Dåliga nyheter för alla saltälskare – kräver massiva åtgärder

2023 03 10

Världens länder måste vidta ”massiva åtgärder” för att lyckas med målet att minska saltkonsumtionen med 30 procent.

Målet, som utstakats av Världshälsoorganisationen WHO, ska vara uppfyllt till 2025.

Nästan 200 länder förband sig till målet 2013.

I dag har endast nio länder vidtagit tillräckligt omfattande åtgärder och lyckats minska befolkningens saltintag, uppger WHO.

Det handlar om följande länder:

- Brasilien

- Chile

- Spanien

- Tjeckien

- Litauen

- Mexiko

- Saudiarabien

- Malaysia

- Uruguay

Går för långsamt

– Det har gått långsamt framåt. Endast ett fåtal länder har kunnat minska befolkningens saltintag, men ingen har lyckats uppnå målet, säger Francesco Branca, chef för WHO:s avdelning för näring och hälsa till CNN.

Salt är ett viktigt ämne, men en överkonsumtion ökar risken för hjärtsjukdomar, stroke och för tidig död.

Ovanstående står för två miljoner dödsfall per år, rapporterar Institute for Health Metrics and Evaluation.

Kräver kraftiga åtgärder

WHO uppmanar nu världens länder att agera gällande saltfrågan.

Enligt organisationen måste det genomsnittliga saltintaget ner till 5 gram per dag för vuxna. I dag ligger det genomsnittliga intaget av salt på 10,8 gram per dag.

– Vi kan minska saltintaget genom att tillsätta mindre salt till maten och genom att köpa mat som innehåller en mindre saltmängd. Men myndigheterna måste göra de här valen enklare, säger Francesco Branca till CNN.

Flera förslag

 WHO föreslår nu följande åtgärder för att minska saltintaget:

- En minskad mängd salt i processad mat

- En begränsning av mat som innehåller mycket salt vid offentliga institutioner

- Synligare och tydligare etiketter på matvaror med information om näringsinnehållet, så att konsumenter lättare kan välja varor som innehåller mindre salt

- Kampanjer i massmedier för att minska saltintaget  

Sverige och salt

I genomsnitt äter svensken 11 gram salt per dag, vilket motsvarar ungefär två teskedar.

Livsmedelsverket rekommenderar sedan länge en halvering av saltkonsumtionen.

– I dag är det få som äter så lite salt, så det skulle innebära en stor förändring. Dessutom är det nog få som vet hur mycket salt de faktiskt får i sig, säger Annika Rosengren, som är professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, till DN.

Fakta salt och hälsan

- I salt finns natrium som är viktigt för olika funktioner i kroppen. Men mycket natrium kan höja blodtrycket, och det i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njurskador.

- I dag uppskattas var fjärde vuxen i Sverige ha högt blodtryck, och närmare hälften av alla över 65 år.

- För hälsan bör man inte få i sig mer än 1 tesked salt (6 gram) per dag. I genomsnitt får vi i oss ungefär dubbelt så mycket salt som rekommenderas. 

Källa: Livsmedelsverket

Foto: M. Vigerova resp J. Tunstra

Text: Redaktionen


”Ge upp vapen” – USA ställer massivt krav på Ukraina

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.  

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen 

Donbas i blickfånget 

Kreml har tidigare krävt att hela Donbasregionen i östra Ukraina ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats 

Foto: 

Text: Redaktionen


19nov25

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 19

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025 4,6
2024 5,0
2023 4,1
2022 1,7
2021 1,4
2020 1,9
2019 1,9
2018 1,1
2017 0,8
2016 0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl 

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen