Då kan fler butiker komma till stadskärnorna

2024 08 18

Det finns en tydlig lösning på butiksdöden.

Det menar arkitekturkritikern Mark Isitt.

På senare år har mängder av butiker i många svenska städer tvingats slå igen dörrarna.

Samtidigt beställer allt fler svenskar hem varor från nätet.

Nu menar Isitt att det finns en tydlig lösning som kan få tillbaka butikerna till stadskärnorna igen.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Då kommer de tillbaka

Isitt framhåller att det är besvärande att så många butiker behöver slå igen.

– Det är en pest som sprider sig, säger han till SR.

Han förklarar vidare att det finns en tydlig lösning som kan få butikerna att komma tillbaka till stadskärnorna.

Det är att sänka lokalhyrorna omedelbart.

– E-handeln har tagit över. Man måste sluta tänka kring de här lokalerna som att de ska vara en inkomstkälla varje månad i form av hyresinbetalningar. De kan istället vara lokaler som kan ha verksamheter som profilerar en fastighet och därmed höjer fastighetens värde.

“Kommer bli fler”

Butiksdöden är redan ett faktum i många svenska städer och enligt prognoser från tidigare i år fastslår Svensk Handel att läget kan bli tuffare.

– Nu är vi i en situation där vi kommer att få hyreshöjningar på mer än 18 procent i en lågkonjunktur, säger Martin Kits, näringspolitisk chef på Svensk Handel, till SVT.

– Jag tror att vi kommer att få se många fler butiker som måste kasta in handduken.

Många städer

I många svenska städer råder oro bland lokalbefolkningen gällande den minskande andelen fysiska butiker.

I Hallandsposten har situationen i Halmstad uppmärksammats.

– Det är tyvärr alldeles för lätt att se de mörka molnen över Halmstads city, skriver Mattias Karlsson i en ledare för tidningen.

– Butik efter butik bommar igen och det tar allt längre tid att fylla de tomma lokalerna med nya hyresgäster. Stadskärnan har drabbats av kronisk butiksdöd.

E-handeln på frammarsch

Bidragande orsaker till utvecklingen har dels med höga hyror och svår konjunktur att göra.

Den ledande anledningen bedöms dock vara E-handels fortsatta frammarsch, där många tycker det är skönare och lättare att beställa hem saker från nätet.

Foto: C. Banks

Text: Redaktionen


Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 20

Sveriges export till USA störtdyker.

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN. 

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas 

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


”Helvetet” har kommit till Ryssland

2026 04 20

Hamnen i ryska Tuapse står i lågor. 

Detta efter en massiv ukrainsk drönarattack mot oljeraffinaderiet i staden, som ligger vid Svarta havet drygt tio mil söder om Krasnodar.

– Stora lågor sågs slå ut från området samtidigt som rapporter om att minst två lagringstankar brann vid raffinaderiet, uppger Kyiv Independent.

Flera invånare rapporterar om explosioner och på nätet cirkulerar bilder och filmer från platsen.

– Förväxla det inte med helvetet, framhåller en användare på X.

Nav för exporten

Oljeraffinaderiet i Tuapse, som är ett nav för den ryska oljeexporten, är en anläggning som tillhör jätten Rosneft och är ett av de tio största raffinaderierna i Ryssland.

Hela tolv miljoner ton råolja kan raffineras per år i anläggningen, enligt den ukrainska tidningen.

Syftet med denna och liknande attacker är att slå mot Rysslands viktigaste inkomstkälla, i synnerhet i takt med att Irankriget fått oljepriserna att skjuta i höjden.

Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har ukrainska attacker mot den ryska oljan resulterat i förlorade oljeintäkter på minst 2,3 miljarder dollar för Ryssland.

Och den siffran gäller enbart mars månad.

– Jag är tacksam mot alla våra krigare för deras precision. Vi kommer att fortsätta detta arbete i april, sade Zelenskyj i helgen enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Trump: Världen brukade skratta åt oss

40 procent av kapaciteten

Nattens drönarattack, som brukligt inte kommenterats av den ukrainska militären, mot Tuapse är den andra inom enbart ett par dagar. 

Förra månaden rapporterades att drygt 40 procent av Rysslands potentiella oljeexport satts på spel, till följd av ukrainska långdistansattacker och beslagtaganden av fartyg inom den ryska skuggflottan.

Den senaste tidens ökade oljepriser har emellertid varit goda nyheter för Ryssland.

Förra veckan uppgraderade Internationella valutafonden, IMF, sin prognos för Rysslands tillväxt med 0,3 procent. 

Uppskattningen just nu är att Rysslands ekonomi kommer att växa med 1,1 procent under 2026.

LÄS MER: USA och Ukraina överens – premiärministern bekräftar

Foto: Exilnova_plus/Sociala medier

Text: Redaktionen