COVID-19: Regeringen ger svar om restriktioner

2022 12 07

Smittspridningen av covid-19 ökar och allt fler vårdas på sjukhus.

Totalt rapporterades 4 257 fall av covid-19 in i Sverige under vecka 47. Det är en ökning med 16 procent jämfört med veckan innan, uppger Folkhälsomyndigheten.

I Region Stockholm vårdas 425 patienter med covid-19 –  nio på IVA, 292 på akutsjukhus och 124 i geriatrisk vård.

Det är en ökning med 82 patienter på en vecka och den högsta siffran för regionen sedan februari, rapporterar SvD.

Fler och fler skippar påfyllnadsdosen

– Alla som är över 65 år rekommenderas en påfyllnadsdos, liksom personer under 65 år som har en eller flera riskfaktor för allvarlig sjukdom. Exempel på riskfaktorer är hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck och fetma.

Så lyder Folkhälsomyndighetens rekommendation.

Trots myndighetens uppmaning är det många som väljer att inte ta en femte påfyllnadsdos.

Knappt hälften, 54 procent, i Region Stockholm har följt uppmaningen, erfar SvD.

– Jag skulle helst vilja få upp det procenttalet ytterligare. Om man är över 65 eller tillhör riskgrupper med bakomliggande sjukdomar, då löper man risk för allvarlig sjukdom och bör ta fem sprutor. Det är viktigt, säger Johan Bratt, chefläkare i Region Stockholm, till SvD.

Han förklarar att personer som har haft covid-19 vanligtvis har en immunitet mot viruset i drygt tre månader. Efter tidsperioden är det klokt att överväga en ny påfyllnadsdos anser Johan Bratt.

– Är man i det äldre spannet över 50 år och vet med sig att det gått ganska lång tid sedan man hade en covidinfektion, då är det ett bra erbjudande att ta när vi har en ökad smittspridning, säger chefläkaren till SvD.

Inga nya restriktioner

Trots en ökad smittspridning planerar inte regeringen att införa nya restriktioner.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD).

– Vi har en beredskap för om läget förvärras på ett sätt som vi inte ser nu, men vi har ju bedömt att det inte är en samhällsfarlig sjukdom längre, säger ministern till SR Ekot.

Vidare understryker Jakob Forssmed att det i nuläget inte heller är aktuellt med någon storslagen testning i Sverige.  

Ministern betonar att Folkhälsomyndigheten har en bra bild av smittspridningen, bland annat genom prover på avloppsvatten.

– Att skala upp till en storskalig testning kan behövas i något läge, men det är väldigt kostsamt och resurskrävande. Nu är bedömningen att man kan följa detta på annat sätt, säger Jakob Forssmed till SR.

Foto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen


2 maj 2026

Trump kan stoppas

2026 05 03

Trump kan hindras från att förverkliga ett tungt hot.

President Donald Trump har meddelat att 5 000 amerikanska soldater som är stationerade i Tyskland ska dras tillbaka.

Samtidigt säger han att det bara är början och att många fler soldater kan dras tillbaka från Tyskland.

Han hotar också med att dra tillbaka soldater från Italien och Spanien.

Men Trumps hot om minskad truppnärvaro i Europa kan stöta på rejäla hinder.

Begränsningar för Trump

Planerna kan möta stora hinder i kongressen, rapporterar Fox News.

En av de senaste försvarslagarna som har antagits gör gällande att truppnärvaron inte får dras ned till under 76 000, såvida inte administrationen lämnar in en detaljerad riskbedömning. Vita huset måste visa för kongressen att åtgärden inte skadar USA:s och Natos intressen.

Och även om så sker kan ytterligare hinder uppstå.

– Bestämmelsen förbjuder inte administrationen att gå under 76 000, men den etablerar hinder som den måste övervinna, säger Jeff Rathke, ordförande för American-German Institute vid Johns Hopkins University och tidigare tjänsteman vid utrikesdepartementet, till kanalen.

Kongressen har alltså inget direkt veto, men kan ställa villkor som lamslår processen. De kan bland annat begränsa finansieringen. Oavsett om soldater dras tillbaka eller omplaceras så kostar det pengar.

En rad republikaner har också ifrågasatt Trumps vilja att dra tillbaka trupper, vilket gör det svårare för Vita huset.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Har mött hinder tidigare

Trump kan undvika kongressens regler genom att omplacera soldaterna istället för att dra tillbaka dem, men större omplaceringar skulle ändå kräva finansiering, vilket gör det svårt att runda kongressen.

Kongressen har tidigare satt käppar i hjulen för Trump. Under sin förra mandatperiod ville presidenten dra tillbaka runt 12 000 amerikanska soldater från Tyskland.

Detta fick kongressen att införa den nya försvarslagen och kräva garantier för att USA:s och Natos intressen inte hotas.

Förändringen genomfördes därför aldrig fullt ut, enligt kanalen.

Att dra sig tillbaka från länder som Tyskland, Italien och Spanien är också komplicerat av strategiska skäl, eftersom det finns baser där som är viktiga för amerikanska insatser i Europa, Mellanöstern och Afrika, och som inte kan ersättas på kort sikt.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen