Danmark varnar turister – “Håll er borta”

2023 09 08

En av Danmarks absolut största turistattraktioner har trätt in i en ny verklighet.

Drygt en miljon besöker platsen varje år – och folk beskriver den som “en annan värld”.

Det handlar om stadsdelen Christiania i Köpenhamn som den senaste tiden har drabbats hårt av en våldsvåg och kriminella gäng.

Unikt budskap

I slutet av augusti sköts en man i 30-årsåldern ihjäl i just Christiania. Fyra andra personer skadades i samma skjutning.

Det fick boende i området att gå ihop och kräva samma sak – stoppa droghandeln på gatan Pusher Street.

Ett unikt budskap med tanke på att Christiania sedan 1971 fungerat som ett parallellsamhälle där droger som cannabis florerat fritt utan att myndigheterna ingriper.

Och den bilden är intakt bland utländska turister som besöker stadsdelen, enligt en undersökning från danska TV2 Kosmopol.

"Håll er borta"

Att turister inte förstår riskerna i området oroar danska politiker.

Och nu går såväl justitieminister Peter Hummelgard (S) som Köpenhamns överborgmästare Sophie Hæstrup Andersen (S) ut och varnar potentiella besökare.

– Håll er borta. Det är inte längre det här öppna och härliga stället där man komma och köpa sig en bit “mys-cannabis, säger den senare i en intervju med SVT Skåne.

"Naiv föreställning"

Överborgmästaren poängterar att det istället har blivit ett samhälle där gängkriminella kämpar om marknadsandelar.

– Många av turisterna har en naiv föreställning om att det handlar om hippies som odlar hampa i ett drivhus där hemma, fyller Peter Hummelgard i.

Polisen misslyckas

En del frågar sig varför polisen inte bara går in på Pusher Street och rensar ut bodarna där det säljs hasch och cannabis.

– Det är inte så vettigt ur polisiär synvinkel, för historien har visat att man har misslyckats med det många gånger, säger Søren Thomassen, chefspolisinspektör vid Köpenhamnspolisen, till DR Nyheder.

Omger sig med vakter

Flera kranskommuner till Köpenhamn oroas också att våldet och brottsligheten kommer att flytta någon annanstans om den uppmärksammade gatan stängs av.

Men polisen är optimistisk om att kunna hantera ett sådant scenario.

– Det är komplext när man har så många kriminella på ett så litet område som Christiania. De omger sig med vakter och en massa annat skydd för att se till att vi inte kan komma in och göra som vi vill, säger Søren Thomassen.

Foto: Johan Nilsson/Øresundsbron

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen