Det menar arkitekturkritikern Mark Isitt.

På senare år har mängder av butiker i många svenska städer tvingats slå igen dörrarna.

Samtidigt beställer allt fler svenskar hem varor från nätet.

Nu menar Isitt att det finns en tydlig lösning som kan få tillbaka butikerna till stadskärnorna igen.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Då kommer de tillbaka

Isitt framhåller att det är besvärande att så många butiker behöver slå igen.

– Det är en pest som sprider sig, säger han till SR.

Han förklarar vidare att det finns en tydlig lösning som kan få butikerna att komma tillbaka till stadskärnorna.

Det är att sänka lokalhyrorna omedelbart.

– E-handeln har tagit över. Man måste sluta tänka kring de här lokalerna som att de ska vara en inkomstkälla varje månad i form av hyresinbetalningar. De kan istället vara lokaler som kan ha verksamheter som profilerar en fastighet och därmed höjer fastighetens värde.

“Kommer bli fler”

Butiksdöden är redan ett faktum i många svenska städer och enligt prognoser från tidigare i år fastslår Svensk Handel att läget kan bli tuffare.

– Nu är vi i en situation där vi kommer att få hyreshöjningar på mer än 18 procent i en lågkonjunktur, säger Martin Kits, näringspolitisk chef på Svensk Handel, till SVT.

– Jag tror att vi kommer att få se många fler butiker som måste kasta in handduken.

Många städer

I många svenska städer råder oro bland lokalbefolkningen gällande den minskande andelen fysiska butiker.

I Hallandsposten har situationen i Halmstad uppmärksammats.

– Det är tyvärr alldeles för lätt att se de mörka molnen över Halmstads city, skriver Mattias Karlsson i en ledare för tidningen.

– Butik efter butik bommar igen och det tar allt längre tid att fylla de tomma lokalerna med nya hyresgäster. Stadskärnan har drabbats av kronisk butiksdöd.

E-handeln på frammarsch

Bidragande orsaker till utvecklingen har dels med höga hyror och svår konjunktur att göra.

Den ledande anledningen bedöms dock vara E-handels fortsatta frammarsch, där många tycker det är skönare och lättare att beställa hem saker från nätet.

Foto: C. Banks

Text: Redaktionen

Den förstnämnda höjs med fyra procent från och med 1 januari 2025 som en del av den automatiska uppräkningen – den högsta höjningen på nio år.

Men glädjen tycks vara kortvarig.

På tisdagsmorgonen kommer nämligen ett oväntat bakslag.

Det är organisationen SPF Seniorerna som slår larm om en kalldusch för såväl befintliga som framtida pensionärer.

Man pekar på konsekvenserna av “lappande och lagande” från politikens håll för att mildra en över lång tid utebliven höjning av den inkomstbaserade allmänna pensionen.

– Den allmänna pensionen har inte förstärkts. Istället har det lappats-och-lagats med skattelättnader, inkomstpensionstillägg och höjd garantipension. Resultaten har uteblivit och flera allvarliga effekter har uppstått som följd, framhåller SPF i en ny rapport.

"Lönar sig inte att arbeta"

SPF framhäver vidare att det numera inte “enbart är inbetalade avgifter och arbetslivsinsatser" som avgör pensionen för många äldre.

Drygt sju av tio pensionärer har istället statliga bidrag i form av garantipension och/eller inkomstpensionstillägg.

– Arbetets betydelse för pensionens storlek blir marginell för många, det lönar sig inte att arbeta för sin pension för tre av fyra av dagens och framtidens pensionärer, betonar SPF och tillägger:

– Detta beror främst på höjningen av garantipensionen samtidigt som inkomstpensionen inte har förstärkts. Således är det tveksamt om livsinkomstprincipen och principen om att systemet ska bygga på arbete kan sägas gälla för majoriteten seniorer.

Vill ändra pensionssystemet i grunden

I rapporten ifrågasätts även principen om ett pensionssystem fristående från statsfinanserna levs upp till längre.

Det har enligt SPF kostat 56 miljarder kronor från just statsfinanserna att komma till rätta med försvagningen av allmän pension sedan 2020.

– Olika bidragsåtgärder och lappande-och-lagande bör nu ha kommit till vägs ände som verktyg för att stärka pensionerna. En högre inkomstbaserad allmän pension genom höjd avgift till 18,5 procent skulle kosta omkring 25 miljarder kronor att genomföra. Det är dags att renovera och utveckla pensionssystemet, understryker SPF.

Organisationen föreslår nu att göra om pensionssytemet i grunden med högre pensionsavgit genom en omfördelning inom befintlig arbetsgivaravgift, som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del genom högre inkomstbaserad allmän pension.

Man vill även se över grundskyddet.

Foto: Anaterate

Text: Redaktionen