Danmark varnar för ”extrema händelser” – 600 000 hushåll kan drabbas

2024 01 18

Tankesmedjan Concito har analyserat hur klimatförändringar kan komma att påverka danska hushåll under det nuvarande århundradet.

Enligt analysen kan ”extrema väderförhållanden” slå hårt mot många hushåll.

– 600 000 danska hem riskerar att drabbas av översvämningar till följd av det extrema vädret under detta århundradet, fastslår Concito enligt danska TV2.

En tredjedel kan drabbas

Bostäderna som befinner sig i farozonen ligger i ett område som motsvarar cirka 29 procent av Danmarks totala yta.

– Upp till en tredjedel av danskarna kan drabbas av dessa extrema händelser i slutet av detta sekel. Det är ganska allvarligt för människorna som bor där.

Det säger Jarl Krausing, biträdande chef på Conicitos, till TV2.

Han berättar att extremväder bland annat definieras som följande:

- Stormfloder

- Våldsamma eller långvariga skyfall

- Stigande grundvatten

Uppmaningen: Duscha inte

I södra Danmark har man redan känt av konsekvenserna av ett stigande grundvatten.

I byn Bylderup-Bov på Jylland har stigande grundvatten varit en utmaning i åratal.

– Efter den senaste tidens nederbörd har vi fått köra bort vattnet från avloppet i tankbilar. Marken är vattenmättad och på vissa ställen är det bara 20 centimeter ner till grundvattnet.

Det Henrik Moesgaard, som är avdelningschef på det kommunägda avloppsvattenbolaget i kommunen, till TV2.

Vidare berättar Moesgaard att bolaget återkommande uppmuntrar invånare att minimera sin vattenförbrukning.

Invånare uppmanas bland annat att undvika att duscha under dagar med kraftig nederbörd.  Detta för att  förhindra att vatten kommer upp ur avloppet.

– Så fort vattennivån stiger börjar det bubbla i dusch och toaletter. Det är stressigt, speciellt med två små barn med blöjor i huset, säger Petarina Bonnichsen, som är bosatt i Bylderup-Bov, till TV SYD.  

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen