Dåliga nyheter för de som vill sälja sin bostad

2024 02 11

Det har varit en turbulent period på bostadsmarknaden de senaste åren med kraftigt skenande räntor på bostadslånen.

Dessutom har många potentiella köpare pressats av stigande levnadskostnader när bland annat matpriser och bränslepriset gått upp rejält.

Botten

Nu visar nya siffror från Svensk Mäklarstatistik att det är bottenlåga siffror när det gäller temperaturen på bostadsmarknaden.

– Inte sedan 2017 har det sålts så få bostadsrätter under en tremånadersperiod som under november till januari, rapporterar Sveriges Radio.

Under de senaste tre månaderna har blott 963 bostadsrätter bytt ägare.

– Priserna på både villor och bostadsrätter sjönk med tre procent jämfört med perioden innan, framhåller SR.

Att det är så dålig fart på bostadsmarknaden kan skapa stora problem för personer som vill flytta eller av andra skäl är i behov av att sälja sin bostad.

I Storstockholm har priserna på bostadsrätter fallit med närmare en procent i januari och i Storgöteborg är fallet över 2 procent.

Positiva signaler

Mäklarsamfundet ser ändå ljus i tunneln.

– Nu väntar med stor sannolikhet räntesänkningar, spekulanterna börjar komma tillbaka till visningarna och majoriteten av mäklarna tror på oförändrade priser under årets första kvartal.

Det framhåller Mäklarsamfundets vd Oskar Öholm till mäklarstatistik.se.

Sett till hela landet föll priset på bostadsrätter med -0,8 procent i januari och med -2,7 procent november till januari.

För villor var prisfallet under januari -0,6 procent i hela landet och -3,1 procent i Storgöteborg som drabbats av ett extra stort fall.

Medelpriset för bostadsrätter ligger i dag på cirka 43 000 kronor i Sverige.

Stora skillnader

Medelpriset för bostadsrätter i centrala Stockholm ligger på 102 000 kronor.

Motsvarande siffror för centrala Göteborg respektive centrala Malmö är 60 000 kronor respektive 37 000 kronor.

Även medelpriset för villor är mycket högre i Stockholmsområdet jämfört med riket i övrigt.

I Sverige som helhet är priset 3,7 miljoner kronor.

I Stockholms, Göteborgs och Malmös storstadsområden är motsvarande medelpris för villor 6,4 miljoner kronor, 5,1 miljoner kronor och 4,8 miljoner kronor.

Medelpriset för fritidshus i landet som helhet är i dag 2.2 miljoner kronor.

Foto: J. Briscoe

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen