Dåliga nyheter för alla saltälskare – kräver massiva åtgärder

2023 03 10

Målet, som utstakats av Världshälsoorganisationen WHO, ska vara uppfyllt till 2025.

Nästan 200 länder förband sig till målet 2013.

I dag har endast nio länder vidtagit tillräckligt omfattande åtgärder och lyckats minska befolkningens saltintag, uppger WHO.

Det handlar om följande länder:

- Brasilien

- Chile

- Spanien

- Tjeckien

- Litauen

- Mexiko

- Saudiarabien

- Malaysia

- Uruguay

Går för långsamt

– Det har gått långsamt framåt. Endast ett fåtal länder har kunnat minska befolkningens saltintag, men ingen har lyckats uppnå målet, säger Francesco Branca, chef för WHO:s avdelning för näring och hälsa till CNN.

Salt är ett viktigt ämne, men en överkonsumtion ökar risken för hjärtsjukdomar, stroke och för tidig död.

Ovanstående står för två miljoner dödsfall per år, rapporterar Institute for Health Metrics and Evaluation.

Kräver kraftiga åtgärder

WHO uppmanar nu världens länder att agera gällande saltfrågan.

Enligt organisationen måste det genomsnittliga saltintaget ner till 5 gram per dag för vuxna. I dag ligger det genomsnittliga intaget av salt på 10,8 gram per dag.

– Vi kan minska saltintaget genom att tillsätta mindre salt till maten och genom att köpa mat som innehåller en mindre saltmängd. Men myndigheterna måste göra de här valen enklare, säger Francesco Branca till CNN.

Flera förslag

 WHO föreslår nu följande åtgärder för att minska saltintaget:

- En minskad mängd salt i processad mat

- En begränsning av mat som innehåller mycket salt vid offentliga institutioner

- Synligare och tydligare etiketter på matvaror med information om näringsinnehållet, så att konsumenter lättare kan välja varor som innehåller mindre salt

- Kampanjer i massmedier för att minska saltintaget  

Sverige och salt

I genomsnitt äter svensken 11 gram salt per dag, vilket motsvarar ungefär två teskedar.

Livsmedelsverket rekommenderar sedan länge en halvering av saltkonsumtionen.

– I dag är det få som äter så lite salt, så det skulle innebära en stor förändring. Dessutom är det nog få som vet hur mycket salt de faktiskt får i sig, säger Annika Rosengren, som är professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, till DN.

Fakta salt och hälsan

- I salt finns natrium som är viktigt för olika funktioner i kroppen. Men mycket natrium kan höja blodtrycket, och det i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njurskador.

- I dag uppskattas var fjärde vuxen i Sverige ha högt blodtryck, och närmare hälften av alla över 65 år.

- För hälsan bör man inte få i sig mer än 1 tesked salt (6 gram) per dag. I genomsnitt får vi i oss ungefär dubbelt så mycket salt som rekommenderas. 

Källa: Livsmedelsverket

Foto: M. Vigerova resp J. Tunstra

Text: Redaktionen

Beskedet: inför straff i skolan – ska få barnen att lyda

2025 10 23

Så lyder det nya förslaget från Liberalerna.

Partistyrelsen är eniga om beslutet.

“Bestraffningarna” ska kunna bestämmas av lärare och ska kunna bestå av praktiska sysslor som exempelvis att plocka skräp på skolgården eller hjälpa till matsalen, rapporterar DN.

– Det behövs en kulturförändring där vi avskaffar elevinflytandet för att skapa en skola som präglas av disciplin, säger Simona Mohamsson, partiledare i Liberalerna tillika utbildnings- och integrationsminister, till tidningen.

"Disciplinär åtgärd"

Simona Mohamsson vill dock inte använda ordet “bestraffning”. Hon kallar det istället för en “disciplinär åtgärd” som ämnar att “sätta gränser”.

Poängen är att eleven ska göra rätt för sig när den betett sig illa. 

Det ska bli upp till läraren att utdela bestraffningen. Någon risk för maktmissbruk ser inte partiledaren.

– Nej, det handlar om att bygga en kultur där elever lär sig om rättvisa och där de som inte beter sig ska få möjlighet att visa att de bryr sig, säger Simona Mohamsson.

Gymnasieministern: Inte barnens sak

Liberalernas beslut handlar även om ett förslag om att ta bort elevinflytandet. Skolverket konstaterar att “elever har rätt till inflytande över sin utbildning och arbetsmiljö”, till exempel genom att hålla möten och organisera sig.

Enligt Mohamsson motiveras även detta beslut med att det behövs en kulturförändring och en skola som “präglas av disciplin".

LÄS MER: Ilska inom regeringen – skyller på Liberalerna

Hon tycks få medhåll från tidigare skolminister och numera gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om den saken.

– I min värld ska eleverna inte ha något inflytande över undervisningen, sade Lotta Edholm till Vi Lärare i våras och tillade:

– Det är inte barnens sak att besluta om hur undervisningen ska läggas upp eller vilka examinationsformer man ska. Mycket av det här elevinflytandet strider faktiskt mot barnkonventionen.

Nyligen fattade Liberalerna även beslut om att man vill fasa ut aktiebolagen och förbjuda vinstintresset i skolan.

LÄS OCKSÅ: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp K. Eliason

Text: Redaktionen