Det menar arkitekturkritikern Mark Isitt.

På senare år har mängder av butiker i många svenska städer tvingats slå igen dörrarna.

Samtidigt beställer allt fler svenskar hem varor från nätet.

Nu menar Isitt att det finns en tydlig lösning som kan få tillbaka butikerna till stadskärnorna igen.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Då kommer de tillbaka

Isitt framhåller att det är besvärande att så många butiker behöver slå igen.

– Det är en pest som sprider sig, säger han till SR.

Han förklarar vidare att det finns en tydlig lösning som kan få butikerna att komma tillbaka till stadskärnorna.

Det är att sänka lokalhyrorna omedelbart.

– E-handeln har tagit över. Man måste sluta tänka kring de här lokalerna som att de ska vara en inkomstkälla varje månad i form av hyresinbetalningar. De kan istället vara lokaler som kan ha verksamheter som profilerar en fastighet och därmed höjer fastighetens värde.

“Kommer bli fler”

Butiksdöden är redan ett faktum i många svenska städer och enligt prognoser från tidigare i år fastslår Svensk Handel att läget kan bli tuffare.

– Nu är vi i en situation där vi kommer att få hyreshöjningar på mer än 18 procent i en lågkonjunktur, säger Martin Kits, näringspolitisk chef på Svensk Handel, till SVT.

– Jag tror att vi kommer att få se många fler butiker som måste kasta in handduken.

Många städer

I många svenska städer råder oro bland lokalbefolkningen gällande den minskande andelen fysiska butiker.

I Hallandsposten har situationen i Halmstad uppmärksammats.

– Det är tyvärr alldeles för lätt att se de mörka molnen över Halmstads city, skriver Mattias Karlsson i en ledare för tidningen.

– Butik efter butik bommar igen och det tar allt längre tid att fylla de tomma lokalerna med nya hyresgäster. Stadskärnan har drabbats av kronisk butiksdöd.

E-handeln på frammarsch

Bidragande orsaker till utvecklingen har dels med höga hyror och svår konjunktur att göra.

Den ledande anledningen bedöms dock vara E-handels fortsatta frammarsch, där många tycker det är skönare och lättare att beställa hem saker från nätet.

Foto: C. Banks

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen