Dåliga nyheter för alla saltälskare – kräver massiva åtgärder

2023 03 10

Världens länder måste vidta ”massiva åtgärder” för att lyckas med målet att minska saltkonsumtionen med 30 procent.

Målet, som utstakats av Världshälsoorganisationen WHO, ska vara uppfyllt till 2025.

Nästan 200 länder förband sig till målet 2013.

I dag har endast nio länder vidtagit tillräckligt omfattande åtgärder och lyckats minska befolkningens saltintag, uppger WHO.

Det handlar om följande länder:

- Brasilien

- Chile

- Spanien

- Tjeckien

- Litauen

- Mexiko

- Saudiarabien

- Malaysia

- Uruguay

Går för långsamt

– Det har gått långsamt framåt. Endast ett fåtal länder har kunnat minska befolkningens saltintag, men ingen har lyckats uppnå målet, säger Francesco Branca, chef för WHO:s avdelning för näring och hälsa till CNN.

Salt är ett viktigt ämne, men en överkonsumtion ökar risken för hjärtsjukdomar, stroke och för tidig död.

Ovanstående står för två miljoner dödsfall per år, rapporterar Institute for Health Metrics and Evaluation.

Kräver kraftiga åtgärder

WHO uppmanar nu världens länder att agera gällande saltfrågan.

Enligt organisationen måste det genomsnittliga saltintaget ner till 5 gram per dag för vuxna. I dag ligger det genomsnittliga intaget av salt på 10,8 gram per dag.

– Vi kan minska saltintaget genom att tillsätta mindre salt till maten och genom att köpa mat som innehåller en mindre saltmängd. Men myndigheterna måste göra de här valen enklare, säger Francesco Branca till CNN.

Flera förslag

 WHO föreslår nu följande åtgärder för att minska saltintaget:

- En minskad mängd salt i processad mat

- En begränsning av mat som innehåller mycket salt vid offentliga institutioner

- Synligare och tydligare etiketter på matvaror med information om näringsinnehållet, så att konsumenter lättare kan välja varor som innehåller mindre salt

- Kampanjer i massmedier för att minska saltintaget  

Sverige och salt

I genomsnitt äter svensken 11 gram salt per dag, vilket motsvarar ungefär två teskedar.

Livsmedelsverket rekommenderar sedan länge en halvering av saltkonsumtionen.

– I dag är det få som äter så lite salt, så det skulle innebära en stor förändring. Dessutom är det nog få som vet hur mycket salt de faktiskt får i sig, säger Annika Rosengren, som är professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, till DN.

Fakta salt och hälsan

- I salt finns natrium som är viktigt för olika funktioner i kroppen. Men mycket natrium kan höja blodtrycket, och det i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njurskador.

- I dag uppskattas var fjärde vuxen i Sverige ha högt blodtryck, och närmare hälften av alla över 65 år.

- För hälsan bör man inte få i sig mer än 1 tesked salt (6 gram) per dag. I genomsnitt får vi i oss ungefär dubbelt så mycket salt som rekommenderas. 

Källa: Livsmedelsverket

Foto: M. Vigerova resp J. Tunstra

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen