Dåliga nyheter för alla saltälskare – kräver massiva åtgärder

2023 03 10

Världens länder måste vidta ”massiva åtgärder” för att lyckas med målet att minska saltkonsumtionen med 30 procent.

Målet, som utstakats av Världshälsoorganisationen WHO, ska vara uppfyllt till 2025.

Nästan 200 länder förband sig till målet 2013.

I dag har endast nio länder vidtagit tillräckligt omfattande åtgärder och lyckats minska befolkningens saltintag, uppger WHO.

Det handlar om följande länder:

- Brasilien

- Chile

- Spanien

- Tjeckien

- Litauen

- Mexiko

- Saudiarabien

- Malaysia

- Uruguay

Går för långsamt

– Det har gått långsamt framåt. Endast ett fåtal länder har kunnat minska befolkningens saltintag, men ingen har lyckats uppnå målet, säger Francesco Branca, chef för WHO:s avdelning för näring och hälsa till CNN.

Salt är ett viktigt ämne, men en överkonsumtion ökar risken för hjärtsjukdomar, stroke och för tidig död.

Ovanstående står för två miljoner dödsfall per år, rapporterar Institute for Health Metrics and Evaluation.

Kräver kraftiga åtgärder

WHO uppmanar nu världens länder att agera gällande saltfrågan.

Enligt organisationen måste det genomsnittliga saltintaget ner till 5 gram per dag för vuxna. I dag ligger det genomsnittliga intaget av salt på 10,8 gram per dag.

– Vi kan minska saltintaget genom att tillsätta mindre salt till maten och genom att köpa mat som innehåller en mindre saltmängd. Men myndigheterna måste göra de här valen enklare, säger Francesco Branca till CNN.

Flera förslag

 WHO föreslår nu följande åtgärder för att minska saltintaget:

- En minskad mängd salt i processad mat

- En begränsning av mat som innehåller mycket salt vid offentliga institutioner

- Synligare och tydligare etiketter på matvaror med information om näringsinnehållet, så att konsumenter lättare kan välja varor som innehåller mindre salt

- Kampanjer i massmedier för att minska saltintaget  

Sverige och salt

I genomsnitt äter svensken 11 gram salt per dag, vilket motsvarar ungefär två teskedar.

Livsmedelsverket rekommenderar sedan länge en halvering av saltkonsumtionen.

– I dag är det få som äter så lite salt, så det skulle innebära en stor förändring. Dessutom är det nog få som vet hur mycket salt de faktiskt får i sig, säger Annika Rosengren, som är professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, till DN.

Fakta salt och hälsan

- I salt finns natrium som är viktigt för olika funktioner i kroppen. Men mycket natrium kan höja blodtrycket, och det i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njurskador.

- I dag uppskattas var fjärde vuxen i Sverige ha högt blodtryck, och närmare hälften av alla över 65 år.

- För hälsan bör man inte få i sig mer än 1 tesked salt (6 gram) per dag. I genomsnitt får vi i oss ungefär dubbelt så mycket salt som rekommenderas. 

Källa: Livsmedelsverket

Foto: M. Vigerova resp J. Tunstra

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen