Då höjs avgiften för pass – kraftig prisökning

2024 03 27

Avgiften för att skaffa nytt pass kommer att höjas kraftigt, men den som är snabb hinner fortfarande göra det till den lägre avgiften.

För den som ska ut och resa i vår eller i sommar så gäller det att förnya sitt pass så snart som möjligt.

Åtminstone om man vill göra det till ett bra pris.

Regeringen har nämligen bestämt att priset ska höjas – med hela 25 procent.

– Regeringen har beslutat att ansökningsavgiften för vanliga pass och extra pass höjs från 400 kronor till 500 kronor, meddelar Justitiedepartementet.

Höjd i vår

Men än finns det alltså tid att skaffa nytt pass till det gamla priset.

Höjningen börjar gälla först senare i vår.

– Avgiftshöjningen gäller från och med den 1 maj 2024, uppger Justitiedepartementet.

– Samtidigt får Polismyndigheten i uppdrag att vidta åtgärder för att öka kostnadskontrollen och effektiviteten i den avgiftsfinansierade verksamheten, meddelar man också.

Finansierar verksamheten

Polismyndighetens passverksamhet är finansierad av de avgifter som medborgarna betalar för att få ut sina pass.

– De avgifter som betalas vid ansökan om pass ska täcka kostnaderna för verksamheten, enligt myndigheten.

Det är alltså för den egna verksamhetens skull som man nu höjer avgiften.

– En avgiftshöjning krävs för att Polismyndigheten ska kunna upprätthålla servicenivån och för att underskottet i passverksamheten inte ska öka.

Behöver analysera kostnaderna

Bakgrunden till höjningen är bland annat att Ekonomistyrningsverket har analyserat verksamheten.

– Analysen framhåller bland annat att Polismyndigheten behöver analysera kostnaderna för passverksamheten i större utsträckning än vad som görs i dag, uppger Justitiedepartementet.

Ha god framförhållning

För att boka nytt pass behöver man boka tid med god framförhållning, eftersom det ofta är kö.

Värt att veta är också att man måste ha med sig en giltig fysisk ID-handling när man besöker passexpeditionen.

Foto: CardMapr

Text: Redaktionen 


21 september 2026

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.  

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson. 

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


21 sep 26

”Skandal” – pensionärer rasar mot riksdagen

2026 09 21

SPF Seniorerna – Sveriges största intresseorganisation för pensionärer – riktar skarp kritik mot äldres representation i riksdagen.

Organisationen påpekar att endast 13 av 349 ledamöterna är 65 år eller äldre, vilket inte speglar befolkningens ålderssammansättning.

Siffran kan jämföras med att 29 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre i valet 2026. Om representationen i riksdagen skulle återspegla åldersgruppens andel skulle 101 av riksdagens ledamöter vara 65 år eller äldre, konstaterar SPF.

Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, anser att avsaknaden av äldre riksdagsledamöter är ett allvarligt problem.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger hon.

Hänvisar till livserfarenhet

Enligt SPF handlar äldres representation i riksdagen inte enbart om ålder. Organisationen framhåller att människor lever längre i dag, samtidigt som politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi påverkar generationer på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Bank-ID går ut med varning till användare

Uppmanar alla partier

SPF uppmanar nu samtliga politiska partier att ta frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.

ANDRA LÄSER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern 

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges riksdag

Text: Redaktionen