Dåliga nyheter för de som vill sälja sin bostad

2024 02 11

Nya siffror från Svensk Mäklarstatistik utgör dyster läsning för de som vill sälja sin villa eller bostadsrätt.

Det har varit en turbulent period på bostadsmarknaden de senaste åren med kraftigt skenande räntor på bostadslånen.

Dessutom har många potentiella köpare pressats av stigande levnadskostnader när bland annat matpriser och bränslepriset gått upp rejält.

Botten

Nu visar nya siffror från Svensk Mäklarstatistik att det är bottenlåga siffror när det gäller temperaturen på bostadsmarknaden.

– Inte sedan 2017 har det sålts så få bostadsrätter under en tremånadersperiod som under november till januari, rapporterar Sveriges Radio.

Under de senaste tre månaderna har blott 963 bostadsrätter bytt ägare.

– Priserna på både villor och bostadsrätter sjönk med tre procent jämfört med perioden innan, framhåller SR.

Att det är så dålig fart på bostadsmarknaden kan skapa stora problem för personer som vill flytta eller av andra skäl är i behov av att sälja sin bostad.

I Storstockholm har priserna på bostadsrätter fallit med närmare en procent i januari och i Storgöteborg är fallet över 2 procent.

Positiva signaler

Mäklarsamfundet ser ändå ljus i tunneln.

– Nu väntar med stor sannolikhet räntesänkningar, spekulanterna börjar komma tillbaka till visningarna och majoriteten av mäklarna tror på oförändrade priser under årets första kvartal.

Det framhåller Mäklarsamfundets vd Oskar Öholm till mäklarstatistik.se.

Sett till hela landet föll priset på bostadsrätter med -0,8 procent i januari och med -2,7 procent november till januari.

För villor var prisfallet under januari -0,6 procent i hela landet och -3,1 procent i Storgöteborg som drabbats av ett extra stort fall.

Medelpriset för bostadsrätter ligger i dag på cirka 43 000 kronor i Sverige.

Stora skillnader

Medelpriset för bostadsrätter i centrala Stockholm ligger på 102 000 kronor.

Motsvarande siffror för centrala Göteborg respektive centrala Malmö är 60 000 kronor respektive 37 000 kronor.

Även medelpriset för villor är mycket högre i Stockholmsområdet jämfört med riket i övrigt.

I Sverige som helhet är priset 3,7 miljoner kronor.

I Stockholms, Göteborgs och Malmös storstadsområden är motsvarande medelpris för villor 6,4 miljoner kronor, 5,1 miljoner kronor och 4,8 miljoner kronor.

Medelpriset för fritidshus i landet som helhet är i dag 2.2 miljoner kronor.

Foto: J. Briscoe

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen