CORONASTÖDET: Populär kafékedja krävs på miljonbelopp

2022 01 29

Espresso House har fått 19 miljoner kronor utbetalt men nu är det fastställt att de måste betala tillbaka 4,2 miljoner.

Under pandemin hamnade många företag i ekonomisk kris och fick därför möjligheten att ansöka om ersättning för korttidsarbete för sin personal. 

19 miljoner kronor

Tillväxtverket har betalat ut 19 miljoner kronor i korttidsstöd till Espresso House. Men nu är det fastställt att de måste betala tillbaka 4,2 miljoner kronor.

Inte uppfyllt kraven 

Bakgrunden till beslutet är att vissa av Espresso House anställda inte har uppfyllt kraven som krävs för korttidsstödet. I beslutet står det: 

”Arbetsgivare är återbetalningsskyldiga för det stöd som lämnats på felaktig grund om denne har insett eller skäligen borde ha insett felet.”

Inte den anställde som blir återbetalningsskyldig 

När det har blivit fel med korttidsstödet är det inte den enskilda anställda som blir återbetalningsskyldig, utan det är företaget som hålls ansvarigt.

– Det finns avtal med anställda om permittering, så om man får ett återkrav ska företaget betala tillbaka, det är ganska odramatiskt, säger Daniel Schale, presskontakt på Tillväxtverket till Expressen. 

Vanligtvis inte förknippat med fusk

– Det är väldigt sällan som återkravet är förknippat med fusk, säger Daniel Schale på Tillväxtverket. 

Det finns flera anledningar till att företag blir återbetalningsskyldiga. Det är inte ovanligt att man upptäcker vid slutavstämingen att stödnivåerna inte stämmer. 

Kan välja att överklaga

Espresso House har nu 30 dagar på sig att betala Tillväxtverket, om de inte väljer att överklaga.

52 miljarder

Totalt har stödåtgärderna under pandemin har kostat ca 389 miljarder kronor sen 2020, varav 52 miljarder har gått till korttidsstödet.

Foto: T. Hefitiba

Text: Redaktionen


Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 03 10

Från och med måndagen inleds en nationell trafikvecka i Sverige.

Det innebär en större polisiär närvaro längs vägarna än vanligt.

Fram till och med söndag gäller intensifierad trafikövervakning med extra hastighetskontroller på vägar med hastighet upp till 70 kilometer i timmen, till exempel utanför skolor och i bostadsområden.

– Vill man eliminera risken att bli stannad och belagd med böter för hastighetsöverträdelser så är valet enkelt, håll rådande hastighetsbegränsning, framhåller polisen på Facebook.

"Toleransen kommer att vara låg"

Syftet med nationell trafikvecka är att skapa trygghet i trafiken. Ökad närvaro bedöms vara den kanske viktigaste metoden, tillsammans med att beivra all brottslighet på vägarna.

– Toleransen kommer att vara låg, varnar polisen på sociala medier.

– Kom ihåg att ju fortare man kör – desto längre blir bromssträckan om något skulle hända. Våra vägar är anpassade för en bestämd hastighet av en anledning. Håll avstånd till framförvarande fordon och planera din körning.

– Är du rädd om ditt körkort så rekommenderar vi att du anpassar körsättet därefter.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat, har Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen, tidigare förklarat.

– Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken. Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt.

Fakta: Polisens insatsvecka i trafiken

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år. Syftet är att kraftsamla resurser och för att göra samstämmiga kontroller i hela EU. 

- Under årets resterande insatsveckor ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik. Självklart arbetar polisen i trafiken alla andra veckor på året också.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Ryssland ställer fyra ultimatum – USA säger ja till alltihop

2025 03 11

USA och dess president Donald Trump uppges ha accepterat Rysslands mycket stränga “fredsplan” för att avsluta kriget i Ukraina.

Vladimir Putin och Ryssland inledde en fullskalig invasion mot Ukraina i februari 2022.

Donald Trump har lovat att få slut på kriget.

Nu uppges USA säga ja till samtliga krav som Ryssland har lagt fram för att så ska ske, erfar Kyiv Post.

– Uppgifterna tyder på att Washington har blivit mer mottaglig för Kremls narrativ om krigets ursprung, som Moskva nu aggressivt marknadsför för västerländska åhörare, säger källor till den ukrainska tidningen.

Fyra mycket tuffa krav

Ett av de grundläggande kraven för Ryssland är att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj byts ut.

Dessutom har Kreml fyra ytterligare krav som uppges vara icke-förhandlingsbara:

1. Avsluta det västerländska militära stödet till Ukraina. Moskva kräver att alla vapentransporter, underrättelsedelningar och träning av ukrainska styrkor upphör. Om det enbart gäller USA eller även Europa är just nu oklart.

2. Erkännande av ryskockuperat territorium. Ryssland kräver att de olagligt annekterade regionerna Krym, Cherson, Zaporizhzhia, “Folkrepubliken Donetsk” och “Folkrepubliken Luhansk” erkänns internationellt som delar av Ryssland.

3. Återinföra den ryska kulturens, språkets och kyrkans framträdande plats. Ryssland vill “återställa” en prioriterad rysk kultur i Ukraina genom att införliva det ryska språket, ryska medier och den rysk-ortodoxa kyrkan i den ukrainska vardagen.

4. Återgå till Istanbulavtalets villkor. Avtalet var ett utkast till ett fredsförslag som förhandlades fram mellan Ukraina och Ryssland i mars 2022, vilket inkluderade diskussioner om Ukrainas neutralitet, säkerhetsgarantier och begränsningar av dess militär i utbyte mot att Ryssland drog tillbaka trupper. Många experter har hävdat att avtalet skulle missgynna Ukrainas intressen.

"Allt är sant, det händer verkligen"

Den ukrainska tidningen skriver också att Kreml har dragit igång en aggressiv desinformationskampanj.

Syftet är att misskreditera Zelenskyj genom att framställa honom som ett hinder för att uppnå fred.

– Ryssland försöker utnyttja spänningarna mellan de amerikanska och ukrainska presidenternas team för att driva fram “Istanbulförslaget” som krav på Ukraina för en eventuell vapenvila och framtida fredsavtal, säger en högt uppsatt ukrainsk regeringstjänsteman till Kyiv Post.

Moskva uppges också samarbeta med ukrainska politiker utomlands i syfte att få fram proryska presidentkandidater.

– Allt är sant. Det här händer verkligen, säger en källa från den ukrainska underrättelsetjänsten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen