COVID-19: Många som smittats får ögonproblem

2022 11 23

Ny forskning visar att många som drabbats av Covid-19 också får ögonproblem.

Forskare i Linköping undersöker just nu varför en del personer som har varit sjuka i Covid-19 också upplever ögonproblem, rapporterar Sveriges Radio.

En av personerna som anmält sig till studien är Marie Svensson som själv har drabbats.

– Jag har mycket huvudvärk och känner att mina ögon alltid är anstränga. Om jag läser en text har jag svårt att hitta nästa rad i en text eftersom bokstäverna går ihop, säger hon.

Följt 400 patienter

Neil Legali är professor i ögonsjukdomar vid Linköpings universitet. Hans forskarteam blev kontaktat av rehabiliteringsmedicinska kliniken i Linköping som följt drygt 400 patienter som vårdats på sjukhus för Covid-19.

Fyra månader efter att patienterna blivit friska upplevde cirka tio procent någon form av problem med ögonen.

– Vi vill ju hitta vanliga orsaker till att dessa symtom har uppkommit, säger Legali till SR.

Undersöker olika hypoteser

Det är ännu inte helt klarlagt om det är något i själva coronaviruset som bidrar till ögonproblemen, men vad som står klart är att patienterna har fått problemen efter att de varit sjuka i viruset.

Legali och hans team undersöker olika hypoteser till varför ögonproblemen uppstår.

En förklaring kan vara en långvarig inflammation i ögat då coronaviruset även kan påverka kroppens nerver.

– Vår ögonfunktion styrs av nerverna som är direkt kopplade till hjärnan. Så om nerverna drabbas av viruset, så kan även ögonen få sämre funktion, säger Legali.

Ungefär en av tio

Ungefär en av tio personer som exponerats för viruset får minst ett ögonbesvär i form av torrhet, rödhet, suddig syn och känslighet för ljus.

Forskning har också visat att man också funnit relativt små nivåer av viruset i ögat, men att detta ändå har påverkat kunna påverka ögats celler.

– Konjunktivit, som ibland även kallas för ”rosa öga” kan också uppträda i ett tidigt stadium av infektionen. Det kan också uppfattas vara en av de första markörerna för en Covid-19-infektion, rapporterar Forbes.

Syftet med studien i Linköping är att finna nya behandlingsformer för de som drabbats av besvären.

Fakta Konjunktivit (Ögoninflammation)

Ögat blir rött eller irriterat

Tårvätska och var kan bildas i ögat

Ögondroppar eller ögonsalva kan behövas

Läker oftast ut av sig själv inom en till två veckor

Källa: Kry

Foto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen