CORONA: Kraftig ökning av virushalten i två svenska städer

2022 07 29

Smittspridningen är på frammarsch i Sverige och nu kommer skarpa signaler från två städer.

Region Stockholm meddelade nyligen att antalet patienter som vårdas med covid-19 i regionen har ökat med 24 procent på bara en vecka. Men det är inte bara i huvudstaden som coronaviruset nu sprider sig allt mer.

Bästa mätmetoden

Halten av coronavirus i avloppsvattnet runt om i Sverige har mätts under snart två års tid och då det inte längre genomförs någon nämnvärd testning i Sverige så kan mätningen av virushalten i vattnet vara den bästa metoden för närvarande, rapporterar Aftonbladet.

Tidningen presenterar i kväll uppgifter som indikerar kraftig smittspridning avseende två svenska städer.

Kalmar och Uppsala

- Kalmar: Virushalten har ökat med tre gånger under den senaste veckan.

- Uppsala: Smittspridningen är 89 gånger värre än för ett år sedan.

Enligt en miljömikrobiolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet kan den stora smittspridningen i Kalmar ha att göra med att många besöker Kalmar under sin semester.

Så går mätningarna till

– Övervakning av SARS-CoV-2 virus i avloppsvatten kan vara effektivt för att kartlägga smittspridning av Covid-19 och även fungera som ett tidigt varningssystem för kommande utbrott, uppger Svenska Dataportalen för Covid-19 & Pandemisk Beredskap.

Portalen klargör att hur undersökningarna går till.

– Epidemiologiska undersökningar av avloppsvatten kan användas för att studera SARS-CoV-2-virus i avföringsprover från covid-19-patienter.

Indikerar smittan i befolkningen

– Övervakning av virusnivåerna av SARS CoV-2 i avloppsvatten från samhällen kan därför ge en tidig indikation på sjukdomsprevalensen på befolkningsnivå, kallad avloppsvattenbaserad epidemiologi.

– Avloppsvatten av består spillvatten, dagvatten och kylvatten. Dagvatten kommer från hushåll och fastigheter exempelvis kök, toaletter och duschar. Det kan dock också inkludera vatten från exempel regnvatten och vatten från industriellt bruk. Prover tas regelbundet vid avloppsreningsanläggningar, vilket gör det möjligt att jämföra virusbelastningen över tid.

– Det har tidigare visats att mängden SARS CoV-2-virus i avloppsvatten kan ge en indikation på ökad smittspridning i befolkningen och även att trenden SARS-CoV-2 i avloppsvatten korrelerar med antal fall av COVID-19 och antal patienter som behöver vård. Under COVID-19-pandemin har övervakning av nivån SARS CoV-2 i avloppsvatten blivit en vanligare metod att övervaka och förutsäga smittspridning, redogör portalen för på sin webbsida.

55 avlidna hittills vecka 27

Folkhälsomyndigheten uppger att det sker en fortsatt ökning av bekräftade fall av covid-19 nationellt i Sverige sedan i början av juni.

Hittills har 55 bekräftade fall rapporterats avlidna under vecka 27, inom 30 dagar efter covid-19-diagnos.

– Vi är inne i en period med ökad smittspridning, och då ökar också antalet patienter inom sjukvården som har covid-19 och antalet avlidna med covid-19, säger Anneli Carlander, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Vaccination ger bra skydd mot död

Omikronvarianten BA.5 är fortsatt dominerande och bedöms vara mer smittsam än tidigare varianter. Den kan ta sig förbi både vaccination och tidigare genomgången infektion, men det finns ingenting hittills som tyder på att den skulle ge en annorlunda sjukdomsbild med allvarligare sjukdom.

– Både vaccination och tidigare genomgången infektion ger ett mycket bra skydd mot allvarlig sjukdom och död även när det gäller BA.5. Pandemin är inte över och vi rekommenderar att man vaccinerar sig enligt våra rekommendationer, och att man stannar hemma om man är sjuk med symtom som kan vara covid-19, säger Anneli Carlander.

Foto: U.Majnun

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen