Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen