slog man upp en ny butik i Lomma den 25 februari.

Den 14 april blir det dags för nästa öppning – då byggkedjan etablerar sig i Simrishamn.

“Stor efterfrågan”

Vd Fredrik Hennings kommenterar.

– Vi finns redan i Ystad, Skurup och Sjöbo, men för många är butiken i Simrishamn vår första ”äkta” Österlen-butik, säger han.

– Vi vet att efterfrågan är stor och ser fram emot att få bidra till ett starkare handelsutbud i regionen.

Det är Jem & Fix

Kedjan grundades i Danmark, med det något ovanliga namnet som kommer från danskans ”hjem og fiks”, det vill säga ”hem och fix”.

År 1988 öppnade den första Jem & fix-butiken i danska Fredericia.

De första svenska butikerna öppnade år 2005, i Karlshamn, Karlskrona och Gislaved. 

Sedan dess har organisationen vuxit ordentligt, och idag har kedjan över 220 butiker i Skandinavien – med 71 butiker i Sverige, 135 i Danmark och 20 i Norge.

“Är enormt”

Jem & Fix är ett familjeägt företag, och en del av Harald Nyborg-koncernen tillsammans med Harald Nyborg och Daells Bolighus.

Lågpriskedjan går mot strömmen i en tid då många företag i olika branscher tvingas slå igen dörrarna på grund av de ekonomiska förutsättningarna.

Lågkonjunkturen har bitit sig fast i Sverige och konkursansökningarna fortsätter att ramla in månad efter månad.

Företagsägare fortsätter att blicka mot Riksbanken i hopp om ytterligare räntesänkningar.

Riksbanken har aviserat att det inte kommer att bli några sänkningar i närtid.

Dock har USA:s president Donald Trumps tullar ändrat på förutsättningarna – och vissa bedömare pekar på att det kan bli räntesänkningar inom kort trots allt.

Foto: Jem & fix

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen