Totalt rapporterades 4 257 fall av covid-19 in i Sverige under vecka 47. Det är en ökning med 16 procent jämfört med veckan innan, uppger Folkhälsomyndigheten.

I Region Stockholm vårdas 425 patienter med covid-19 –  nio på IVA, 292 på akutsjukhus och 124 i geriatrisk vård.

Det är en ökning med 82 patienter på en vecka och den högsta siffran för regionen sedan februari, rapporterar SvD.

Fler och fler skippar påfyllnadsdosen

– Alla som är över 65 år rekommenderas en påfyllnadsdos, liksom personer under 65 år som har en eller flera riskfaktor för allvarlig sjukdom. Exempel på riskfaktorer är hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck och fetma.

Så lyder Folkhälsomyndighetens rekommendation.

Trots myndighetens uppmaning är det många som väljer att inte ta en femte påfyllnadsdos.

Knappt hälften, 54 procent, i Region Stockholm har följt uppmaningen, erfar SvD.

– Jag skulle helst vilja få upp det procenttalet ytterligare. Om man är över 65 eller tillhör riskgrupper med bakomliggande sjukdomar, då löper man risk för allvarlig sjukdom och bör ta fem sprutor. Det är viktigt, säger Johan Bratt, chefläkare i Region Stockholm, till SvD.

Han förklarar att personer som har haft covid-19 vanligtvis har en immunitet mot viruset i drygt tre månader. Efter tidsperioden är det klokt att överväga en ny påfyllnadsdos anser Johan Bratt.

– Är man i det äldre spannet över 50 år och vet med sig att det gått ganska lång tid sedan man hade en covidinfektion, då är det ett bra erbjudande att ta när vi har en ökad smittspridning, säger chefläkaren till SvD.

Inga nya restriktioner

Trots en ökad smittspridning planerar inte regeringen att införa nya restriktioner.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD).

– Vi har en beredskap för om läget förvärras på ett sätt som vi inte ser nu, men vi har ju bedömt att det inte är en samhällsfarlig sjukdom längre, säger ministern till SR Ekot.

Vidare understryker Jakob Forssmed att det i nuläget inte heller är aktuellt med någon storslagen testning i Sverige.  

Ministern betonar att Folkhälsomyndigheten har en bra bild av smittspridningen, bland annat genom prover på avloppsvatten.

– Att skala upp till en storskalig testning kan behövas i något läge, men det är väldigt kostsamt och resurskrävande. Nu är bedömningen att man kan följa detta på annat sätt, säger Jakob Forssmed till SR.

Foto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

• Östersund: 19 oktober
• Umeå: 27 oktober
• Luleå: 29 oktober
• Sundsvall: 5 november
• Borås: 15 november
• Göteborg: 30 november
• Lund: 10 december
• Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen