Danmark slår larm: ”Allvarligaste sedan andra världskriget”

2025 04 10

Det framgår av en uppdaterad version av rapporten "National Security Picture", som Danmarks minister för samhällssäkerhet och beredskap, Torsten Schack Pedersen, presenterar på torsdagen.

Pekar ut två risker

Det är fjärde gången som "National Security Picture" ges ut.

Rapporten publicerades första gången 2013. Då lades större tonvikt på klimathotet och risken för en ny pandemi.   

Den uppdaterade versionen handlar i större utsträckning om det militära hotet mot Danmark.

I synnerhet varnar rapporten för att Danmark riskerar att drabbas av hybridkrigföring och sabotage mot exempelvis energiförsörjning. Det finns dock inget direkt hot om en konventionell militär attack mot Danmark.

– Här och nu är risken för cyberattacker, sabotage eller extrema klimathändelser större än en vanlig militär attack, säger Torsten Schack Pedersen enligt TV2. 

Brev till kommuner 

Rapporten har tagits fram av den danska beredskapsmyndigheten i samarbete med myndigheter och experter.

Med anledning av hotbilden kommer danska myndigheter att skicka ut ett brev till kommuner och regioner. Brevet innehåller tydliga uppmaningar och rekommendationer om att säkerställa att utsatta grupper har tillgång till vatten, mat och medicin vid krissituationer. 

– Vi måste vidta nödvändiga åtgärder så att vi är väl förberedda för några av de mer extrema scenarierna som har beskrivits, säger Torsten Schack Pedersen.

Varnat för storskaligt krig

Danmark har tidigare varnat för hotbilden mot Norden och Europa.

I februari fastslog det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, att risken för ett storskaligt krig i Europa har ökat.

I en uppdaterad analys framhöll FE att Ryssland sannolikt att vara mer benägna att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, skriver underrättelsetjänsten.

Kan hota Sverige med kärnvapen

FE varnade också för att den ryska krigsmakten kan hota både Sverige och Finland med kärnvapen i närtid.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, står det i rapporten från februari. 

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: WikiImages

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Exceptionellt förslag” från Ryssland – direkt till Turkiet

2025 09 17

Den ryska krigsmakten lider av brist på utrustning.

– Enligt turkiska källor har Ryssland satt in alla tillgängliga luftvärnssystem i kriget mot Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Ryssland till Turkiet med en förfrågan för att lösa krisen.

”Exceptionellt förslag” till Turkiet

2017 köpte Turkiet två S-400-system från Ryssland för 2,5 miljarder dollar.

De två luftvärnssystemen levererades ett par år senare.

Nu vill Ryssland, enligt uppgifter, köpa tillbaka systemen.

– Ryssland har föreslagit Turkiet att köpa tillbaka landets luftvärnsrobotsystem S-400, enligt flera turkiska medier, rapporterar den finska kvällstidningen Iltalehti.

Underutnyttjade

Turkiet har inte använt luftvärnssystemen i någon större utsträckning.

Det beror på att de inte är kompatibla med Natos antimissilsystem.

Dessutom är livslängden för de robotar som levererades med systemen begränsad.

– Rysslands förslag är exceptionellt, men källor inom Rysslands statliga nyhetsbyrå Ria Novosti hävdar att det för närvarande inte finns några officiella diskussioner i frågan, framhåller tidningen.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

Utvecklar egen teknik

Den turkiska militären håller på att utveckla ett eget luftförsvarsprojekt för att minska sitt beroende av utländsk teknik.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan sa i juni, mitt under konflikten mellan Israel och Iran, att de luftvärnssystem som köpts in från Ryssland inte skulle räcka för att säkra hela det turkiska luftrummet.

Det kan tala för att Turkiet har ett intresse av att sälja de två luftvärnssystemen, framhåller Iltalehti.

Historiskt god relation

Den turkiske ledaren Erdoğan har historiskt haft en god relation med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Turkiet har sedan invasionen av Ukraina ofta kritiserats för att ha upprätthållit en god relation till Ryssland och har ofta, tillsammans med Ungern, beskrivits som det mest ryssvänliga landet inom Nato.

Landet har också vid flera tillfällen motsatt sig västerländska sanktioner mot Ryssland.

LÄS MER HÄR: Ryssland riktar dramatisk anklagelse mot Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen